Oklarhet om budget skapar problem

STATSBUDGETEN2019-01-30

Den nya S-MP-regeringen ska med stöd av Centern och Liberalerna genomföra ett program där bland annat om­daning av Arbetsförmedlingen ingår. Samtidigt lever myndigheterna tills vidare med en M-KD-budget som innebär ned­skärningar på flera om­råden.

Sverige fick en ny regering 131 dagar efter valet. Under väntetiden röstade riksdagen igenom en statsbudget som inte var den sittande övergångsrege­ringens, utan en budgetmotion från Moderaterna och Kristdemokraterna. S-MP-regeringen kommer att lägga fram en ändringsbudget, men att M-KD-budgeten fortfarande gäller har skapat problem för myndigheterna.

STs ordförande Britta Lejon säger till Publikt att hon »förutsätter att en ny rege­ring snabbt tar fram en om­arbetad budget«. Enligt pressekreterare Gösta Brunnander hos finansminister Magdalena Andersson, S, är det dock inte klart om regeringen ska lägga en så kallad särskild ändringsbudget in­nan den ordinarie vårändrings­budgeten ska presenteras i april.

Riksdagen röstade igenom M-KD-budgeten för 2019 bara några veckor innan årets början. »Någon förberedelsetid för myndigheterna har inte förelegat«, sade Arbetsgivarverkets general­direktör Eva Liedström Adler då till Publikt, och konstaterade att det osäkra läget kunde leda till problem både för de myndigheter som fått stora tillskott och de som drabbats av nedskärningar.

Vid sidan av Arbetsförmedlingen är Migrationsverket en myndighet som fått kraftigt sänkta anslag i den nu gällande M-KD budgeten.

– Läget är tufft nu. Vi behöver ett större utrymme för att klara minskningen och samtidigt utföra vårt uppdrag på ett ansvars­fullt sätt, säger Migra­tionsverkets planeringschef Henrik Holmer.

Myndigheten väntar nu på besked från rege­ringen om man får använda en större del av förra årets anslags­sparande i år.

Enligt STs avdelnings­ordförande Sanna Norblad lämnar personal nu myndig­heten i oroväckande omfattning:

– Folk flyr på löpande band, säger hon.

länsstyrelserna påverkas nega­tivt på ett indirekt sätt, genom att bidragen från Naturvårdsverket för olika verksamheter minskas. Det beror i sin tur på att Naturvårdsverkets så kallade sakanslag dras ned med 40 procent i M-KD-budgeten.

Även Skogsstyrelsen får sänkta anslag och räknar med uppsägningar, men omfattningen är oklar.

Den budget som riksdagen antagit innebär också höjda anslag för vissa myndigheter, såsom Försvarets radioanstalt, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Lantmäteriet, Sida samt myndigheterna inom rättsväsendet.

För Arbetsförmedlingen har turer­na kring budgeten fått dramatiska konsekvenser. M-KD-budgeten innebär en minskning av Arbetsförmedlingens anslag för löner, hyra och drift på omkring 900 miljoner kronor. När riks­dagen fattade sitt beslut deklarerade general­direktör Mikael Sjöberg att 4 500 anställda måste sägas upp för att klara det.

Myndigheten begärde att få utökad anslagskredit – ett slags lån från kommande års anslag – men har inte fått svar. Om den nytillträdda regeringen beviljar det halveras behovet av neddragningar, enligt myndighetens presschef Patrik Svensson. Därutöver kan resurserna påverkas av en kommande ändringsbudget.

– Men eftersom vi inte kan räkna med det måste vi utgå från det värsta scenariot, säger han.

Förhandlingar har därför inletts om uppsägning av 4 500 anställda. STs avdelningsordförande Fredrik Andersson har förståelse för att arbets­givaren måste agera utifrån gällande budget. Samtidigt varnar han för okontrollerad personalflykt:

– Är man rädd att få sparken tar man hellre kommandot själv. Det här är en drastisk förändring, säger han.

Förutom oklarheten om resurserna råder ovisshet om vart Arbets­förmedlingen är på väg. Riksdagens arbets­marknadsutskott slog vid budget­behandlingen fast att Arbets­för­med­lingen bör läggas ned och en ny statlig myndighet inrättas i dess ställe, med ett uppdrag begränsat till myndighetsutövning, kontroll och uppföljning. Detta har tidigare varit Allianspartiernas gemensamma linje.

Enligt det så kallade januariavtalet, överenskommelsen mellan Social­demokraterna, Miljöpartiet, Center­partiet och Liberalerna, ska dock Arbetsförmedlingen bli kvar. Men myndigheten ska refor­meras i grunden och fokus ska – med undantag för insatser för personer med funktions­nedsättning – vara myndighets­utövning. Ett begränsat antal externa aktörer ska matcha och rusta de arbets­sökande för de lediga jobben.

Omvandlingen ska vara genomförd 2021. Helt orealistiskt, bedömer Fredrik Andersson.

– Det är en lång process att skapa en ny myndighet, och förändrings­takten i Arbetsförmedlingen är jättehög redan nu.

Han beklagar också att överenskommelsen inte tagit hänsyn till den sittande utredningen om Arbetsförmedlingens framtid, som i dagarna lämnar sitt förslag.

Men trots allt tycker han att januari­avtalet innebär ett litet steg framåt i jämförelse med Moderaternas och Kristdemokraternas budget.

– Det är något mer positivt, även om det är svårt att vara glad. Man talar inte om att lägga ned, och vi i ST ska se till att vi kan påverka i frågan om resurser. Vi har redan träffat politiker i arbetsmarknadsutskottet och har ytterligare en träff inplanerad.

Fler myndigheter som påverkas av överenskommelsen mellan S, MP, C och L

  • Polismyndigheten ska öka med 10  000 anställda till 2024 och polisyrket få bättre villkor.
  • De statliga servicekontoren ska bli fler.
  • En ny myndighet för psyko­logiskt försvar inrättas.
  • Inga nya myndig­heter ska placeras i Stockholm de kommande fyra åren.

Andra delar i överenskommelsen mellan S, MP, C och L

  • Skatteavdraget för jobbresor ska baseras på avstånd och vara oberoende av färdmedel.
  • Ett friår för kompetens­utveckling införs. Förslaget bygger på den regeringsutredning som miljöpartisten Anders Wallner gjorde förra året.
  • Miljöskatterna höjs, värn­skatten slopas och övriga skatter på arbete och före­tagande sänks. Skatten för pensionärer sänks.
  • Etableringsjobb med lägre lön för nyanlända och långtids­arbetslösa införs i enlighet med förslag från arbetsmarknadens parter. Men det utvidgas till företag utan kollektivavtal och till bemanningsföretag. Kravet på kollektivavtal för nystartsjobb tas också bort.
  • Ett integrationsår med yrkes- och språkutbildning, praktik och mentorskaps­program införs för nyanlända.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Statsbudgeten
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA