Annons:
lönespridning
Fördjupning
AVAnn DahlinEva Spira0 kommentarerTyck till!

ST omprövar lönepolitiken

Ökad lönespridning, höga ingångslöner till nyanställda, lönesättningssamtal. Det är några ingredienser i ett diskussionsunderlag för en ny lönepolitik för ST.

På vilka grunder ska ST-medlemmarnas löner sättas? På STs kongress om drygt ett år ska en ny lönepolitisk plattform slås fast. Det underlag som nu arbetas fram för debatt i
hela förbundet innehåller flera kontroversiella inslag: ökad lönespridning, marknadsstyrning och lönesättning i enskilda samtal med chefen.

Enskilda lönesättningssamtal har tidigare avvisats av de förtroendevalda i STs förhandlingsråd, men praktiseras i enstaka avdelningar. Och i den mån förbundet haft en hållning när det gäller lönernas spännvidd har den varit att skillnaderna ska minska.

Men med en ny lönepolitik hoppas ST att tillfredsställa inte bara dagens medlemmar, utan också dem som nyanställs i staten de närmaste åren. En stor del av dessa kommer att vara unga människor med akademisk utbildning.

Arbetsuppgifterna och individens skicklighet ska vara grunden för lönen, precis som det står i de senaste årens centrala avtal. Men också resultat i arbetet och arbetsmarknadens efterfrågan på en viss typ av arbetskraft kan spela in, om resultaten går att mäta och om jobbet går att jämföra med motsvarande inom andra sektorer. Allt detta räknas in i det som kallas sakliga grunder för lönesättning.

Däremot passar satsningar på särskilda grupper, som kvinnor eller lågavlönade, inte in i den modell som beskrivs i diskussionsunderlaget, enligt ST-ombudsmannen Peter Steiner, som arbetar med frågor om lönepolitik.

– I alla fall inte bara för att de är kvinnor eller lågavlönade, anser han.
STs förbundsordförande Annette Carnhede vill nyansera den bilden.

– Ibland måste utgångspunkten i diskussionen röra andra saker än sakliga lönekriterier, såsom vilka skillnader som är skäliga. Lönespridningen på en arbetsplats ges ju inte av arbetsvärderingen i sig, utan den måste man ta ställning till i nästa steg, säger hon.

Om facket på arbetsplatsen anser att lönegapet är för stort ska man alltså fortfarande kunna arbeta för att höja en hel  låglönegrupp, enligt Annette Carnhede. Hon har dock inget principiellt emot ökad lönespridning.

– Jag tror det är taktiskt riktigt, men mer som en metod än som en idé. Erfarenheten visar att det är bra att ha en viss lönespridning, annars är det oerhört svårt att höja lönenivåerna.

Några ska gå före, sedan kan lönerna höjas stegvis också för andra. Metoden underlättar också för STs medlemmar att hävda sig lönemässigt jämfört med andra grupper, anser Peter Steiner. Andra argument för en längre lönetrappa är att den ger möjlighet till karriärutveckling och utrymme för individuell särskiljning inom grupper som hittills ”behandlats i klump”.

–Vi har behandlat stora kollektiv som om de alla gjort samma sak, säger Annette Carnhede, vilket ibland lett till alltför små löneskillnader inom en grupp. På min egen gamla myndighet, AMS, fanns inget samband mellan kraven i jobbet och lönen för stora assistentgrupper, säger Annette Carnhede. Det kan inte vara särskilt stimulerande.

Men kvinnor måste också ändra tankesätt för att få ut något av den individuella lönepolitiken.

– I stora grupper som domineras av kvinnor tycker man ofta det är obehagligt att sticka ut och tycker det därför är bra med lika lön, noterar ST-ordföranden. Det har skapat frustration hos många.

Facket ska uppmuntra att de som nyanställs får höga ingångslöner. Det har de redan anställda glädje av på sikt, menar Annette Carnhede.

– Det löneglapp som kan uppstå i förhållande till redan anställda får inte ligga kvar över tiden. Detta är ett taktiskt led i strävan att få upp lönenivåerna.

Annette Carnhede är dock medveten om att lokala fackliga företrädare inte alltid har det förhållningssättet när nya personer ska anställas.

– Det är ett problem och en utmaning, inte bara för de lokala företrädarna utan också för medlemmarna. Det finns personer som anmält arbetsskada för att de känt sig förbigångna. Men ingen tjänar på att man håller tillbaka ingångslönerna. Det resonemanget måste man ta med medlemmarna.

Marknadskrafterna är ett av de kriterier som ska sätta pris på arbetet, enligt diskussionsunderlaget om lönepolitik. I praktiken är det förstås så redan i dag, det nya är att förbundet vill tydliggöra dess roll.
– Tidigare hade vi marknadslönetillägg utan att vi pratade om det, konstaterar Peter Steiner.

STs uppfattning i dag är att marknadskrafter är bra då de höjer lönen – men arbetsgivaren måste redovisa tydligt hur de bedömer dessa krafter, annars finns risk för godtycke.

– Det finns inget ord som är så missbrukat som marknadslöner, framhåller Annette Carnhede. Man säger att det är marknadskrafterna som styr, fast det är frågan om  något helt annat.

Värderingen av marknadskrafterna blir bättre när det finns tydliga kriterier för arbetsvärdering, anser hon.

– När man har de kriterierna blir det lättare att se vad marknadskrafterna står för och hindra att de används subjektivt och bara där det passar.

Tydliga lönekriterier och systematisk arbetsvärdering är enligt Annette Carnhede också en förutsättning för att lönesättningssamtal ska fungera. I sådana samtal sätts lönen i direkta samtal mellan chef och anställd.

Annette Carnhede är positiv till lönesättningssamtal, men understryker att   parterna ska ha klarat ut vilka faktorer som ska värdesättas, tagit fram bra verktyg och gjort klart formerna för lönesättningssamtalen. I annat fall kan ett sådant system vara ”livsfarligt”, menar hon.

– Det är också viktigt att överenskommelsen bekräftas i kollektivavtal, som en sista säkerhet för att det ska bli någorlunda rättvist.

Inom ST är lönesättningssamtal ännu sällsynta. Men enligt Annette Carnhede är erfarenheten att medlemmarna känner ett större engagemang, större inflytande och mer stöd av sin fackliga organisation med lönesättningssamtal.

– I traditionella förhandlingar är ju den enskilde medlemman väldigt exkluderad.

Arbetsvärderingen får alltså en central roll i STs lönepolitik: som grund för bedömning av kraven i arbetet, för att särskilja marknadskrafternas inflytande och som stöd för den enskilde medlemmen i lönesättningssamtal.

Trots det använder ST inte Jämställdhetslagens begrepp ”systematisk arbetsvärdering” i förhandlingar med arbetsgivarna. Det förklarar Annette Carnhede med att arbetsgivarna inte vill använda begreppet.

– Bara de hör ordet så låser det sig. I det läget är det bättre att prata om innehållet.

Diskussionsunderlaget ska utvecklas ytterligare under hösten, samtidigt som förbundsledningen ”lyssnar av” uppfattningar och frågor hos medlemmar och förtroendevalda. Till våren följer en bred och fördjupad diskussion, där ST också ska ta in synpunkter från möjliga, framtida medlemmar. På kongressen i november 2003 klubbas den nya lönepolitiska strategin.

Bli den första att tycka till!
SPÅRTRAFIKENNyhetNär en lokförare vid Green Cargo nyligen avled i en arbetsplatsolycka i Piteå var det den tredje dödsolyckan på två år inom bolaget. STs sektionsordförande Kenth Bergqvist kan inte uttala sig om orsaken till olyckan, men konstaterar att generellt sett är stress en riskfaktor som kan leda till olyckor: ”Man måste titta på vår schemaläggning och se över kollektivavtalet kring arbetstider”, säger han till Publikt.
DomstolarnaNyhetDet har blivit vanligare att människor försöker smuggla med sig knivar och andra vapen in i domstolarna. För ordningsvakterna innebär det en alltmer hotfull arbetsmiljö. ”Det är klart att det känns obehagligt ibland”, säger Jenny Fällström, ordningsvakt vid Södertörns tingsrätt.
SCBNyhetCivilminister Lena Micko, S, har kallat till sig Statistiska centralbyråns, SCBs, generaldirektör Joakim Stymne. Samtalet ska handla om det externa konsultföretaget Evrys felaktiga datainsamling, som orsakat fel i arbetslöshetsstatistiken, skriver Aftonbladet.
ArbetsmarknadNyhetRegeringen måste stoppa EUs planer på en europeisk minimilön. Det skriver Karl-Petter Thorwaldsson, LO, Martin Linder, PTK, och Mattias Dahl, Svenskt näringsliv, i en gemensam debattartikel.
ArbetslivNyhetEn del människor drivs av att lära sig nytt, medan andra mer vill prestera och vara bäst. I arbetslivet tycks de som fokuserar på att bemästra uppgifter klara sig bäst, enligt organisationsforskaren Christina Nerstad vid universitetet Oslomet.
ArbetsrättNyhetDet finns stora luckor i reglerna för offentliganställdas bisysslor. Det framgår av en studie som genomförts av Statskontoret. Dagens reglering är komplex och svårtolkad, enligt studien.
RegeringenNyhetRegeringen KU-anmäls nu av riksdagsledamoten Ali Esbati, V, för sin hantering av Arbetsförmedlingen. Han menar att regeringens agerande är oansvarigt och därför bör granskas av konstitutionsutskottet.
SCBNyhetEfter att det externa konsultföretaget Evry orsakat fel i arbetslöshetsstatistiken, avslutar nu Statistiska centralbyrån, SCB, samarbetet successivt. Exakt hur avvecklingen ska gå till förhandlar man om. ”Det här är en stor fråga för oss som jobbar på SCB”, säger Ulla Ekander Liew, STs vice ordförande inom SCB, till Publikt.
ArbetsförmedlingenNyhetEn intern granskning visar stora brister i Arbetsförmedlingens hantering av arbetsgivare som söker personal för subventionerade anställningar. Sju av tio får ingen återkoppling inom fyra veckor, uppger SVT.
KRIMINALVÅRDENNyhetTvå kriminalvårdare dömdes för tjänstefel i Värmlands tingsrätt efter att en man avlidit i arresten. De hade missat en del av tillsynen, enligt domen. I rätten vittnade anställda om brister i rutiner och internutbildning. Det lokala facket efterlyser arbetsgivaransvaret. ”Det är synd att de här individerna drabbas när någon annan har ansvar för säkerheten”, säger STs klubbordförande Ofle Mohamed till Publikt.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens kontroll av deltidsarbetslösas arbetslöshetsersättning är bristfällig. Det kommer Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, fram till efter en granskning.
BiståndNyhetStatskontoret och Ekonomistyrningsverket, ESV, får regeringens uppdrag att utreda biståndsmyndigheten Sidas effektivitet, ledning, styrning och uppföljning. Uppdraget ska vara klart om ett år.
BOLAGSVERKETNyhetEtt ökande antal aktiebolag och en överskattning av hur många företagare som skulle använda ett nytt digitalt system har gjort att Bolagsverkets handläggningstider för företags årsredovisningar har skjutit i höjden. ”Personalen har varit högt belastad under en längre tid nu”, säger STs avdelningsordförande Marica Hammarlund till Publikt.
MigrationsverketNyhetJustitieombudsmannen, JO, kritiserar Migrationsverket sedan myndigheten i ett år och åtta månader underlåtit att underrätta en asylsökande om att hans ansökan om uppehållstillstånd avslagits.
STATENS INSTITUTIONSSTYRELSENyhetStatens institutionsstyrelse, SiS, har betalat ut fel ersättning för övertid på minst fyra ungdomshem. För vissa anställda kan det ha blivit fel under mer än två år tillbaka i tiden. ”Arbetsgivaren tittar nu på hur mycket pengar det handlar om”, säger Jenny Kingstedt, ledamot i STs avdelningsstyrelse, till Publikt.
DigitaliseringNyhetAllt fler offentliga aktörer erbjuder inloggning med hjälp av e-legitimation. Åtta av tio av de statliga myndigheter som har omfattande medborgarkontakt erbjuder inloggning, skriver Myndigheten för digital förvaltning i en ny rapport.
ArbetsförmedlingenNyhetFler möten med arbetsförmedlare ökar arbetssökandes möjligheter att hitta ett jobb. Det visar en ny forskarrapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
ArbetsmiljöNyhetMer än sju av tio har inte märkt av någon förändring på sin arbetsplats efter metoo-uppropen, enligt en undersökning som Novus genomfört på uppdrag av TCO.
SKOLVERKETNyhetFler ansökningar än väntat gör att personalen som handlägger lärarlegitimationer på Skolverket är ombedda att jobba över. I första hand gäller övertid på helger under månaderna fram till årsskiftet. ”Det är klart man känner stress när vi har längre handläggningstider”, säger handläggaren Samira Said, förtroendevald inom ST, till Publikt.
LönerNyhetFem fackförbund i industrin kräver löneökningar på tre procent, eller minst 530 kronor mer i månaden. Arbetsgivarföreträdare beskriver kravet som orealistiskt.
ArbetsförmedlingenNyhetDet är dags att några vuxna i rummet kliver in och kräver ett omtag i processen kring Arbetsförmedlingens reformering, skriver Lars Calmfors i en debattartikel i Dagens Nyheter.
SPÅRTRAFIKENNyhetNär ett skyddsombud beskrev hur Arrivas personal i Skåne bland annat avstått dryck eller använt buskar vid stationen om det kniper, beslutade Arbetsmiljöverket att de har rätt till toalettpaus efter maximalt två och en halv timme. Det fick tågbolaget att överklaga beslutet till förvaltningsrätten.
RättsväsendetNyhetMindre än varannan svensk har förtroende för rättsväsendet som helhet, visar Brottsförebyggande rådets, Brå, senaste undersökning. Bara var tredje uppger att de har förtroende för Kriminalvården. Förändringen jämfört med föregående år är liten.
ArbetsförmedlingenNyhetAutomatiska funktioner och digital samverkan är centrala i den nya modell för Arbetsförmedlingens arbete som myndigheten skisserar i sitt förslag till regeringen. Bland annat vill myndigheten robotisera bedömningen av hur långt arbetssökande står från arbetsmarknaden. Systemet för ersättning till fristående aktörer föreslås få både en grundersättning och en resultatbaserad del.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens egna förslag om hur myndigheten ska arbeta i framtiden väcker skepsis från fackligt håll. ”Jag tror inte det går att genomföra det här inom den här tidsperioden”, säger Fredrik Andersson, ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen, till Publikt. Han hoppas att politikerna ska inse att de går för fort fram med reformeringen av myndigheten.
SkolverketNyhetMer än 1 500 nya lärare har fått vänta mer än de fyra månader som regeringen satt som maxgräns för att få ut sin lärarlegitimation, enligt Ekot. Skolverket förklarar väntetiden med att ansökningarna är fler än beräknat.