ST stämmer Migrationsverket om uppsägning

MIGRATIONSVERKET2018-05-07

Migrationsverket gjorde fel när en arbetstagare i Mälardalen blev uppsagd från sin provanställning, enligt ST som stämmer myndigheten i Arbetsdomstolen. Målet är principiellt viktigt, enligt förbundsjurist Joakim Lindqvist.

Av:  Carl von Schéele,  Eva Spira

En provanställning går automatiskt över till en tillsvidareanställning om inte arbetstagaren sägs upp, enligt lagen om anställningsskydd.

Men inom staten duger inte en muntlig uppsägning, utan den måste vara skriftlig. Det styrs av regler i lagen om offentlig anställning, loa.

När Migrationsverket sade upp en kvinnlig arbetstagare från hennes provanställning missade arbetsgivaren på just den punkten. Kvinnan fick ett första skriftligt besked, men inte någon slutgiltig skriftlig uppsägning efter överläggningen med det lokala facket.

– Det måste få konsekvenser om man inte följer reglerna till punkt och pricka. Annars får inte denna bestämmelse i LOA genomslag, säger Joakim Lindqvist, förbundsjurist på ST.

Kvinnan fick för ett år sedan tillfälligt arbete som assistent vid en av Migrationsverkets förvarsenheter och därefter ett sommarvikariat. När det löpte ut fick hon en tillsvidareanställning som inleddes med provanställning.

Under hösten förra året hade kvinnan hög sjukfrånvaro. I januari i år blev hon inkallad till arbetsgivaren och fick skriva under en handling om att provanställningen skulle upphöra två veckor senare.

Arbetsgivaren hade en överläggning med det lokala facket, men därefter fick kvinnan inte någon skriftlig underrättelse om att Migrationsverket tänkte fullfölja beslutet om uppsägningen.

– Vi tycker att det ska vara ordning och reda i staten. Om man bakar ihop de båda besked som arbetstagaren ska få, uppstår onödiga tvister och osäkerhet för arbetstagaren, som kan fråga sig om man blivit av med jobbet eller inte.

Enligt Joakim Lindqvist är det första gången som det absoluta kravet på en skriftlig uppsägning av en provanställning inom staten prövas rättsligt.

I stämningen begär ST att kvinnan får lön tills dess att fallet är avgjort i Arbetsdomstolen. Hon ska också ha ett skadestånd på 130 000 kronor om domstolen anser att Migrationsverkets uppsägning av kvinnan är ogiltigt.

Utöver det pågår det fem olika tvisteförhandlingar med Migrationsverket. Bland annat på grund av att arbetsgivaren fattat ensidiga arbetsledningsbeslut utan föregående förhandling med facket, förklarar Evalill Tagesson, central ombudsman på ST.

– Vi anser att arbetsgivaren därmed inte fullgjort sina skyldigheter enligt mbl, säger hon.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA