Annons:
Datoriseringen
Fördjupning
AVAnn Dahlin1 kommentarerTyck till!

När datorerna tog över

Datorer är en självklar del av vår vardag. Men de som var med på sjuttio- och åttiotalet minns kortregister och knattrande skrivmaskiner. När de första, primitiva terminalerna lanserades möttes de av både entusiasm och rädsla.
De tidiga bildskärmarna, här på Postgirot, hade mörk bakgrund och gula, gröna eller vita bokstäver. ST krävde skärmar med svart text mot ljus bakgrund. Foto: Thomas Wester.

»Det var hemskt att se hur du lyssnade Ninna med glödande kinder. Jag tycker det är en otäck framtid.«

Ninna Widstrand på Uppsala universitetsbibliotek hade varit på en föreläsning om planerna på ett datasystem för universitetsbiblioteken. En kollega reagerade mot hennes entusiasm över idén, berättar hon i ett brev till Tekniska museets samling av
IT-minnen från arbetslivet.

Vi är i slutet av 1960-talet och tidens nya ord är ADB, automatisk databehandling. Debatten när dator­terminaler började packas upp på svenska kontor var skarp och ofta laddad med starka känslor.

Till en början fanns framför allt en oro för ett storebrorssamhälle, där datorn skulle registrera och kontrollera vad medborgare och anställda gjorde. I ett tidstypiskt debattinlägg i Publikts föregångare Statstjänstemannen 1974 hävdade ST-medlemmen Synnöve Carlman att datatekniken skulle kunna bli en ny führer, och »nazismen ersättas av en ›ADB-ism‹ som kan psykiskt döda oss i miljontals«.

Till oron för integriteten lades farhågor om ett alltmer utarmat arbetsliv. Om man över huvud taget hade sitt jobb kvar – datorerna skulle ju ta över många arbetsuppgifter.

1979 skrev den fackliga centralorganisationen TCO sitt första datapolitiska program.

– Den bild som ges där är väldigt mörk, säger Per Erik Boivie, som arbetade med IT-frågor på TCO. Jobb skulle försvinna, arbetsmiljön försämras och arbetsgivaren få möjlighet att kontrollera de anställdas arbetsinsatser.

ST-medlemmen Kerstin Öhrnell var en av pionjärerna vid dataskärmen på justitiedepartementet. Själv var hon entusiastisk, men bland kollegerna fanns en stark skepsis.

– De var emot utan att ha provat själva. Vi var några sekreterare som höll på med datorer, men många handläggare och chefer var emot.

Hennes eget fackförbund var också kritiskt – alltför kritiskt, anser hon.

– ST gjorde vad de kunde för att motarbeta datorerna.

Birgitta Frejhagen, som anställdes som data­politisk expert på LO i mitten av 1970-talet, har senare beskrivit de fackliga farhågorna i en forskarintervju: »Allting skulle automatiseras och alla jobb skulle rationaliseras bort där det var möjligt och sen skulle det bli jättekorta jobb kvar med väldigt lite innehåll, restjobb, och sen skulle revolutionen komma.«

Det var inte bara facket som ifrågasatte den nya tekniken. I slutet av 1970-talet sändes flera programserier på tv om den tekniska utvecklingen. Titlarna är talande: »Det värdelösa arbetet«, »När datamaskinerna tar över« och »Datorer – på våra villkor«. I ett annat program, »Chips«, drogs paralleller mellan datorer och atombomber.

Patrik Persson har analyserat tv-programmen i en magisteruppsats vid Lunds universitet. Det fanns två grundinställningar, skriver han – en optimistisk och en pessimistisk. Men pessimismen vägde tungt. I flera av programmen pekade man på kapitalismen och vinstintresset som drivkraft bakom datoriseringen, och manade till fackligt och politiskt engagemang.

Men de dystraste framtidsvisionerna blev inte verklighet. Jobb försvann visserligen, men nya tillkom. Och takten i datoriseringen var till en början inte så dramatisk. Datorerna var helt enkelt för dyra.

Staten, som tillsammans med banksektorn var tidigt ute på datamarknaden, hade 100 »datamaski­ner« 1971. De hade i dåtidens penningvärde kostat 340 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,4 miljarder kronor i dag. Prislappen på en dator var alltså i snitt 24 miljoner kronor. Sex år senare fanns omkring 5 000 bildskärmsterminaler i myndigheter, affärsverk och statliga bolag.

De tidiga datorerna var så kostsamma att anställda fick turas om att bemanna dem, ofta dygnet runt. Inom ST såg man det som ett arbetsmiljö­problem och ställde krav på begränsning av nattarbete.

Nästan alla dataoperatörer var män. När SMHI-medarbetaren Margit Ekman på 1970-talet sökte jobb på försvarets datacentral fick hon klart för sig att hon inte var välkommen. »Man försökte övertyga mig att inte ta tjänsten. Eftersom man jobbade skift kunde de manliga operatörernas fruar ta illa upp!«, skriver hon i de IT-minnen som hon skickat till Tekniska museets samling.

Men vid kontorens bildskärmar var det mest kvinnor. Arne Larsson, som arbetade med data­utbildning på Statskonsult, skriver i sina IT-minnen att män som kom till kurserna ofta vägrade att sätta sig vid terminalen. Det var kvinnogöra, ansåg de.

»De äldre cheferna lät jag vara, men för de yngre männen förklarade jag att det var lika bra att sätta igång och öva direkt eftersom de under sitt yrkesliv sannolikt skulle få det svårt att undvika datorer.«

IT-verktygen på 1970- och 1980-talethade få likheter med dagens. Skärmarna var små, svarta och flimrande, med vita, gröna eller gula tecken. Ett högt rasslande spreds från datorer, skrivare och räkne­maskiner. Kapaciteten var låg och vänte­tiderna långa.

ST-ombudsmannen Torbjörn Carlsson hade börjat jobba på Försäkringskassan när de första dataterminalerna kom. Fram till dess arbetade handläggarna enbart med handskrivna sjukkort och försäkringskort.

– Sjukkorten samlades in och skickades till stansavdelningen. Där satt 15–20 kvinnor – jag tror inte det fanns en enda man där – och skrev in uppgifter i en stordator. Det var körningar flera gånger om dagen.

Stansoperatriserna stansade hålkort, som var lagringsmedium för in- och utmatning av data. Slutresultatet blev utbetalningskort som skickades till den försäkrade.

Ända in på 1980-talet sköttes det mesta manuellt. Men kontoret fick en bildskärmsterminal, uppkopplad till en stordator, som de tio medarbetarna på enheten delade på.

Bengt Sandblad, professor i människa–datorinteraktion vid Uppsala universitet, minns också de första »datamaskinerna« från slutet av 1960-talet. De hade skärmar med svart bakgrund och grön text.

– Det var matrisbokstäver, alla bokstäver var lika höga. Kapaciteten mättes i hur många rader man kunde få, oftast var det 24.

Maskinerna hanterades av särskilda operatörer. Bengt Sandblad fick ordna så att program och data stansades in på hålkort för att sedan få utskrifter från skrivaren.

– Allt var på hålkort till mitten av 1970-talet. Man lämnade in materialet i en lucka i datacentralen, och efter ungefär ett dygn kunde man få sin utskrift.

Flera av dem som skickat sina IT-minnen till Tekniska museets insamling beskriver oron kring hålkorten. Det gällde att hålla ordning på kort­buntarna, skriver Hans-Åke Ramdén, som arbetade på Försvarets forskningsanstalt, FOA. »Det var inte roligt att tappa dem eftersom det kunde vara svårt att då återskapa rätt ordning.«

När magnetband så småningom ersatte hålkorten slapp man det bekymret.

De starka elektriska och magnetiska fälten kring dåtidens skärmar väckte alltmer debatt och kritik. De omedelbara följderna av strålningen var att många kontorister fick hudutslag och andra hudproblem.

– Det gällde särskilt dem som använde smink, minns Torbjörn Carlsson från sin tid på Försäkringskassan.

Men det fanns också en oro för allvarligare, långsiktiga hälsoeffekter. Vid mitten av 1980-talet kom bland annat larm om missfall och missbildningar hos nyfödda, som misstänktes ha ett samband med bildskärmsarbete. I USA hade vissa arbetsgivare införskaffat blyförkläden till gravida medarbetare.

Ytterligare några år senaresattes datorerna dessutom i samband med ett nytt fenomen: elöverkänslighet. I tidningarna publicerades intervjuer med människor som tvingats lämna sina kontorsjobb för att bosätta sig i hus på landet utan el.

De mer vardagliga problemen började också uppmärksammas. Publikts föregångare Stats­tjänste­mannen rapporterade 1980 om den första arbetsmiljöundersökningen bland bildskärmsarbetare på Sveriges länsstyrelser och skattemyndigheter. De anställda berättade om synbesvär, ont i ryggen, nacken och huvudet samt stress och maktlöshet.

Texten på terminalernas skärmar var mycket svårläst.

– Vissa bokstäver gick inte att skilja från varandra. Användarna spände sig så att de fick ont i nacke och axlar, säger Per Erik Boivie, som arbetade med datorfrågor på TCO.

Användarna klagade även över dåliga dator­program. Det gällde exempelvis lönesystemet Slör, som successivt infördes på myndigheterna. Ett tungrott system, tyckte löneadministratörer på Byggnadsstyrelsen i en intervju i Statstjänstemannen 1979. Alla »avvikelser« som semester, sjukdom och övertid måste registreras manuellt. »Vi har fått mer att göra nu, trots att vi har fått en personalförstärkning med två personer. Dessutom har vårt jobb blivit tråkigare«, berättade administratörerna.

Sigrid Svensson, som var ordförande för ST inom Polisen, bekände i Statstjänstemannen att hon försvarat datatekniken, men att Slör tagit kampandan ur henne. »Nu tvingas man sitta och plita och plita siffror som ska vara välformade till max. Man får inte lyfta pennan eller trycka extra hårt på en siffra, för vad händer då? Jo, den befattningshavare som fick en ›extra tryckning‹ ramlade ur Slör-systemet och fick endast sin ordinarie lön.«

På många datoriserade arbetsplatser fanns möjligheter att variera sysslorna med annat, manuellt arbete. Men några år in på 1980-talet kom vittnes­börd om att det blivit svårare att hitta sådana arbetsuppgifter.

När exempelvis Postens åtta redovisningscent­raler införde terminaler 1980 blev medarbetarna bundna vid datorn. På centralen i Örebro hade tre unga kvinnor tvingats till operationer i armarna redan efter två år, rapporterade Statstjänstemannen. Av de 340 anställda på redovisningscentralerna hade 90 fysiska besvär och 17 fick kortisonbehandling.

En av de opereradekvinnorna berättar i artikeln att läkarna rekommenderat henne att byta jobb. »Jag blir galen på det här med datorer. Trots att männi­skor får besvär arbetar man ändå vidare med dem«, utbrister STs sektionsordförande Kerstin Bergström.

Från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, rapporterades samma år att datorerna inte funge­rade, att facket känt sig överkört i hela processen och att stämningen bland personalen var tryckt. »Vi har känt olust och skepsis inför datorn och jag är rädd att toleransen kommer att vara låg inför framtida svårigheter«, sade STs lokala ordförande Maria Wold-Troell till tidningen.

Brister i arbetsmiljön, dåliga arbetsredskap och utarmning av arbetsuppgifterna var det som domi­nerade mediebilden av datoriseringen. Men det fanns också – åtminstone undantagsvis – positiva erfarenheter att redovisa.

Ett exempel var studiemedelsnämnden i Umeå, som fick IT-verktyg 1978. Då beslöt man att ändra organisationen, så att kontorister fick handlägga ärenden samtidigt som handläggare fick syssla med kontors­göromål. Resultatet blev en mer demo­kratisk arbetsplats, enligt de anställda som Stats­tjänste­mannen intervjuade.

Även på Invandrarverkets registerenhet i Norrköping gick datoriseringen hand i hand med ändrad arbetsorganisation. Man införde arbetsrotation och självstyrande grupper, och assistentjobben blev mer kvalificerade. »›Tjänarmentaliteten‹ gentemot handläggarna, t ex att hämta kaffe, är borta«, sade en medarbetare till Statstjänstemannen.  

Ämnen: IT, Arbetsmiljö
Tidslinje
  • 1948. Statliga Matematikmaskinnämnden inrättas med uppdraget att köpa in en dator från USA, något som misslyckas på grund av exportrestriktioner. I stället börjar man bygga en egen dator.
  • 1950. Sveriges första dator, Bark, står klar.
  • 1953. Matematikmaskinnämnden färdigställer Sveriges andra dator, Besk, den första som är byggd med transistorer. Datorn fyller ett rum
  • i Tekniska högskolans lokaler i Stockholm.
  • 1963. Matematikmaskinnämnden läggs ned, eftersom datorer utvecklas av industrin.
  • Slutet av 1960-talet. Begreppet ADB, automatisk databehandling, diskuteras allt mer i samhället.
  • 1971. Staten äger sammanlagt 100 »datamaskiner« till ett värde av 340 miljoner kronor.
  • 1977. Det finns sammanlagt 5 000 bildskärmsterminaler på myndigheter, affärsverk och statliga bolag.
  • 1979. TCO antar sitt första datapolitiska program.
  • 1980. Publikts föregångare Statstjänstemannen rapporterar om den första arbetsmiljöundersökningen bland bildskärmsarbetare på länsstyrelser och skattemyndigheter.
  • 1985. Regeringen lägger fram en datorpolitisk propo­sition, som bygger på en bred satsning på datautbildning och tar upp möjligheten att använda offentlig upphandling för att få fram bättre datorsystem.
  • 1992. TCO sätter den första internationella standarden för användarvänliga bildskärmar.
Inlagt av Lars Håkansson fre, 02/17/2017 - 22:14
Intressant tillbakablick om datoriseringen inom offentlig sektor. Har själv varit med om resan från studietidens hålkortsbuntar, som var den kontakt med datorer som det tidiga sjuttitalets teknologer fick, över datorstyrd produktion som jag själv jobbat med, kontorsarbetets arbetsmiljöproblem som bildskärmar och musarm till dagens ergonomskt förkastliga laptops.
Men erfarenheterna från privat sektor är delvis färgade av att vi tillverkade datorer, och inte bara mer eller mindre tvingades använda dem. Detta gav den fackliga inställningen någåt tveeggad - vi ville ha datorer men såg ibland att de också skapade problem, inte minst arbetmijömässigt genom att styra arbete och organsiationen.
Lars, fd Stansaab, Datasaab och Ericsson -civil ingenjör, facklig förtroendeman och skyddsombud
OmlokaliseringNyhetDe flesta av de myndigheter som föreslagits flytta verksamhet till Härnösand vill inte göra detta. Sida säger nej till att omlokalisera tjänster inom kommunikationsverksamheten, men erbjuder sig att i stället flytta tre andra tjänster till staden. Det framgår av remissvaren på utredningens om lokalisering av statlig verksamhet till Härnösand.
ArbetsrättNyhetEn handläggare vid Stockholms tingsrätt som åtalats för narkotikabrott avskedas efter beslut i personalansvarsnämnden. Nämnden anser i sitt beslut att handläggaren förbrukat arbetsgivarens förtroende.
KollektivavtalNyhetDe svenska fackliga centralorganisationerna LO, TCO och Saco är på kollisionskurs med Europafacket när det gäller minimilöner. De tre är starkt kritiska till att Europafacket i ett samrådssvar förordar att minimilöner införs inom EU.
Fördjupning: avtalsrörelsenFördjupningI år får 2,8 miljoner anställda nya avtal om löner och villkor. Först ut är parterna i industrin, och det avtal de träffar lär sätta nivån även för STs medlemmar. Men industrins ”märke” har försvagats de senaste åren och kritiker vill se den svenska lönebildningen förändras.
KronofogdenNyhetUnder 2019 drev Kronofogden in nära 13 miljarder kronor, skriver myndigheten i sin årsredovisning för 2019. Det var 1,1 miljard kronor mer än 2018 och den högsta siffran någonsin.
ArbetsmiljöNyhetStress och bristande kunskap ligger bakom att förebyggande arbetsmiljöåtgärder inte vidtas. Det är orsaken till många av dödsolyckorna på svenska arbetsplatser, enligt en analys från Arbetsmiljöverket.
ARBETSMILJÖNyhetSymtom på depression som nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och brist på energi kan leda till färre år i arbetslivet, visar en ny dansk studie.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringslagen är inte är tillräckligt ändamålsenlig och inte tillräckligt effektiv, skriver diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg i myndighetens årsredovisning. Därför behöver den ses över, anser hon.
ArbetsmarknadNyhetNyanlända män har i större utsträckning subventionerad anställning, medan kvinnor i stället fortsätter i förberedande insatser, enligt en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitiska studier, IFAU.
rättsväsendetNyhetTvå jurister i Göteborg har startat en organisation som kostnadsfritt ska hjälpa personer som anser sig oskyldigt dömda. Oskyldighetsprojektet är en ideell organisation efter en amerikansk förebild.
KriminalvårdenNyhetKriminalvårdens generaldirektör Stefan Strömberg har beslutat att säga upp de lokala kollektivavtalen på myndigheten. Arbetsgivaren vill ha nya avtal som bättre motsvarar Kriminalvårdens behov, och som är anpassade till det centrala avtalet för myndigheterna. STs avdelningsordförande Per Sunneborn är inte förvånad, säger han till Publikt.
MedlingsinstitutetNyhetTrots stor medial uppmärksamhet kring förra årets hamnkonflikt och pilotstrejken sammanfattar Medlingsinstitutet förra året som lugnt. Generaldirektören Irene Wennemo anser att arbetsmarknadens parter tar ansvar. Nu blickar man framåt mot årets stora avtalsrörelse.
OmlokaliseringNyhetFyra av de fem statliga myndigheter som föreslagits flytta jobb till Härnösand är negativa till förslaget, rapporterar SVT. Den femte myndigheten har ännu inte lämnat sitt remissvar.
ArbetsmiljöNyhet Regionala skyddsombud bör få utökad tillträdesrätt till alla arbetsplatser som har kollektiv­avtal. Det skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, S, tillsammans med ordförandena för fackförbunden Byggnads och IF Metall på DN Debatt.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen har beslutat att återupprätta fast bemanning på kontoren i Pajala, Storuman, Vilhelmina, Jokkmokk och Hammarstrand. De fyra förstnämnda kontoren skulle enligt tidigare beslut enbart bemannas av tillrest personal för bokade möten, och kontoret i Hammarstrand skulle avvecklas.
ArbetsförmedlingenNyhetEn tidigare anställd vid Arbetsförmedlingen åtalsanmäls av myndigheten. Mannen ska enligt anmälan ha tagit emot 10 000 kronor för att hjälpa en arbetssökande med tillfälligt uppehållstillstånd att få jobb.
SocialförsäkringarNyhetAntalet personer som beviljats sjukersättning har enligt Försäkringskassans egen statistik aldrig varit så få som under förra året, skriver Arbetet. Totalt beviljades 5 478 personer sjukersättning under 2019.
MigrationsverketNyhetJustitiekanslern, JK, riktar kritik mot Migrationsverket för brister i samband med behandlingen av två asylsökande bröder från Afghanistan. Den ene brodern tog sitt liv när han fick avslag på asylansökan. Men JK anser inte att staten har något skadeståndsansvar för den kvarvarande yngre brodern.
StatsförvaltningNyhetI höstas efterlyste Riksrevisionen ett hårdare jobb från regeringens sida med att åtgärda problemen med föråldrade it-system hos myndigheter. Men regeringen, som nu har lämnat sitt svar till riksdagen, håller inte med och pekar på att flera åtgärder genomförts.
​SEXUELLA TRAKASSERIERNyhetParterna bör samverka för att få kollektivavtal som fokuserar på sexuella trakasserier, skriver juristen och tidigare jämställdhetsombudsmannen Lena Svenaeus i en rapport från tankesmedjan Arena Idé. Hon framhåller Kanadas fackföreningsrörelse som en inspirationskälla.
MigrationsverketNyhetEn anställd vid Migrationsverket i Malmö som arbetade med att ge stöd till nyanlända asylsökande har dömts till fängelse för grovt narkotikabrott, grovt vapenbrott och rattfylleri. Myndigheten ser allvarligt på brotten och vill avskeda mannen.
DigitaliseringNyhetTCO drar nu igång en stor utbildningssatsning, riktad till hundratals medlemmar i tre medlemsförbund. Satsningen görs i samarbete med innovationsstiftelsen Nesta och Google i fem europeiska länder.
MutorNyhetEn tjänsteman på Transportstyrelsen har enligt Dagens Nyheter åtalsanmälts för misstänkt mutbrott. Men utredningen lades ned sedan preskriptionstiden gått ut. Tjänstemannen arbetar fortfarande kvar vid myndigheten.
SPÅRTRAFIKENNyhetFågelbajs och dun gör arbetsmiljön ohälsosam på flera tunnelbanestationer i Stockholm. Vid en station har man tvingats stänga av luftkonditioneringen för att undvika att andas in partiklar, skriver huvudskyddsombudet i en anmälan till Arbetsmiljöverket.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen har hittills säkrat möjligheten till lokal närvaro på 99 av de 132 orter där myndigheten beslutat att avveckla kontor, enligt en ny rapport från myndigheten. Men ST inom Arbetsförmedlingen kritiserar att samarbetet med Statens servicecenter benämns som att man ”säkrat närvaron”.
POLISENNyhetJohanna Lindgrens provanställning vid Polisen avslutades med motiveringen att hon har dyslexi. Diskriminering, ansåg facket, som drev saken till Arbetsdomstolen. I början av mars kommer domen. ”Det är fortfarande mitt drömjobb, men jag har ingen tillit till Polisen som arbetsgivare längre”, säger Johanna Lindgren till Publikt.
DigitaliseringNyhetEfter en utvärdering föreslår Statskontoret att Digitaliseringsrådets kansli avvecklas och att den rådgivande uppgiften överförs till Regeringskansliet. Vissa andra uppgifter kan övertas av Myndigheten för digital förvaltning, anser Statskontoret.
SCBNyhetDen bristande kvaliteten i SCBs underlag har medfört fel som gjort att arbetskraftsundersökningarna har påverkats på ett allvarligt sätt, konstaterar myndigheten i en rapport till regeringen.
SPÅRTRAFIKENNyhetST och Arriva har nått en uppgörelse om ersättning till en spårvagnsförare som nekats sjuklön under sjukutredning. ST ansåg att kollektivavtalets regler innebar att arbetsgivaren var skyldig att betala sjuklön – men Arriva höll inte med. ”Medlemmen ville ha ett avslut”, säger STs jurist Joakim Lindqvist till Publikt.
KriminalvårdenNyhetDomstolsverkets generaldirektör Martin Holmgren blir ny generaldirektör för Kriminalvården, meddelade justitieminister Morgan Johansson vid en presskonferens i dag. "Jag är mån om en god relation med de fackliga organisationerna", säger Martin Holmgren till Publikt.
StatsförvaltningNyhetRegeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att se över och ge förslag på förändringar i miljöledningsförordningen. Syftet är att stärka de statliga myndigheternas miljöarbete.
DemokratiNyhetRegeringen har tillsatt en parlamentarisk utredning som ska utreda ett starkare skydd för demokratin och domstolarnas oberoende. I uppdraget ingår också att utreda möjligheterna för ett förbud mot medlemskap i terrororganisationer.
SCBNyhetYtterligare ett av de företag som SCB anlitar för att göra telefonintervjuer till sina undersökningar, Mind, har haft stora problem med leveranser och kvalitet, rapporterar SVT. Tidigare har myndigheten meddelat att man bryter med leverantören Evry på grund av kvalitetsproblem.
KriminalvårdenNyhetFacken inom Kriminalvården har i ett öppet brev uttryckt sin oro över beläggningssituationen och samtidigt riktat tuff kritik mot arbetsgivaren på flera punkter. Nu svarar ledningen på kritiken och lovar samtidigt nya platser med start redan under våren.
FörsäkringskassanNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar skarp kritik mot att Försäkringskassan inte lyckats få bukt med de långa handläggningstiderna inom omprövningsverksamheten – trots upprepade påtryckningar.