Annons:
Håkan Håkansson har arbetat med att digitalisera 514 intervjuer med överlevande från koncentrationslägret RavensbrÜck. »Detta en fantastisk skatt där mycket är outforskat«, säger han.Bild:Julia Lindemalm
Förintelsen
Kultur
AVSusanne Eriksson0 kommentarerTyck till!

Samlar vittnesmål från nazisternas läger

Den 27 januari högtidlighålls För­intelsens minnesdag. På universitetsbiblioteket i Lund finns 514 intervjuer som gjordes med överlevande strax efter krigsslutet nu tillgängliga i ett digitalt arkiv. Initiativtagare till Ravensbrückarkivet var en insiktsfull statsanställd – Zygmunt Łakociński, lektor i polska.

»Vi var speciellt plågade av råttor och löss. Råttor stora som katter kilade upp i bäddarna, och sökte efter soppa eller bröd och kunde till och med ge sig på svagare kvinnor som inte kunde försvara sig.«

Vittnesmålet kommer från Anna Jachnina, en socialarbetare som tillfångatogs i Polen och först fördes till Auschwitz, anklagad för att ha deltagit i den polska motståndsrörelsen. Av intervjun framgår att hon tatuerats med nummer 25 990 och burit en röd triangel. Dokumentet är det i särklass mest omfattande vittnesmålet i samlingen.

Den som lett arbetet med att digi­talisera arkivet är Håkan Håkansson, projektledare på Lunds universitetsbibliotek. Han säger att namnet – Ravensbrück­arkivet – egentligen är något missvisande:

– De allra flesta som kom hit till Lund kom från Ravensbrück utanför Berlin, det enda lägret med enbart kvinnor och barn. Men majoriteten hade varit i flera läger innan, och det berättar de också om.

De 514 intervjuerna ligger i arkivmappar i ett avlångt källarrum, där det luktar precis så instängt och musealt som man kan vänta sig. Ett av dokumenten som Håkan Håkansson plockar fram är daterat 2 januari 1946. Det rör Łucja Brymora, en katolsk kvinna på 26 år. Pappret är lite solkigt, har blå linjering och svart snirklig text på polska.

– Många tror att alla i koncentrationslägren var judar. Det stämmer ju till viss del, en majoritet var judar. Men det var många som var romer, troende katoliker, mentalsjuka och motståndsmän också. Många av de intervjuade är katolska kvinnor.

Łucja Brymora vittnar om vägglöss, brutala fångvaktare, kyla och svält – och att judarna behandlades sämst:

»Dödskvarter fanns bara för judarna. Nr 30 var ett sådant kvarter; alla som fanns där skulle till gaskamrarna. Förflyttningen till kamrarna skedde dag och natt... Alla judiska barn sändes till gaskamrarna utan undantag, från barn till fjortonåringar.«

Att intervjuerna och arkivet existerar är tack vare Zygmunt Łakociński, lektor i polska och anställd vid Lunds universitet på 1940-talet.

– Han förstod tidigare än de flesta vidden av det som hänt, säger Håkan Håkansson.

Våren 1945 evakuerade Röda Korset med hjälp av Folke Bernadottes »vita bussar« omkring 20 000 fångar till Sverige och Danmark. De allra flesta kom ursprungligen från Polen.

I Lund öppnades tre flyktingläger, och eftersom Zygmunt Łakociński var polsktalande ställde han upp som volon­tär och tolk.

Han och kollegan Sture Bohlin, professor i historia, beslöt sig snart för att dokumentera de före detta läger­fångarnas upplevelser. De startade det som först kallades Polska käll-institutet i Lund. Dokumentationen var tänkt att kunna användas som forskningsmaterial och vid en eventuell kommande krigsrätt.

De insåg tidigt vikten av att gå så systematiskt till väga som möjligt med intervjuerna och skapade ett formulär med både fasta frågor och fritt skrivutrymme.

Intervjuerna genomfördes främst under hösten 1945 och våren 1946.

– Det unika är just att dokumenta­tionen skett relativt kort efter att uppgiftslämnarna frigivits.

Bara tolv procent av de intervjuade var judar, vilket enligt Håkan Håkansson beror på att de allra flesta av dem inte överlevde.

De som gjorde intervjuerna var själva före detta lägerfångar. Zygmunt Łakociński ansåg att de hade störst möjlighet att avgöra om det som berättades var rimligt eller inte, förklarar Håkan Håkansson.

En sextonårig judisk pojke, Genek Granek från Łódz, vittnar om hur han blev förd till Birkenau 1944: »Min mamma och syster gick in i badet, så mycket såg jag. Vad som hände efter vet jag inte. Jag har fortfarande inte hört något från dem.«

I slutet av hans vittnesmål ser man hur både han och intervjuaren skrivit under och intygat sanningshalten i dokumentet.

– Dessutom finns alltid en bedömning från intervjuaren av hur trovärdig berättelsen är, säger Håkan Håkans­son och pekar.

I Genek Graneks fall löd kommentaren: »Vittnet, en lång sextonårig pojke, med barnsligt utseende, återger sorgliga händelser mellan hans tionde och sextonde år av livet som om han vore en gammal man. Hans vittnesmål är obestridligen pålitligt.«

Lunds universitet hade ingen del i arbetet, som utfördes på fritiden. Zygmunt Łakociński och Sture Bohlin startade dock en arbetsgrupp som sökte och fick en budget av Utrikes­politiska institutet.

Det som förvånat Håkan Håkansson mest är att fångarna orkat upprätthålla något slags värdighet i eländet.

– De satt på nätter i smyg och gjorde de här, säger han och visar en liten egentillverkad lärobok med en bit randig fångdräkt som omslag.

När Zygmunt Łakociński 1947 förstod att arkivet kunde vara känsligt för uppgiftslämnarna, skickade han allt material till Stanforduniversitetet i USA med krav på att det skulle vara förseglat i femtio år. På 1970-talet begärdes det tillbaka och 1995 bröts förseglingen. Sedan 2015 har man arbetat med att digitalisera en del av arkivet, som förutom intervjuerna består av foto­grafier, anteckningsböcker, personliga ägodelar och namnlistor. Arbe­tet har kunnat ske tack vare donationer, inte minst från privata givare i USA. I höstas gjordes materialet tillgängligt på webben.

– Vi är fortfarande förundrade över kraften i det Zygmunt Łakociński startade och tacksamma att hans familj done­rade arkivet till universitets­biblioteket. Även om det har varit väldigt svårt, särskilt för dem som arbetat med översättningar, är detta en fantas­tisk skatt där mycket är outforskat, säger Håkan Håkansson.

Bli den första att tycka till!
MIGRATIONSVERKETNyhetMigrationsverkets internrevision slår larm om att myndigheten inte klarar hanteringen av medborgarskapsärenden. Högen med oavgjorda ärenden har vuxit med 70 procent det senaste året. ”Medarbetarna är stressade och frustrerade ”, säger skyddsombudet Markus Walker.
NyhetDen nedåtgående trenden för högskoleutbildningar har brutits. Till höstterminen i år sökte nästan 400 000 personer, knappt två procent fler än förra året, enligt statistik från Universitets- och högskolerådet, UHR.
KollektivtrafikNyhetRegeringen vill ha ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. En särskild utredare har fått uppdraget att ta fram underlag för hur ett sådant system kan utformas för att förenkla för resenärerna.
På jobbet: rättshaveristerPå jobbetMyndigheter ska ge service. Men när någon hör av sig gång på gång med ständigt nya frågor och krav är det lätt att bli frustrerad. Experternas råd är att hålla dig sval och göra det du måste. Men inte mer.
TRAFIKVERKETNyhetTrafikverket ska få mer ansvar för underhållet av landets järnvägsspår. En utredare ska undersöka vilka delar av spårunderhållet som är lämpligt att flytta över från entreprenören Infranord till Trafikverket.
HögskolanNyhetEffektiviteten på högskolor och universitet har ett samband med hög personalomsättning. Flera lärosäten skulle kunna öka sina prestationer inom undervisning och forskning utan ökade resurser, visar en granskning från Riksrevisionen. Högst förbättringspotential har exempelvis Linnéuniversitetet och Karlstads universitet.
StatsförvaltningNyhetDet finns allvarliga brister i svenska myndigheters förmåga motverka att penningtvätt och finansiering av terrorism. Enligt en rapport från Polisen saknas resurser, verktyg och tillräckligt lagstöd.
rättsväsendetNyhetFör några år sedan beslutade regeringen att Kriminalvården skulle ta över vissa transporter av frihetsberövade från Polisen. När regeringen nu gör ett försök att vrida tillbaka ansvarsfördelningen en smula är myndigheterna fortsatt oense. Polisen anser att det leder till att myndigheten inte kan "fokusera på grunduppdraget".
SkatteverketNyhetNy lagstiftning ger utredare på Skatteverket möjlighet att punktbevaka personer som misstänks för brott. Sedan 1 juli kan Skatteverket självt utreda misstänkt penningtvätt och falska identiteter, skriver Dagens Nyheter.
DigitaliseringNyhetFöråldrade it-system leder till stora underhållskostnader och gör det svårt att utveckla nya digitala tjänster. Det är verkligheten för flera statliga myndigheter, uppger Ekot.
Hallå där!NyhetGunnar Holmgren, som tillträder posten som Arbetsgivarverkets generaldirektör 21 augusti, tycker att staten behöver bli bättre på att locka ungdomar.
STATSFÖRVALTNINGNyhetStaten har färre kontor lokaliserade i kommunerna nu jämfört med för fem år sedan. Och andelen kommuner med få myndighetskontor ökar förmodligen de närmaste åren, visar en sammanställning från Statskontoret där tio myndigheter ingår.
SocialförsäkringarNyhetRegeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att förbättra stödet till unga som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning. Samverkan med Arbetsförmedlingen, kommunerna och vården ska bli bättre.
RättsväsendetNyhetHandläggningstiderna i Svea hovrätt kommer bli längre på grund av den ökande arbetsbelastningen. På två år har antalet mål vid domstolen ökat med en femtedel, samtidigt som resurserna minskar.
PensionNyhetDet är fortfarande vanligast att statsanställda går i pension mellan 65 och 67 års ålder, visar en sammanställning av pensionsavgångar under perioden 2013–2018 från Statens tjänstepensionsverk. Under perioden gick knappt var tredje i pension före 65 och var femte efter 67 års ålder.
STNyhetPå måndag startar STs värvningsturné i Kiruna. Fem personer har anställts för att åka landet runt med husbil fram till 4 december. STs totala budget för värvning i år är 15 miljoner kronor och förbundet hoppas värva runt 7 500 nya medlemmar, enligt projektledaren Karin Ahlgren.
HÄLSANyhetArbetslösa skattar sin hälsorelaterade livskvalitet sämre än de som har ett jobb. Särskilt markant är skillnaden vad gäller ångest och depression, visar en studie vid Umeå universitet, som tidningen Arbetsliv uppmärksammar.
InternationelltNyhetDanmark överväger förstärkt gränskontroll vid gränsen mot Sverige, efter två sprängattentat mot Skattestyrelsen och utanför en närpolisstation senaste veckan. Två män, hemmahörande i Sverige, misstänks för attentatet mot Skattestyrelsen.
informationssäkerhetNyhetPrimula, det system som ett fyrtiotal myndigheter använder för löneutbetalningar, misstänks ha drabbats av ett dataintrång. Statens servicecenter har nu skickat en varning till samtliga dessa myndigheter. En myndighetsanställd har polisanmälts för det misstänkta intrånget.
ArbetsmiljöNyhetTrakasserier och hot bör anses särskilt allvarliga om de drabbar statligt anställda. Staten som arbetsgivare behöver också få större möjlighet att skydda och hjälpa anställda som hotas eller trakasseras, anser Arbetsgivarverket i en skrivelse till regeringen.
LEDARSKAPNyhetKvinnliga chefer bedöms prestera bättre än manliga på 17 av 19 kompetensområden som är viktiga för ledarskap, enligt en amerikansk studie som presenteras i Harvard Business Review.
KRIMINALVÅRDENNyhetVar femte dansk kriminalvårdare som utsatts för hot och våld på jobbet utvecklar symtom på posttraumatiskt stressyndrom, enligt en dansk studie. Svensk kriminalvård skulle behöva mer kunskap om problemet, anser ST-företrädaren Joachim Danielsson.
DigitaliseringNyhetI en promemoria föreslår justitiedepartementet en ökad digitalisering av domstolarnas mål- och ärendehantering. Syftet är att effektivisera verksamheten och förbättra servicen till medborgarna.
ArbetsmiljöNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, och Arbetsmiljöverket genomför särskilda informationsinsatser för att öka arbetsgivares kunskaper om hur man motverkar trakasserier och sexuella trakasserier.
HögskolanNyhetMöjligheten att bli antagen till högskolan baserat på reell kompetens har inte lett till att många studenter utan formell behörighet har antagits, konstaterar Dagens Nyheter i en serie artiklar. Nu vill högskoleministern införa ett nationellt behörighetsprov.