För att lösa Kriminalvårdens kris krävs bättre villkor för personalen

DEBATT: KRIMINALVÅRDEN2022-06-09
Medarbetare inom Kriminalvården har arbetstider och scheman som gör det svårt att planera livet, skriver Joachim Danielsson, ordförande för ST inom Kriminalvården. Det gör att tjänster på myndigheten blir mindre attraktiva, vilket i sin tur leder till problem med att bemanna verksamheten, menar han.

De flesta har säkert hört talas om att Kriminalvården har en beläggningskris – en stor brist på platser på häkten och anstalter – vars orsaker varje ansvarskännande politiker bör analysera noga. Men det största problemet är att myndigheten har svårt att behålla och rekrytera personal, vilket lett till att man inte klarar av att bemanna sin ordinarie verksamhet med utbildad och tillsvidareanställd personal.

Ett skäl till detta är att arbetsgivaren griper efter halmstrån och använder sig av kollektivavtalens regler för schemaläggning och arbetstider på ett sätt som innebär stora negativa konsekvenser för de anställda. När medarbetarna allt oftare inte vet exakt när deras arbetspass ska börja eller sluta, och inte med längre framförhållning än en månad får veta vilka dagar de ska vara lediga, blir det svårt att planera barnomsorg och boka in aktiviteter på fritiden. Det gör att tjänster på häkten, anstalter, frivårdskontor och i transportverksamheten blir mindre attraktiva. I slutändan försvårar arbetsgivaren således för sig själv med sitt agerande.

För de klienter som avtjänar sina straff har innehållet i verksamheten blivit i det närmaste anorektiskt. Det fantastiska verksamhetsinnehåll som tidigare fanns har demonterats under många år. Några exempel är den tolvstegsbehandling som erbjöds personer som var beroende av alkohol eller narkotika, ungdomsavdelningarna, samt det världsunika konceptet ”klostervägen”, där klienter med långa strafftider kunde välja att leva klosterliv.

Under Lars Nyléns tid som generaldirektör, 2004–2011, låg fokus till skillnad från i dag på den klientnära verksamheten. På den tiden satsade myndigheten också på att förbättra medarbetarnas scheman och villkoren för lönebildningen.

Att nu se hur kompetent personal med många års erfarenhet av kriminalvård väljer att lämna myndigheten på grund av att arbetsmiljön, arbetstiderna och löneläget försämrats är beklämmande. För Kriminalvårdens samhällsuppdrag är inte bara viktigt, utan också något som många har känt en väldigt stor stolthet i att vara en del av.

För att Kriminalvården ska kunna behålla och rekrytera personal till sin kärnverksamhet måste löner, arbetstider och övriga anställningsvillkor ses över. Arbetsgivaren behöver se till att medarbetarna har drägliga scheman som inte bara svarar mot verksamhetens behov, utan även den anställdes. Det måste exempelvis vara möjligt att ta ut sommarsemestern under barnens och andra närståendes ledighet.

Det är också dags att börja ifrågasätta om centraliseringen och utbyggnaden av framför allt HR i de statliga myndigheterna har lett till en bättre och mer effektiv verksamhet. Jag anser att medel, resurser, befogenheter och ansvar bör flyttas tillbaka så nära myndigheternas kärnverksamhet som möjligt.

Under de snart 30 år som jag arbetat inom offentlig sektor har min ledstjärna alltid varit att all vård går genom dem som vårdar. Men så fungerar det inte inom Kriminalvården i dag. Det bekymrar mig – och säkert många andra – att Kriminalvården i allt större utsträckning förlorar kompetens och att myndighetens förmåga att rekrytera inte motsvarar behovet. Men om arbetsgivaren ger sina anställda rätt och bra förutsättningar kommer det att leda till en förändring i positiv riktning.


Joachim Danielsson
Avdelningsordförande för ST inom Kriminalvården

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.