Annons:
Statsbudgeten
Nyhet
AVAnn DahlinEva Spira0 kommentarerTyck till!

Oklarhet om budget skapar problem

Den nya S-MP-regeringen ska med stöd av Centern och Liberalerna genomföra ett program där bland annat om­daning av Arbetsförmedlingen ingår. Samtidigt lever myndigheterna tills vidare med en M-KD-budget som innebär ned­skärningar på flera om­råden.

Sverige fick en ny regering 131 dagar efter valet. Under väntetiden röstade riksdagen igenom en statsbudget som inte var den sittande övergångsrege­ringens, utan en budgetmotion från Moderaterna och Kristdemokraterna. S-MP-regeringen kommer att lägga fram en ändringsbudget, men att M-KD-budgeten fortfarande gäller har skapat problem för myndigheterna.

STs ordförande Britta Lejon säger till Publikt att hon »förutsätter att en ny rege­ring snabbt tar fram en om­arbetad budget«. Enligt pressekreterare Gösta Brunnander hos finansminister Magdalena Andersson, S, är det dock inte klart om regeringen ska lägga en så kallad särskild ändringsbudget in­nan den ordinarie vårändrings­budgeten ska presenteras i april.

Riksdagen röstade igenom M-KD-budgeten för 2019 bara några veckor innan årets början. »Någon förberedelsetid för myndigheterna har inte förelegat«, sade Arbetsgivarverkets general­direktör Eva Liedström Adler då till Publikt, och konstaterade att det osäkra läget kunde leda till problem både för de myndigheter som fått stora tillskott och de som drabbats av nedskärningar.

Vid sidan av Arbetsförmedlingen är Migrationsverket en myndighet som fått kraftigt sänkta anslag i den nu gällande M-KD budgeten.

– Läget är tufft nu. Vi behöver ett större utrymme för att klara minskningen och samtidigt utföra vårt uppdrag på ett ansvars­fullt sätt, säger Migra­tionsverkets planeringschef Henrik Holmer.

Myndigheten väntar nu på besked från rege­ringen om man får använda en större del av förra årets anslags­sparande i år.

Enligt STs avdelnings­ordförande Sanna Norblad lämnar personal nu myndig­heten i oroväckande omfattning:

– Folk flyr på löpande band, säger hon.

länsstyrelserna påverkas nega­tivt på ett indirekt sätt, genom att bidragen från Naturvårdsverket för olika verksamheter minskas. Det beror i sin tur på att Naturvårdsverkets så kallade sakanslag dras ned med 40 procent i M-KD-budgeten.

Även Skogsstyrelsen får sänkta anslag och räknar med uppsägningar, men omfattningen är oklar.

Den budget som riksdagen antagit innebär också höjda anslag för vissa myndigheter, såsom Försvarets radioanstalt, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Lantmäteriet, Sida samt myndigheterna inom rättsväsendet.

För Arbetsförmedlingen har turer­na kring budgeten fått dramatiska konsekvenser. M-KD-budgeten innebär en minskning av Arbetsförmedlingens anslag för löner, hyra och drift på omkring 900 miljoner kronor. När riks­dagen fattade sitt beslut deklarerade general­direktör Mikael Sjöberg att 4 500 anställda måste sägas upp för att klara det.

Myndigheten begärde att få utökad anslagskredit – ett slags lån från kommande års anslag – men har inte fått svar. Om den nytillträdda regeringen beviljar det halveras behovet av neddragningar, enligt myndighetens presschef Patrik Svensson. Därutöver kan resurserna påverkas av en kommande ändringsbudget.

– Men eftersom vi inte kan räkna med det måste vi utgå från det värsta scenariot, säger han.

Förhandlingar har därför inletts om uppsägning av 4 500 anställda. STs avdelningsordförande Fredrik Andersson har förståelse för att arbets­givaren måste agera utifrån gällande budget. Samtidigt varnar han för okontrollerad personalflykt:

– Är man rädd att få sparken tar man hellre kommandot själv. Det här är en drastisk förändring, säger han.

Förutom oklarheten om resurserna råder ovisshet om vart Arbets­förmedlingen är på väg. Riksdagens arbets­marknadsutskott slog vid budget­behandlingen fast att Arbets­för­med­lingen bör läggas ned och en ny statlig myndighet inrättas i dess ställe, med ett uppdrag begränsat till myndighetsutövning, kontroll och uppföljning. Detta har tidigare varit Allianspartiernas gemensamma linje.

Enligt det så kallade januariavtalet, överenskommelsen mellan Social­demokraterna, Miljöpartiet, Center­partiet och Liberalerna, ska dock Arbetsförmedlingen bli kvar. Men myndigheten ska refor­meras i grunden och fokus ska – med undantag för insatser för personer med funktions­nedsättning – vara myndighets­utövning. Ett begränsat antal externa aktörer ska matcha och rusta de arbets­sökande för de lediga jobben.

Omvandlingen ska vara genomförd 2021. Helt orealistiskt, bedömer Fredrik Andersson.

– Det är en lång process att skapa en ny myndighet, och förändrings­takten i Arbetsförmedlingen är jättehög redan nu.

Han beklagar också att överenskommelsen inte tagit hänsyn till den sittande utredningen om Arbetsförmedlingens framtid, som i dagarna lämnar sitt förslag.

Men trots allt tycker han att januari­avtalet innebär ett litet steg framåt i jämförelse med Moderaternas och Kristdemokraternas budget.

– Det är något mer positivt, även om det är svårt att vara glad. Man talar inte om att lägga ned, och vi i ST ska se till att vi kan påverka i frågan om resurser. Vi har redan träffat politiker i arbetsmarknadsutskottet och har ytterligare en träff inplanerad.

Ämnen: Statsbudgeten
Fler myndigheter som påverkas av överenskommelsen mellan S, MP, C och L
  • Polismyndigheten ska öka med 10  000 anställda till 2024 och polisyrket få bättre villkor.
  • De statliga servicekontoren ska bli fler.
  • En ny myndighet för psyko­logiskt försvar inrättas.
  • Inga nya myndig­heter ska placeras i Stockholm de kommande fyra åren.
Andra delar i överenskommelsen mellan S, MP, C och L
  • Skatteavdraget för jobbresor ska baseras på avstånd och vara oberoende av färdmedel.
  • Ett friår för kompetens­utveckling införs. Förslaget bygger på den regeringsutredning som miljöpartisten Anders Wallner gjorde förra året.
  • Miljöskatterna höjs, värn­skatten slopas och övriga skatter på arbete och före­tagande sänks. Skatten för pensionärer sänks.
  • Etableringsjobb med lägre lön för nyanlända och långtids­arbetslösa införs i enlighet med förslag från arbetsmarknadens parter. Men det utvidgas till företag utan kollektivavtal och till bemanningsföretag. Kravet på kollektivavtal för nystartsjobb tas också bort.
  • Ett integrationsår med yrkes- och språkutbildning, praktik och mentorskaps­program införs för nyanlända.
Bli den första att tycka till!
NyhetDen nedåtgående trenden för högskoleutbildningar har brutits. Till höstterminen i år sökte nästan 400 000 personer, knappt två procent fler än förra året, enligt statistik från Universitets- och högskolerådet, UHR.
KollektivtrafikNyhetRegeringen vill ha ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. En särskild utredare har fått uppdraget att ta fram underlag för hur ett sådant system kan utformas för att förenkla för resenärerna.
TRAFIKVERKETNyhetTrafikverket ska få mer ansvar för underhållet av landets järnvägsspår. En utredare ska undersöka vilka delar av spårunderhållet som är lämpligt att flytta över från entreprenören Infranord till Trafikverket.
På jobbet: rättshaveristerPå jobbetMyndigheter ska ge service. Men när någon hör av sig gång på gång med ständigt nya frågor och krav är det lätt att bli frustrerad. Experternas råd är att hålla dig sval och göra det du måste. Men inte mer.
HögskolanNyhetEffektiviteten på högskolor och universitet har ett samband med hög personalomsättning. Flera lärosäten skulle kunna öka sina prestationer inom undervisning och forskning utan ökade resurser, visar en granskning från Riksrevisionen. Högst förbättringspotential har exempelvis Linnéuniversitetet och Karlstads universitet.
StatsförvaltningNyhetDet finns allvarliga brister i svenska myndigheters förmåga motverka att penningtvätt och finansiering av terrorism. Enligt en rapport från Polisen saknas resurser, verktyg och tillräckligt lagstöd.
rättsväsendetNyhetFör några år sedan beslutade regeringen att Kriminalvården skulle ta över vissa transporter av frihetsberövade från Polisen. När regeringen nu gör ett försök att vrida tillbaka ansvarsfördelningen en smula är myndigheterna fortsatt oense. Polisen anser att det leder till att myndigheten inte kan "fokusera på grunduppdraget".
SkatteverketNyhetNy lagstiftning ger utredare på Skatteverket möjlighet att punktbevaka personer som misstänks för brott. Sedan 1 juli kan Skatteverket självt utreda misstänkt penningtvätt och falska identiteter, skriver Dagens Nyheter.
DigitaliseringNyhetFöråldrade it-system leder till stora underhållskostnader och gör det svårt att utveckla nya digitala tjänster. Det är verkligheten för flera statliga myndigheter, uppger Ekot.
Hallå där!NyhetGunnar Holmgren, som tillträder posten som Arbetsgivarverkets generaldirektör 21 augusti, tycker att staten behöver bli bättre på att locka ungdomar.
STATSFÖRVALTNINGNyhetStaten har färre kontor lokaliserade i kommunerna nu jämfört med för fem år sedan. Och andelen kommuner med få myndighetskontor ökar förmodligen de närmaste åren, visar en sammanställning från Statskontoret där tio myndigheter ingår.
SocialförsäkringarNyhetRegeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att förbättra stödet till unga som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning. Samverkan med Arbetsförmedlingen, kommunerna och vården ska bli bättre.
RättsväsendetNyhetHandläggningstiderna i Svea hovrätt kommer bli längre på grund av den ökande arbetsbelastningen. På två år har antalet mål vid domstolen ökat med en femtedel, samtidigt som resurserna minskar.
PensionNyhetDet är fortfarande vanligast att statsanställda går i pension mellan 65 och 67 års ålder, visar en sammanställning av pensionsavgångar under perioden 2013–2018 från Statens tjänstepensionsverk. Under perioden gick knappt var tredje i pension före 65 och var femte efter 67 års ålder.
STNyhetPå måndag startar STs värvningsturné i Kiruna. Fem personer har anställts för att åka landet runt med husbil fram till 4 december. STs totala budget för värvning i år är 15 miljoner kronor och förbundet hoppas värva runt 7 500 nya medlemmar, enligt projektledaren Karin Ahlgren.
HÄLSANyhetArbetslösa skattar sin hälsorelaterade livskvalitet sämre än de som har ett jobb. Särskilt markant är skillnaden vad gäller ångest och depression, visar en studie vid Umeå universitet, som tidningen Arbetsliv uppmärksammar.
InternationelltNyhetDanmark överväger förstärkt gränskontroll vid gränsen mot Sverige, efter två sprängattentat mot Skattestyrelsen och utanför en närpolisstation senaste veckan. Två män, hemmahörande i Sverige, misstänks för attentatet mot Skattestyrelsen.
informationssäkerhetNyhetPrimula, det system som ett fyrtiotal myndigheter använder för löneutbetalningar, misstänks ha drabbats av ett dataintrång. Statens servicecenter har nu skickat en varning till samtliga dessa myndigheter. En myndighetsanställd har polisanmälts för det misstänkta intrånget.
ArbetsmiljöNyhetTrakasserier och hot bör anses särskilt allvarliga om de drabbar statligt anställda. Staten som arbetsgivare behöver också få större möjlighet att skydda och hjälpa anställda som hotas eller trakasseras, anser Arbetsgivarverket i en skrivelse till regeringen.
LEDARSKAPNyhetKvinnliga chefer bedöms prestera bättre än manliga på 17 av 19 kompetensområden som är viktiga för ledarskap, enligt en amerikansk studie som presenteras i Harvard Business Review.
KRIMINALVÅRDENNyhetVar femte dansk kriminalvårdare som utsatts för hot och våld på jobbet utvecklar symtom på posttraumatiskt stressyndrom, enligt en dansk studie. Svensk kriminalvård skulle behöva mer kunskap om problemet, anser ST-företrädaren Joachim Danielsson.
DigitaliseringNyhetI en promemoria föreslår justitiedepartementet en ökad digitalisering av domstolarnas mål- och ärendehantering. Syftet är att effektivisera verksamheten och förbättra servicen till medborgarna.
ArbetsmiljöNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, och Arbetsmiljöverket genomför särskilda informationsinsatser för att öka arbetsgivares kunskaper om hur man motverkar trakasserier och sexuella trakasserier.
HögskolanNyhetMöjligheten att bli antagen till högskolan baserat på reell kompetens har inte lett till att många studenter utan formell behörighet har antagits, konstaterar Dagens Nyheter i en serie artiklar. Nu vill högskoleministern införa ett nationellt behörighetsprov.