Annons:
Bild:Anna Spång
Pensionssystemet
Fördjupning
AVLinda Kling2 kommentarerTyck till!

Vägvalen som avgör din pension

Många känner sig osäkra på vilka villkor som väntar när det är dags för pension. Hur det faktiskt blir hänger på förhandlingar och politiska beslut. Men en sak är klar – vi behöver arbeta längre. Redan nästa år börjar åldersgränserna höjas.

I en uppmärksammad intervju i Dagens Nyheter 2012 sade den dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt att framtidens arbetsliv måste bli längre för att pensionerna ska bli drägliga – och nämnde 75 år som tänkbar pensionsålder. Reaktionerna blev starka, men sedan dess har allt fler politiker och experter kommit till samma slutsats. Inte att vi måste jobba till 75, men längre än vi gör i dag. Medelåldern ökar snabbt, och ju längre vi lever desto längre måste pensionen räcka.

Samtidigt som diskussionen om höjd pensionsålder förts så har mediernas rapporter om människor som arbetat hela livet och ändå inte klarar sig på sin pension avlöst varandra. Sammantaget väcker det frågor om hur hållbart pensionssystemet är och vad framtidens pensionärer kan förvänta sig.

– Det är inte kris – ingen kommer att behöva svälta. Men det kommer att bli en relativ försvagning av pensionerna över tid som kommer att påverka folk, säger Svante Uhlin, pensionsexpert på OFR, Offentliganställdas förhandlingsråd, där ST ingår.

Ålderdomen är inte något som unga människor brukar ha tid eller lust att fundera på. Och forskning visar att det finns en utbredd "jag gör det sen"-mentalitet kring pensionen.

– Det är ett stort problem eftersom systemet kräver att vi tar till oss av informationen i unga år, sedan kan det vara för sent, säger Svante Uhlin.

Det allmänna pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen, vilket innebär att alla inkomster under hela livet är pensionsgrundande. För att maxa sin pension ska man börja jobba tidigt i livet, ha ett jobb med hög lön, jobba heltid, vara frisk, inte vara föräldraledig och gå i pension sent.

– Många känner oro inför sin pension och den oron måste mötas. Visst kan man uppmana folk att sluta jobba deltid eller skaffa ett jobb med högre lön, men det är ju inte så lätt att göra det, säger Svante Uhlin.

Han menar att samhället i stället måste "angripa symptomen bakvägen", exempelvis genom att stimulera till tidigt inträde på arbetsmarknaden.

Prognoserna för framtiden är att de allmänna pensionerna kommer att utgöra en allt mindre andel av slutlönen, så länge den faktiska pensionsåldern inte stiger kraftigt, enligt Johannes Hagen, lektor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, som forskar om pensionssystemet. Hur mycket var och en kan tänkas få ut beror delvis på hur ekonomin i stort kommer att gå. Om vi går in i en lågkonjunktur med hög arbetslöshet så kommer pensionerna att sjunka.

– Systemet är absolut inte riskfritt, men det kan inte gå bankrutt. På systemnivå är dagens pensionssystem det tryggaste vi har haft. Men ur användar­perspektiv finns det mycket att jobba på, säger Johannes Hagen.

Ett stort hot på sikt, som han ser det, är det sjunkande förtroendet.

– Den låga tilliten beror dels på att systemet upplevs som komplext – det krävs ett stort personligt engagemang för att förstå sin pension och maximera den. Dels på att folk känner att pensionen inte kommer att bli tillräcklig, trots att de jobbat för det.

Våra pensioner består av två delar, den allmänna pensionen och tjänstepensionen. Därutöver tillkommer eget sparande. Det nuvarande allmänna pensionssystemet är snart 20 år gammalt, men vi har ännu inte sett följderna av det fullt ut. Det tar minst en generation innan det blir möjligt, enligt Johannes Hagen.

Det vi redan kan se är dock att de allmänna pensionerna sjunker i förhållande till slutlönen. Det kan skapa ett tryck på de fackliga organisationerna att i förhandlingarna med arbetsgivarna lyfta krav på större avsättningar till tjänstepensionen.

STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar konstaterar att den frågan skulle kunna bli aktuell i framtiden om allt färre kan leva på sin pension.

– När det inträffar så kommer det att behövas både ökad avsättning till tjänstepension samt ökning av den allmänna pensionen, säger hon.

Men det går inte att tjänstepensionsvägen till fullo kompensera för en sviktande allmän pension, menar Svante Uhlin.

– Det är förbunden inom OFR eniga om, säger han.

Dagens allmänna pensionssystem infördes 1999 och är avgiftsbestämt, vilket innebär att pengar sätts av till en personlig "pott". Större delen av den potten finns dock bara på pappret, som en "pensionsrätt", eftersom pengarna betalas ut till dagens pensionärer. En liten del sätts in på det personliga premie­sparkontot. De intjänade pensionsrätterna och det slutliga värdet på premiepensionskapitalet avgör sedan nivån på pensionen.

Det tidigare ATP-systemet var förmånsbestämt, vilket innebar att pensionens storlek var oberoende av börsens utveckling, motsvarade en viss andel av bruttolönen och var möjlig att beräkna i förväg med ganska stor exakthet. Dessutom låg bara de år som inkomsten var som högst till grund för ATP.

Motivet till pensionsreformen på 1990-talet var bland annat att ATP-systemet blev för dyrt. Reformen byggde på en bred parlamentarisk överenskommelse. De partier som stod bakom den – Socialdemokraterna, Moderaterna, Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna – samarbetar än i dag i det som kallas Pensionsgruppen, där även Miljö­partiet numera ingår. Gruppens uppgift är att vårda pensionsreformen och vid behov ta initiativ till justeringar.

2017 enades Pensionsgruppen om att "renovera pensionssystemet för långsiktigt höjda, hållbara och trygga pensioner". Överenskommelsen, som bland annat innebär förstärkt grundskydd, höjda åldersgränser för pension och åtgärder för mer jämställda pensioner håller fortfarande på att implementeras.

Vid årsskiftet höjs den lägsta åldern för att ta ut allmän pension från 61 till 62 år. Samtidigt höjs den ålder då det lagstadgade anställningsskyddet upphör till 68 år. Därefter är Pensionsgruppens förslag att åldersgränserna höjs i ett par steg till, och år 2026 införs något som kallas riktålder. Tanken är att riktåldern ska förändras över tid i samma takt som medellivslängden och markera åldern för garantipension och pensionsrelaterad ålder i andra trygghetssystem. Vid införandet kommer rikt­åldern att vara 67 år och den lägsta ålder då det går att ta ut allmän pension 64 år.

Det är alltså svårt att säga hur länge vi måste arbeta i framtiden. Det beror till stor del på hur medellivslängden utvecklas. Men även om yngre generationer definitivt kan räkna med att behöva jobba flera år längre än dem som går i pension i dag, menar många experter att det inte räcker för att pensionerna ska bli drägliga.

– Det kommer helt enkelt in för lite pengar i systemet. Det räcker inte att höja pensionsåldern, avgifterna måste också höjas, säger Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på försäkringsbranschens fackförbund Forena, som länge deltagit i debatten om pensionssystemet.

Det är en åsikt som Svante Uhlin på OFR delar. Han menar också att det allmänna pensionssystemet är uppbyggt på ett sätt som missgynnar bland annat tjänstemän inom den statliga sektorn, eftersom löneutvecklingen inom staten i regel är som störst i slutet på karriären.

– Det ger inte så många år med stora inbetalningar. Effekten av det kommer att bli allt tydligare framöver, säger han.

Enligt Håkan Svärdman var tanken när dagens allmänna pensionssystem infördes att den allmänna pensionen skulle motsvara 60 procent av slutlönen. I dag ligger den runt 50 procent, och för dem som är födda på 2000-talet kommer den att vara nere på 40 procent om ingenting görs, enligt uträkningar från Forena.

Från början var tanken att avgiften till det allmänna pensionssystemet skulle vara 18,5 procent av lönen. Men i slutändan kom avgiften att beräknas efter det allmänna pensionsavdraget, vilket innebär att det i realiteten bara är 17,21 procent av förvärvs­inkomsten som betalas in till systemet.

Forenas förslag är att så snabbt som möjligt höja avgifterna – inbetalningarna – till det allmänna pensionssystemet till 18,5 procent. En ståndpunkt som delas av bland andra OFR.

Frågan om höjda avgifter har varit uppe till diskussion i Pensionsgruppen, men Socialdemokraterna är det enda parti som öppet sagt sig vilja höja avgifterna. Den förra socialförsäkringsministern Annika Strandhäll, som var ordförande i Pensionsgruppen, sade i en intervju i Svenska Dagbladet i våras att hon hade för avsikt att driva frågan stenhårt. Men enligt arbetsgången i gruppen måste det råda enighet i besluten. Så länge något av de sex partierna i gruppen säger nej låter man bli att lägga fram något förslag.

Enligt Fredrik Lundh Sammeli, S, ledamot i Pensionsgruppen, har förhandlingar inom gruppen lyckats flytta positioner tidigare. Det har lett till enighet i frågor där man från början stod långt ifrån varandra.

– Jag har goda förhoppningar om att vi framöver kan nå en samsyn om vikten av höjda pensionsavgifter, säger han.

Men Håkan Svärdman på Forena är inte imponerad.

– Det verkar som att det är viktigare att hålla ihop Pensionsgruppen än att hålla ihop pensionssystemet. Som jag ser det vore det ingen katastrof att lägga ned gruppen. Det är viktigt att vårda systemet, men just nu finns det ett stort behov av politiskt mod i pensionsfrågan.

Oavsett vad som händer med avgifterna i det allmänna pensionssystemet kommer tjänstepensionen att få en större betydelse framöver, det är experterna överens om.

Historiskt sett har tjänstepensionen förändrats en hel del. Statligt anställda tjänstemän var den förs­ta yrkesgrupp att täckas av ett formellt pensions­system. Redan 1778 kunde statstjänstemän välja att gå i pension vid 70 års ålder med bibehållen lön. Drygt hundra år senare sänktes pensionsåldern och pensionen fastställdes till två tredjedelar av slutlönen. Så småningom följde vissa branscher inom den privata sektorn efter och skapade egna pensionskassor.

När Sverige fick ett allmänt pensionssystem som omfattade alla, förändrades tjänstepensionen till att bli ett komplement till det. Sedan dess har tjänstepensionen utvecklats i takt med den allmänna pensionen.

För några år sedan kom Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna på det statliga området överens om ett nytt avtal om tjänstepension, PA 16. Avtalet, som började gälla 2016, innebär att anställda födda 1988 och senare har en helt avgiftsbestämd tjänstepension, medan äldre anställda omfattas av reglerna i tidigare avtal.

Enligt STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar står sig det nya avtalet väl jämfört med andra centrala tjänstepensionsavtal. Avgifterna, det vill säga inbetalningarna till tjänstepensionen, ligger högre än i nästan alla andra avtal. Dessutom ger det nya avtalet – till skillnad från flera andra tjänste­pensionsavtal – full pensionsinsättning vid sjukdom, föräldraledighet och vab.

– Det fick vi igenom vid förra avtalsrörelsen och är något som vi inom ST är mycket stolta över, säger Åsa Erba-Stenhammar.

För dem som är födda 1988 eller senare har möjligheten att med arbetsgivarens medgivande gå i delpension försvunnit, men i stället har en flexpensionsdel tillkommit. Grundtanken är att den ska fylla ungefär samma funktion som delpensionen, nämligen att man ska kunna trappa ned i slutet av arbetslivet, men den kan också användas för att förstärka pensionen när man slutar helt. Som prognoserna nu ser ut, tror inte Åsa Erba-Stenhammar att det kommer att ge så mycket att plocka ut flexdelen innan man går i heltidspension.

– Man kommer nog att behöva hela summan till den riktiga pensionen, säger hon.

I stället menar Åsa Erba-Stenhammar att arbetsgivare, fack och staten måste gå samman och skapa lösningar som gör att äldre personer kan gå ned på deltid i slutet av arbetslivet ändå, utan att nalla på tjänstepensionen.

– Jag är säker på att det går att hitta en vinna-­vinna-lösning för det.

För att de yngre generationerna på dagens arbetsmarknad ska få en dräglig pension den dagen det är dags, behövs inte bara förändringar i pensionssystemet. Det krävs en kulturförändring i hela samhället, menar Åsa Erba-Stenhammar.

– Vi måste börja se personer över 65 år som en tillgång. Om vi ska klara av att arbeta längre måste det finnas en plats för äldre på arbetsmarknaden.

 
Så fungerar den allmänna pensionen
  • Den allmänna pensionen betalas ut av staten. Varje år avsätts motsvarande 17,21 procent av din lön till allmän pension, men du tjänar bara in pensionsrätt på inkomster upp till 7,5 inkomst­­basbelopp per år. 2019 motsvarar det en månadslön på 40 250 kronor.
  • 14,88 procent går till inkomstpensionen. 2,33 procent går till ditt individuella premie­pensionskonto, där du själv kan välja hur pengarna placeras – i det statliga förvalet AP7 Såfa eller andra fonder.
  • För personer som har mycket liten inkomstpension, eller ingen alls, finns ett grundskydd som består av tre delar: garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.
Så fungerar tjänstepensionen
  • Ungefär 90 procent av de anställda i Sverige har tjänstepension från sin arbetsgivare. Tjänstepensionen regleras i kollektivavtal, men kan också avtalas enskilt mellan arbetsgivare och anställd.
  • Det finns fyra stora tjänstepensionsavtal i Sverige. För anställda på statliga myndigheter gäller avtalet PA 16 mellan de fackliga organisationerna och Arbetsgivar­verket. Postnord har ett eget tjänstepensionsavtal, och för ST-medlemmar inom andra statsägda och privata företag gäller ITP-avtalet.
  • Tjänstepensionen för statligt anställda administreras av Statens tjänstepensionsverk, SPV, och en stor del av pensionskapitalet förvaltas av det partsägda företaget Kåpan Pensioner. Reglerna i tjänstepensionsavtalet för de statligt anställda ser olika ut för olika åldersgrupper.
  • För personer födda 1988 och senare betalar arbetsgivaren in motsvarande 6 procent av årslönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp (motsvarande en månadslön på 40 250 kronor 2019), och 31,5 procent av eventuell lön ovanför den summan, fram tills man fyller 67 år. Pensionen är uppdelad i en valbar del samt Kåpan tjänste och Kåpan flex, som är traditionella försäkringar med garanterad ränta.
  • För personer födda före 1988 betalar arbetsgivaren in motsvarande 4,5 procent av lönen, som placeras i en valbar del och en traditionell försäkring med garanterad ränta. Den som är född före 1973 eller har en månadslön över 40 250 kronor har dessutom en förmånsbestämd pensionsdel. Storleken på denna del bestäms av födelseåret, lönen de sista fem åren av anställningen och antalet anställningsår inom staten.
Inlagt av Ove Lundqvist lör, 10/19/2019 - 09:23
Detta är ytterligare ett spel, ”skyll dig själv”. ”Du har valt” fel yrke/lågavlönad eller varit förtroende vald och därmed halkat efter. Du har inte valt rätt fond/okunnig.
Man blir spyfärdig på klara dig själv mentalitet så som det är uppbyggt.
Inlagt av Seppo Ruuskanen tors, 10/17/2019 - 23:56
Jaha, tänker jag. Hur tolkar man detta?
Så många variabler troligen som eftergift åt pensionskonsulter - fackliga eller privata. Många som ska dela på våra pensionspengar. Hur blåst blir jag som är född -60? Maximalt?
SPÅRTRAFIKENNyhetNär en lokförare vid Green Cargo nyligen avled i en arbetsplatsolycka i Piteå var det den tredje dödsolyckan på två år inom bolaget. STs sektionsordförande Kenth Bergqvist kan inte uttala sig om orsaken till olyckan, men konstaterar att generellt sett är stress en riskfaktor som kan leda till olyckor: ”Man måste titta på vår schemaläggning och se över kollektivavtalet kring arbetstider”, säger han till Publikt.
AssistansNyhetI ett brev till regeringen begär Försäkringskassan att lagen ska skärpas, för att det ska blir möjligt för myndigheten att stoppa blufföretag från att få ut assistansersättning.
A-kassaNyhetDet finns flera blindskär för a-kassorna när det gäller att hantera a-kassa i samband med studier. Det framgår av IAFs granskning av hur a-kassorna sköter arbetslöshetsersättning till personer som studerar.
DomstolarnaNyhetDet har blivit vanligare att människor försöker smuggla med sig knivar och andra vapen in i domstolarna. För ordningsvakterna innebär det en alltmer hotfull arbetsmiljö. ”Det är klart att det känns obehagligt ibland”, säger Jenny Fällström, ordningsvakt vid Södertörns tingsrätt.
ArbetsförmedlingenNyhetFlera partier i riksdagen har börjat samla sig i ett motstånd mot reformeringen av Arbetsförmedlingen. Enligt Expressen är en majoritet emot den snabba tidsplanen för förändringarna.
SCBNyhetCivilminister Lena Micko, S, har kallat till sig Statistiska centralbyråns, SCBs, generaldirektör Joakim Stymne. Samtalet ska handla om det externa konsultföretaget Evrys felaktiga datainsamling, som orsakat fel i arbetslöshetsstatistiken, skriver Aftonbladet.
ArbetsmarknadNyhetRegeringen måste stoppa EUs planer på en europeisk minimilön. Det skriver Karl-Petter Thorwaldsson, LO, Martin Linder, PTK, och Mattias Dahl, Svenskt näringsliv, i en gemensam debattartikel.
ArbetslivNyhetEn del människor drivs av att lära sig nytt, medan andra mer vill prestera och vara bäst. I arbetslivet tycks de som fokuserar på att bemästra uppgifter klara sig bäst, enligt organisationsforskaren Christina Nerstad vid universitetet Oslomet.
ArbetsrättNyhetDet finns stora luckor i reglerna för offentliganställdas bisysslor. Det framgår av en studie som genomförts av Statskontoret. Dagens reglering är komplex och svårtolkad, enligt studien.
RegeringenNyhetRegeringen KU-anmäls nu av riksdagsledamoten Ali Esbati, V, för sin hantering av Arbetsförmedlingen. Han menar att regeringens agerande är oansvarigt och därför bör granskas av konstitutionsutskottet.
SCBNyhetEfter att det externa konsultföretaget Evry orsakat fel i arbetslöshetsstatistiken, avslutar nu Statistiska centralbyrån, SCB, samarbetet successivt. Exakt hur avvecklingen ska gå till förhandlar man om. ”Det här är en stor fråga för oss som jobbar på SCB”, säger Ulla Ekander Liew, STs vice ordförande inom SCB, till Publikt.
ArbetsförmedlingenNyhetEn intern granskning visar stora brister i Arbetsförmedlingens hantering av arbetsgivare som söker personal för subventionerade anställningar. Sju av tio får ingen återkoppling inom fyra veckor, uppger SVT.
KRIMINALVÅRDENNyhetTvå kriminalvårdare dömdes för tjänstefel i Värmlands tingsrätt efter att en man avlidit i arresten. De hade missat en del av tillsynen, enligt domen. I rätten vittnade anställda om brister i rutiner och internutbildning. Det lokala facket efterlyser arbetsgivaransvaret. ”Det är synd att de här individerna drabbas när någon annan har ansvar för säkerheten”, säger STs klubbordförande Ofle Mohamed till Publikt.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens kontroll av deltidsarbetslösas arbetslöshetsersättning är bristfällig. Det kommer Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, fram till efter en granskning.
BiståndNyhetStatskontoret och Ekonomistyrningsverket, ESV, får regeringens uppdrag att utreda biståndsmyndigheten Sidas effektivitet, ledning, styrning och uppföljning. Uppdraget ska vara klart om ett år.
BOLAGSVERKETNyhetEtt ökande antal aktiebolag och en överskattning av hur många företagare som skulle använda ett nytt digitalt system har gjort att Bolagsverkets handläggningstider för företags årsredovisningar har skjutit i höjden. ”Personalen har varit högt belastad under en längre tid nu”, säger STs avdelningsordförande Marica Hammarlund till Publikt.
MigrationsverketNyhetJustitieombudsmannen, JO, kritiserar Migrationsverket sedan myndigheten i ett år och åtta månader underlåtit att underrätta en asylsökande om att hans ansökan om uppehållstillstånd avslagits.
STATENS INSTITUTIONSSTYRELSENyhetStatens institutionsstyrelse, SiS, har betalat ut fel ersättning för övertid på minst fyra ungdomshem. För vissa anställda kan det ha blivit fel under mer än två år tillbaka i tiden. ”Arbetsgivaren tittar nu på hur mycket pengar det handlar om”, säger Jenny Kingstedt, ledamot i STs avdelningsstyrelse, till Publikt.
DigitaliseringNyhetAllt fler offentliga aktörer erbjuder inloggning med hjälp av e-legitimation. Åtta av tio av de statliga myndigheter som har omfattande medborgarkontakt erbjuder inloggning, skriver Myndigheten för digital förvaltning i en ny rapport.
ArbetsförmedlingenNyhetFler möten med arbetsförmedlare ökar arbetssökandes möjligheter att hitta ett jobb. Det visar en ny forskarrapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
ArbetsmiljöNyhetMer än sju av tio har inte märkt av någon förändring på sin arbetsplats efter metoo-uppropen, enligt en undersökning som Novus genomfört på uppdrag av TCO.
SKOLVERKETNyhetFler ansökningar än väntat gör att personalen som handlägger lärarlegitimationer på Skolverket är ombedda att jobba över. I första hand gäller övertid på helger under månaderna fram till årsskiftet. ”Det är klart man känner stress när vi har längre handläggningstider”, säger handläggaren Samira Said, förtroendevald inom ST, till Publikt.
LönerNyhetFem fackförbund i industrin kräver löneökningar på tre procent, eller minst 530 kronor mer i månaden. Arbetsgivarföreträdare beskriver kravet som orealistiskt.
ArbetsförmedlingenNyhetDet är dags att några vuxna i rummet kliver in och kräver ett omtag i processen kring Arbetsförmedlingens reformering, skriver Lars Calmfors i en debattartikel i Dagens Nyheter.
SPÅRTRAFIKENNyhetNär ett skyddsombud beskrev hur Arrivas personal i Skåne bland annat avstått dryck eller använt buskar vid stationen om det kniper, beslutade Arbetsmiljöverket att de har rätt till toalettpaus efter maximalt två och en halv timme. Det fick tågbolaget att överklaga beslutet till förvaltningsrätten.
RättsväsendetNyhetMindre än varannan svensk har förtroende för rättsväsendet som helhet, visar Brottsförebyggande rådets, Brå, senaste undersökning. Bara var tredje uppger att de har förtroende för Kriminalvården. Förändringen jämfört med föregående år är liten.
ArbetsförmedlingenNyhetAutomatiska funktioner och digital samverkan är centrala i den nya modell för Arbetsförmedlingens arbete som myndigheten skisserar i sitt förslag till regeringen. Bland annat vill myndigheten robotisera bedömningen av hur långt arbetssökande står från arbetsmarknaden. Systemet för ersättning till fristående aktörer föreslås få både en grundersättning och en resultatbaserad del.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens egna förslag om hur myndigheten ska arbeta i framtiden väcker skepsis från fackligt håll. ”Jag tror inte det går att genomföra det här inom den här tidsperioden”, säger Fredrik Andersson, ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen, till Publikt. Han hoppas att politikerna ska inse att de går för fort fram med reformeringen av myndigheten.
SkolverketNyhetMer än 1 500 nya lärare har fått vänta mer än de fyra månader som regeringen satt som maxgräns för att få ut sin lärarlegitimation, enligt Ekot. Skolverket förklarar väntetiden med att ansökningarna är fler än beräknat.