Civilanställda kommer i kläm

DEBATT: POLISEN2016-06-14
I stället för en inbillad konkurrens mellan olika tjänste­titlar är det dags att börja se hur vi kompletterar varandra och skapar en bättre och mer framgångsrik Polis­myndighet, skriver två representanter för ST inom Polisen.

Polismyndigheten genomgår just nu den största reformen någonsin inom den offentliga sektorn. Omorganisationen påverkar alla anställda, såväl civilanställda som poliser.

Många upplever att kraven i arbetet ökar och att man känner sig otillräcklig. Detta är dock inget nytt, kraven i arbetet har under lång tid överskridit de tillgängliga resurserna. Denna brist skapar frustration och ohälsa. Vi ställer oss frågande till hur vi som myndighet ska komma närmare medborgarna med en personal som mår dåligt på grund av undermålig arbetsmiljö.

Vi såg ljuset i tunneln när rikspolischefen Dan Eliasson fattade beslut om rekryteringar av civilanställda utöver myndighetens budget. Vi ser dock problem med att detta främst ska frigöra polisiära resurser. Det behövs förstärkningar även på andra funktioner för att komma till rätta med den undermåliga arbets­miljön som råder exempelvis i våra receptioner, kontaktcenter och region­ledningscentraler.

Vi ser även att det hämmar kompetens­utvecklingen för redan anställda inom myndigheten att direktrekrytera civila utredare externt. Många av våra medlemmar har under flera års tid framfört att de vill utvecklas inom myndigheten och ta mer ansvar. Vi anser därför att arbetsgivaren borde satsa mer på att kompetensutveckla befintlig civil personal till utredare och förunder­sökningsledare, för att på så sätt frigöra polisiära resurser.

Vi märker att det blivit svårare för civilanställda att få kompetens­utveckling i myndigheten. ST inom Polisen har under flera decennier jobbat för utökade befogenheter för civilanställda. När 21 myndigheter bildade Polismyndigheten 2015 ändrades också lagen så att civilanställda fick ut­ökade befogenheter och möjlighet att bli förundersökningsledare. Vi tänkte att våra medlemmar och kolleger äntligen skulle få dessa möjligheter att utvecklas inom myndigheten, men kampen för detta slutade inte med lagändringen.

Att vara civilanställd inom Polismyndigheten tillhör inte normen. Normen är att vara polis och allt som inte är normen ska riskbedömas enligt andra aktörer. Denna risk­bedömning görs endast för att civilanställda har andra tjänste­titlar och inte är normen. Runt om i myndig­heten upplever vi problem med bemötandet, då medarbetares kompetens och begåvning ifrågasätts på grund av att de är civilanställda.

För tre veckor sedan deltog vi på en konferens på Linnéuniversitetet i Polishögskolans regi. För varje dag som gick blev vi alltmer upprörda. Vi upplevde att merparten av föreläsarna och kommentatorspanelerna osynlig­gjorde 32 procent av myndighetens anställda – de civilanställda. Vi hörde en myndighetsanställd med chefsfunktion säga att »medarbetare har svårare att ta till sig beslut av en chef som inte är polis i grunden«. Problemet ligger i hur civilanställda bemöts. Vi anser att vår arbetsgivare ska jobba för en mer inkluderande arbetsplats där det är okej att inte motsvara normen.

Det förekommer också att medarbetare som vill utvecklas och bli chefer inom Polisen inte känner att de kan säga vad de tycker av rädsla för att inte erbjudas chefstjänster, något som föreläsare på konferensen riktade kritik mot ledningen för.

Vi som är anställda inom myndig­heten har som gemensamt mål att jobba för att serva och hjälpa alla i Sverige. I stället för en inbillad konkurrens mellan olika tjänste­titlar är det dags att börja se hur vi kompletterar varandra och skapar en bättre och mer framgångsrik Polis­myndighet – inte för vår egen skull utan för allmänhetens.


Pär Renberg, förste vice ordförande för ST inom polisen.

Angelica Hultgren, likabehandlingsansvarig i avdelningsstyrelsen för ST inom polisen.

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.