Annons:
»Över lag har det varit lugnare 2017 än året innan, då det åtminstone inledningsvis var riktigt turbulent«, kommenterar Medlingsinstitutets general­direktör Carina Gunnarsson förra årets avtalsrörelse.Bild:Casper Hedberg
Medlingsinstitutet
Fördjupning
AVSusanne Eriksson0 kommentarerTyck till!

Pustar ut efter rekordstor avtalsrörelse

Efter 17 år som ordförande i Arbetsdomstolen sadlade Carina Gunnarsson om och blev chef för den myndighet som ska se till att lönebildningen på arbetsmarknaden fungerar. Publikt träffar Medlingsinstitutets generaldirektör, som konstaterar att 500 avtal slutits under förra året utan att en enda arbetsdag förlorats på grund av konflikt.

Ingången från kullerstensgatan i Gamla stan i Stockholm är väl dold bakom en byggnads­ställning. Det är bland annat de gamla fönstren som ska bytas. Det är skönt, för det har varit väldigt dragigt här, berättar ett par av myndighetens anställda som just är i färd med att ta sitt morgonkaffe.

Carina Gunnarsson är jurist och har arbetat länge i domstol, både som hovrättsassessor och på Arbetsdomstolen. Nu är hon sedan drygt två år chef på den lilla myndigheten med det stora uppdraget – Medlingsinstitutet – som förutom att verka för att lönebildningen fungerar även ska medla i arbetstvister och ansvara för den officiella lönestatistiken.

– Ja, vi är nio anställda. När den nionde började kunde jag säga att vi ökade antalet anställda med drygt tolv procent, skämtar hon.

Hon har haft nytta av åren på Arbetsdomstolen i sitt jobb som generaldirektör på Medlingsinstitutet, säger hon:

– Det här är inte ett helt annat härad. Många av personerna som jag möter i mitt nuvarande jobb har jag träffat tidigare och det handlar även nu om arbetsrätt och arbetsmarknad. Jag skulle också vilja påstå att jag har nytta av att jag som domare skulle vara neutral. Det är viktigt i det här jobbet också. Jag gillar inte det här med diskussioner under radarn.

Din företrädare Claes Stråth var ganska känd och synlig. Hur har det varit att efterträda honom?

– Jag tänkte inte riktigt i de banorna. När jag blev erbjuden jobbet tyckte jag att det lät spännande. Och det är roligt att träffa parterna i olika samman­hang. Det jag inte riktigt hade räknat med var sådant här, intervjuer och offentlighet, säger hon och sveper med handen mot fotografen.

Är det något som är mindre roligt med jobbet?

– Det är livsfarligt att säga att något är tråkigt, så jag avstår från att svara på den frågan, säger Carina Gunnarsson med ett skratt.

De flesta av landets arbetstagare har fått nya, treåriga centrala avtal under 2017. Hur skulle du summera avtalsrörelsen?

– Det har varit en väldigt stor avtalsrörelse det gångna året, omkring 500 avtal har förhandlats om. Och jag måste säga att den svenska arbetsmarknadsmodellen har levererat även den här gången, för att använda ett modernt språkbruk. Det andra man kan säga, och som är helt unikt för en så stor avtals­rörelse, är att det inte har brutit ut någon konflikt som lett till att några arbetsdagar har gått förlorade.

Såg du något nytt i den senaste avtalsrörelsen, något som stack ut?

– Nej, jag har lite svårt att se något generellt. Arbetstidsförkortning var ju uppe på det statliga området, men det går inte att se någon trend även om många branscher tar upp arbetstid på olika sätt, det kan vara arbetstidsbanker eller liknande.

Finns det något som varit problematiskt?

– Vi har haft ett antal medlingar. Varje medling innebär ju så klart att parterna har hamnat i problem som de inte kan lösa själva. Men över lag har det varit lugnare 2017 än året innan, då det åtminstone inledningsvis var riktigt turbulent.

Carina Gunnarsson syftar på att 2016 års avtalsrörelse inleddes skakigt med att den så kallade LO-samordningen sprack. I regel går LOs 14 fackförbund fram med ett samlat bud, men då kunde de inte enas utan förhandlade var för sig, med undantag för en koalition som bestod av Byggnads, Fastighets, Seko, Målarna och Elektrikerna. De förbunden krävde senare löneökningar på en procent­enhet över det dåvarande så kalla­de märket, som är baserat på den internationellt konkurrens­utsatta industrins löneavtal – och vägledande för den övriga arbetsmarknaden.

– I år har LO-samordningen funnits på plats och det har varit lugnare, säger hon.

Hösten 2015 gick industriarbetsgivarna dessutom ut väldigt hårt. »Vi måste hamna under 1,5 procent«, sade Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe då. Det ledde till ett ramaskri hos industrifacken, som begärt 2,8 procent. Men ett sådant för­farande i början av en avtalsförhandling är inget ovanligt, konstaterar Carina Gunnarsson:

– Det blir alltid lite högre tonläge i inledningen av en avtalsrörelse när parterna vill gå ut och tala om var de står. Men i år har tonläget varit ganska okej, tycker jag.

Det ingår i ert uppdrag att värna industrins normerande roll. Är inte det ett statligt ingrepp i den fria lönebildningen?

– Statligt ingrepp… Medlingsinstitutet lägger sig inte i var nivåerna landar utan det är parterna som kommer fram till det. Vårt uppdrag bygger på att vi ska ta vara på och upprätthålla den samsyn som råder på den svenska arbetsmarknaden om att den konkurrensutsatta industrin ska ha en lönenormerande roll. Det är inte något nytt påfund, men blev förstärkt i och med industriavtalet som facken och arbetsgivarna kom överens om 1997. Idén är att märket ska ge en arbetskraftskostnadsökning som ligger i linje med konkurrentländerna. Om man springer i väg med för höga löneökningar är risken att Sverige tappar sin konkurrenskraft, vilket i sin tur påverkar sysselsättningen.

De senaste åren har några tyckare och experter gått ut och sagt att tjänstesektorn borde få vara med och sätta märket eftersom den växt sig så stor. En av kritikerna av industrimärket är Lars Calmfors, professor i nationalekonomi.

Vad anser du om kritiken mot att industrin i dag ensamt sätter märket?

– Ytterst ansvarar parterna för vad man ska lägga i den normerande korgen. Men om jag återger en del av diskussionerna så har de direkt sysselsatta inom industrin minskat, men samtidigt är en stor del av tjänstesektorn beroende av industrin. Det förs kontinuerliga diskussioner om detta.

Hur fungerade det med märket i år?

– Först och främst kan man konstatera att industriparterna gjorde sitt jobb och blev klara med sitt avtal i tid. Det har såvitt jag förstår följts i avtalsförhandlingarna och också varit normen i de medlingsförhandlingar som vi har haft. Alla har ställt sig bakom märket och det har inte varit den opposition mot märket som vi hade förra gången, säger Carina Gunnarsson och konstaterar att Sverige då och då har haft dramatiska avtals­rörelser.

Hon nickar mot väggen, där det sitter tavlor i svartvitt med löpsedlar från tidigare avtalsrörelser, långt innan Medlingsinstitutet fanns. »Offentligt anställda begär 15 procent« och »Medlarna väntar svar kl. 11«.

– Rubriken om de offentligt anställda är från åttiotalet.

Ser du några särdrag i den statliga sektorns avtalsförhandlingar, som de fungerar i dag?

– Ett tydligt särdrag är att staten har avtal om förhandlingsordning. På de områden där det finns sådana avtal är det inte Medlingsinstitutet som tillsätter medlare. På hela arbetsmarknaden finns 15 sådana avtal.

– Det finns också en stor andel statligt anställda som i dag har så kallade sifferlösa avtal, och även i de avtal där det finns siffror är det relativt sett inte så styrt som i många andra avtalskonstruktioner.

– Den lokala lönebildningen är också ett framträdande drag på statens område.

Under senare år har Medlingsinstitutet fått en hel del kritik för att cementera lönediskriminering, både genom försvaret av märket och genom att beräkna löne­ökningar i procent och inte i kronor.

När Carina Gunnarssons företrädare Claes Stråth 2013 förklarade att han bara erkänner ett märke, lönepåslag i procent, krävde fackförbundet Kommunal att regeringen skulle se över Medlingsinstitutets uppdrag.

Trots att det också träffas avtal med låglöne­satsningar i krontal finns det fortfarande kritik mot att märket leder till att skillnader mellan olika grupper blir »fastfrusna«.

Hur ser du på den kritiken?

– Utgångspunkten är att industriavtalet inne­håller en procentsiffra och så har det varit hela tiden. Den bygger på att man anger en procentsiffra som går att överföra till andra branscher och som anger hur mycket kostnaderna för arbets­kraften får öka utan att Sverige tappar i konkurrens­kraft. Jag konstaterar att det sker förändringar i lönerna ut­över procentökningarna med den modell som finns. Så modellen ger utrymme för förändringar, och det sker inte bara på central nivå utan också i förhandlingarna på lokal nivå. Det sker rörelser mellan olika yrkesgrupper och vi ser också att skillnaden mellan kvinnor och män minskar.

Industriavtalets försvarare har lyft fram flera hot mot avtalets roll som märke. Att allt fler har sifferlösa avtal är ett av dem. Hur ser du på sådana avtal utan någon centralt angiven nivå för löneökningarnas storlek?

– Det är ju inte Medlingsinstitutets uppgift att ha synpunkter på vilken typ av avtal som parterna kommer fram till. För ett par år sedan gjorde vi en genomlysning av de olika avtalskonstruktionerna för att se om det fanns några skillnader i löne­utveck­ling. Det man såg var att skillnaderna mellan väldigt sifferbetonade avtal och sifferlösa avtal var mindre än skillnaderna mellan vissa avtal med likartad avtalskonstruktion. Vi vet dock inte varför det var så.

Hur få kan omfattas av avtal med siffror utan att det skapar problem för den svenska lönebildnings­modellen?

– Jag kan inte svara på hur låg andel sifferavtal som skulle hota modellen. Andelen sifferlösa avtal verkar inte öka utan tvärtom verkar utvecklingen ha avstannat. Ungefär vart fjärde avtal är sifferlöst. Läkarna har till exempel gått tillbaka till avtal med löneökningar angivna i procent.

Hur går det med arbetet för jämställda löner?

– Löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskar från år till år. Löneskillnaden är i genom­snitt 12 procent, men om man tar hänsyn till faktorer som yrke, ålder, utbildning med mera återstår en skillnad på 4,5 procent som inte fångas upp av det statistiken mäter. Vi kan lägga fram fakta, men Medlingsinstitutet kan aldrig förändra lönebilden, det måste parterna göra. Däremot ingår det i vårt uppdrag att ta upp och diskutera innehållet i de centrala avtalen så att de inte bygger in något diskriminerande.

Vad ser du för trender som kommer att påverka lönebildningen i framtiden?

– Jag är inte med i Spanarna, säger Carina Gunnarsson, ler snett och syftar på radioprogrammet i P1. Men generellt har ekonomin stor betydelse och ytterst sysselsättningssituationen. Men hur det ser ut om tre år vet vi ju inte nu.

Vad ska Medlingsinstitutet göra de kommande åren – nu när avtalen är treåriga?

– Det är en jättebra fråga, säger Carina Gunnarsson och ler.

– Vi får fortsätta informera oss om arbetsmarknadsläget, det ligger ju i vårt uppdrag. Och vi har ju andra uppgifter också, som den officiella lönestatistiken. Möjligtvis kan även vi få ägna oss åt att utveckla en del internt. Dessutom funderar vi lite på konferenser och att hitta på lite extra när det finns tid över.

Finns det något för Medlingsinstitutets del som du skulle vilja ändra på?

– Jag tycker att det fungerar ganska bra som det är och vi behöver inget utökat mandat eller fler verktyg. Det är en fungerande konstruktion att Medlingsinstitutet finns för att kunna hjälpa parterna när det kör ihop sig. Och det är bra att det finns en neutral part som kan hjälpa till på den svenska arbetsmarknaden.

Bli den första att tycka till!
UTRIKESNyhetTyska utrikesdepartementet har satt stopp för videomöten via appen Zoom, som används av flera universitet och högskolor i Sverige. Sedan tidigare har Taiwan förbjudit myndigheter och statliga institutioner från att använda programmet, skriver tyska ekonomitidningen Handelsblatt samt brittiska BBC.
CoronaNyhetAntalet anmälningar till Arbetsmiljöverket om tillbud beroende på coronapandemin ökar, skriver Arbetsvärlden. Myndigheten redovisar enligt tidningen 63 anmälningar om tillbud och 48 om skyddstopp.
CORONAFördjupningRiksdag och regering gör just nu stora satsningar för att möta coronakrisen. På arbetsmarknaden har avtalsrörelsen skjutits upp till hösten. Men på frågan om vad som krävs av staten och parterna när pandemin är över ger ekonomer delvis olika svar.
POLISENNyhetEfter fyra år och sju månader tycker den tidigare chefen för nationella insatsstyrkan, Marie Jarnérus, att hon fått ”lite upprättelse” när Justitieombudsmannen nu riktar allvarlig kritik mot hur Polismyndigheten skötte tillsättningen av ny insatschef i samband med omorganisationen 2015.
HÖGSKOLANNyhetVid flera universitet har obehöriga tagit sig in på möten som hållits via programmet Zoom. På Linköpings universitet har man nu vidtagit åtgärder för att försvåra för inkräktare. ”Har du möten som behandlar känsliga ämnen så kan det vara klokt att inte använda Zoom eller liknande verktyg just nu”, säger Joakim Nejdeby, it-direktör vid Linköpings universitet.
TillväxtverketNyhetTillväxtverket fick in fler än 15 000 ansökningar från företag som vill ha statligt stöd för korttidsarbete under det första dygnet som det var möjligt att ansöka. Myndighetens webbplats hade runt 100 000 besökare under samma dygn, uppger SVT.
Statens servicecenterNyhetUnder den senaste veckan har allt fler personer med covid-19 kommit in till Statens servicecenters kontor. Nu har två kontor i Stockholmsområdet stängt och myndigheten ser över säkerheten i hela landet. ”I efterhand kan jag säga att vi kanske skulle ha agerat fortare”, säger Thomas Pålsson, generaldirektör för Statens servicecenter.
ArbetsförmedlingenNyhetAntalet nyinskrivna arbetslösa är rekordhögt, samtidigt som Arbetsförmedlingens anställda har ett tufft fjolår bakom sig. ”Det är otroligt pressat just nu”, säger Fredrik Andersson, ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen. Han vill att regeringen åtminstone tillfälligt pausar reformeringen av myndigheten.
StatsförvaltningNyhetRegelbundna revisioner leder till bestående resultat, men det förekommer att brister inte rättas till, konstaterar Riksrevisionen i sin årliga uppföljningsrapport om förra årets granskningar.
ArbetsmiljöverketNyhetArbetsmiljöverket har fått i uppdrag av regeringen att granska vilka icke CE-märkta personliga skyddsutrustningar för exempelvis sjukvården som ska få användas i Sverige.
STNyhetI mars fick ST 1 074 nya yrkesaktiva medlemmar, vilket är rekord för en enskild månad för förbundets del. ”Det är ett kvitto på att vi uppfattas som något som innebär trygghet och stöd i tider av förändring”, säger STs förbundsordförande Britta Lejon till Publikt.
ArbetsmarknadNyhetSedan 1 mars har mer än 49 500 personer varslats om uppsägning. Bara under den senaste veckan har antalet nyinskrivna arbetssökande vid Arbetsförmedlingen ökat med 25 350 personer.
LuftfartNyhetRegeringen har beslutat om en tillfällig allmän trafikplikt på åtta flygförbindelser till och från Stockholm. Syftet är att säkerställa en grundläggande trafikservice till Visby och sju Norrlandsstäder.
CoronaNyhetArbetsgivarverket tipsar medlemmar och anställda om de webbaserade utbildningar som finns tillgängliga på myndighetens webbplats. Där finns bland annat kurser för ledare, arbetsgivare och handledare.
MigrationsverketNyhetCoronaviruset skapar oro bland anställda på Migrationsverkets förvar sedan både intagna och medarbetare testats positivt. Facket vill därför se ett tillfälligt stopp av nya intagna. Arbetsgivaren nöjer sig dock med att införa besöksförbud och minska antalet intagna per rum.
SkatteverketNyhetEn tidigare handläggare på Skatteverket misstänks för dataintrång och förfalskningsbrott och anmäls nu till åtal av myndighetens personalansvarsnämnd.
DigitaliseringNyhetDigitala möten är ett viktigt inslag i arbetet för klimatsmart samarbete inom Norden. Det är en slutsats i forskningsstudien Diginord, som bygger på nordiska erfarenheter av digitalt samarbete.
ÖppenhetNyhetJustitieombudsmannen, JO, kritiserar Migrationsverket för brister i hanteringen av en enskilds begäran att få ut allmänna handlingar. Migrationsverket webbplats har haft felaktig och vilseledande information om detta, slår JO fast.
KriminalvårdenNyhetSjukfrånvaron bland de anställda på Kriminalvårdens anstalt Salberga är just nu dubbelt så hög som normalt, rapporterar SVT. På sikt kan det enligt anstaltsledningen leda till att läget blir ansträngt.
StatsförvaltningNyhetDe statliga myndigheterna har överlag en betryggande intern styrning och kontroll, enligt Ekonomistyrningsverkets årliga uppföljning. Enligt myndigheten behöver myndigheterna dock förbättra sina revisionsplaner.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetEn arbetsförmedlare i södra Sverige har avskedats och åtalsanmälts anklagad för sexuella trakasserier mot en arbetssökande. STs förbundsjurist Veera Littmarck anser att avskedandet är felaktigt och ST stämmer nu arbetsgivaren i Arbetsdomstolen, AD.
SKANSENNyhetI onsdags kom fack och arbetsgivare överens om korttidspermitteringar för Skansens anställda. Vilka medarbetare som berörs och i vilken omfattning är inte klart än, säger Susann Segerman, vice ordförande för ST inom Skansen.
RiksantikvarieämbetetNyhetRiksantikvarieämbetets kulturvårdslaboratorium i Visby vill börja tillverka handsprit till sjukvården. Laboratoriet är välutrustat och kommer snarast att börja leverera den nya produkten, rapporterar SRs Kulturnytt.
TrafikverketNyhetTrafikverkets underhåll av den svenska järnvägen är ineffektivt, enligt en utredning som överlämnats till regeringen. Myndigheten behöver utföra mer i egen regi för att öka den egna kompetensen, anser utredaren.
STNyhetEn högre förtroendevald inom ST har polisanmälts för ”sexuella kränkningar på arbetet” och har nu tagit en timeout från sina fackliga uppdrag. ”Förbundet ser mycket allvarligt på det här”, säger STs förbundsordförande Britta Lejon till Publikt. Den förtroendevalde nekar till anklagelserna.
STNyhetPolismyndigheten tycker inte att engagemanget i ett fastighetsbolag går att kombinera med en anställning. ST ser annorlunda på saken och vill nu att frågan prövas i Arbetsdomstolen. ”Vi har väldigt svårt att se på vilket sätt det här skulle kunna skada Polisen”, säger STs förbundsjurist Joakim Lindqvist.