Arbetsförmedlingen misslyckas med sitt viktigaste uppdrag

DEBATT: ARBETSFÖRMEDLINGEN2022-09-01
Reformeringen av Arbetsförmedlingen har inneburit en katastrof för personer med funktionsnedsättning, skriver Riksförbundet FUBs ordförande Anders Lago och två andra företrädare för organisationen. Regeringen måste snarast förändra inriktningen för Arbetsförmedlingens insatser för denna grupp, anser de.

Reformeringen av Arbetsförmedlingen har inneburit en katastrof för personer med funktionsnedsättning. Myndigheten har totalt misslyckats med ett av sina viktigaste uppdrag – att stödja personer i behov av extra stöd.

Efter pandemin minskar arbetslösheten i Sverige och även om vi tycks vara på väg in i en lågkonjunktur kommer allt fler personer i jobb. Inom flera områden pratar man till och med om arbetskraftsbrist. Trots detta är antalet långtidsarbetslösa fortsatt högt och bland dem som har funktionsnedsättning märks ingen förbättring.

När reformeringen av Arbetsförmedlingen påbörjades 2019 försäkrade regeringen att personer med funktionsnedsättning inte skulle drabbas av förändringarna. Samma försäkringar kom från bland annat Centerpartiet, som drev frågan om reformeringen hårt. Men Riksförbundet FUB kan konstatera att personer med funktionsnedsättning är de stora förlorarna när Arbetsförmedlingens nya arbetsmodell tar form. Vi är inte ensamma om den analysen och kritiken. I våras lämnade Arbetsförmedlingens analyschef Annika Sundén sitt uppdrag i protest mot just denna utveckling.

I den nya förmedlingen ska det mesta ske digitalt. För många med en intellektuell funktionsnedsättning är det svårt att ha digitala kontakter och digitala möten. Det är i dag dessutom nästan omöjligt att få kontakt med en handläggare via telefon eller ett personligt möte.

I myndighetens egen rapport ”Unga med funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen” från november 2021 framgår att man inte ens kan uppge att man har en funktionsnedsättning vid den digitala självinskrivningen. Samma rapport visar att myndigheten varje år missar att registrera och fånga upp många unga med funktionsnedsättning – unga som vill få ett jobb och som borde få en chans på arbetsmarknaden. För dem som trots allt lyckas få en kontakt med Arbetsförmedlingen tar det i genomsnitt 311 dagar innan uppgifter om en funktionsnedsättning registreras i förmedlingens register, även det enligt en rapport från myndigheten.

Till detta kommer att många av de sius-konsulenter som har haft till uppgift att arbeta med denna grupp har försvunnit. Konsulenterna ansvarade bland annat för kontakterna med särskolan, och då de kontakterna inte längre upprätthålls drabbar det särskilt unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som lämnar gymnasiesärskolan.

Förändringarna inom Arbetsförmedlingen och bristen på specialiserade handläggare har medfört att myndigheten inte längre klarar av att anvisa och placera arbetssökande med intellektuell funktionsnedsättning på arbetsträning, praktik eller jobb. På Samhall står platser tomma. Arbetsförmedlingen nyttjar inte det anslag som finns för lönebidrag, utan lämnar år efter år tillbaka pengar till staten. Arbetsintegrerade företag och civila organisationer, som varit duktiga på att stödja personer med en funktionsnedsättning ut på arbetsmarknaden, får färre placeringar än tidigare.

Erfarenhet och evidens verkar överhuvudtaget stå lågt i kurs hos Arbetsförmedlingens ledning. Man avslutar och stoppar insatser som fungerar, för att i stället satsa på nya och helt oprövade lösningar. Ett exempel är att personer med funktionsnedsättning placeras inom de så kallade Krom-företagen (kundval rusta och matcha). Upphandlade företag som oftast helt saknar erfarenhet av att arbeta med personer med funktionsnedsättning.

Nu i höst ska Arbetsförmedlingen sjösätta en helt ny modell för att arbeta med långtidsarbetslösa, kallad Steg till arbete. Även i denna modell kommer det att finnas företag som saknar erfarenhet av att arbeta med personer med funktionsnedsättning.

Det är svårt att förstå varför en myndighet som Arbetsförmedlingen inte lyssnar på forskare och funktionshinderorganisationer som har kunskap om gruppen, utan i stället hittar på helt nya, oprövade modeller.

Reformeringen av Arbetsförmedlingen har inneburit en katastrof för personer med funktionsnedsättning. Regeringen måste snarast dra i bromsen, ge nya direktiv och förändra inriktningen för Arbetsförmedlingens insatser för personer med en funktionsnedsättning.

Riksförbundet FUB kräver att dessa tre åtgärder vidtas för att förbättra stödet till denna grupp:

  1. Öronmärkta resurser för personliga handläggare till personer med intellektuell funktionsnedsättning och fler SIUS-konsulenter med särskild kompetens.
  2. En satsning på lokala samarbeten med arbetsintegrerande sociala företag (ASF), Stadsmissionen och andra organisationer som kan erbjuda arbetsträning, praktik och anställningar som fungerar bra för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
  3. Samhall återgår till sitt grunduppdrag gällande personer med funktionsnedsättning.


Anders Lago
Ordförande Riksförbundet FUB

Markus Petersson
Ordförande Inre Ringen Sverige (FUBs medlemmar med intellektuell funktionsnedsättning)

Christina Heilborn
förbundssekreterare Riksförbundet FUB

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.