Förslaget om utbildning för statsanställda är ett ingrepp i den akademiska friheten
Tillitsdelegationen har föreslagit att ett universitet ska få uppdraget att ordna en grundutbildning för alla statligt anställda, men att en annan myndighet ska fatta beslut om utbildningens innehåll och upplägg. Förslaget står i strid med högskolelagen och skulle utgöra ett ingrepp i den akademiska friheten, skriver Lunds universitets rektor Erik Renström.
De senaste åren har universiteten fått flera oroande signaler om en syn på lärosätena som osjälvständiga utbildningsfabriker i statsmaktens marionettsnören.
Dessa signaler visar sig till exempel genom att enskilda politiker kritiserar specifikt kursinnehåll på ett lärosäte och önskar att det ändras. De visar sig också när en utredning föreslår att en ny utbildning förläggs på ett lärosäte, utanför det utbildningsuppdrag som anges i högskolelagen. Ett aktuellt exempel på det senare kommer från Tillitsdelegationens betänkande ”En gemensam utbildning inom statsförvaltningen”. Tillitsdelegationen har haft regeringens uppdrag att kartlägga och analysera de introduktionsutbildningar som de statliga myndigheterna ger sina anställda. Utredningen har också haft i uppdrag att lämna förslag på hur och när en gemensam, obligatorisk introduktionsutbildning för statsanställda kan införas.
Lunds universitet har som remissinstans avvisat förslaget i sin helhet. Även om universitetet stödjer idén om en grundläggande utbildning om statstjänstemannarollen i syfte att öka kunskaperna om grundläggande normer, rättsprinciper och regelverk, så verkar den föreslagna utbildningen och dess organisation närmast orealistisk att genomföra. Förslaget uppfyller heller inte utredningens uppdrag att föreslå en flexibel och anpassningsbar utbildning.
Men det jag främst reagerar på i detta förslag är att man föreslår att det är ett universitet som ska ge denna grundutbildning. Här knapras det återigen på universitetens självständiga roll i samhället och på den akademiska friheten. Jag är synnerligen oroad över dessa förskjutningar, som var för sig kan verka små men som sammantagna riskerar att hota den akademiska friheten, särskilt om de får lov att bita sig fast. Därför är det viktigt att vi som lärosäte reagerar när vi ser ett förslag som det i utredningen.
Universitetens och högskolornas uppdrag framgår av högskolelagen, som anger att lärosätena ska bedriva utbildning och forskning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Att som utredningen föreslår utöka ett lärosätes uppdrag med ett utbildningsuppdrag för hela statsförvaltningen är i strid med högskolelagen.
Utredningen föreslår också att utbildningsinnehållet tas fram av en annan myndighet och utan krav på att beslut om utbildningens innehåll, upplägg och kvalitet ska fattas av personer med vetenskaplig kompetens vid ett lärosäte. Detta är helt främmande för styrning av utbildning som anordnas av ett universitet eller en högskola. Det akademiska uppdraget och autonomin får inte äventyras i syfte att tillgodose ett gemensamt utbildningsuppdrag för hela statsförvaltningen, hur behjärtansvärt ett sådant än kan vara.
Att statsanställda får adekvat utbildning om sin roll och de regler som omgärdar deras arbete är viktigt. Men minst lika viktigt är att politiker och andra aktörer i samhället är medvetna om vad akademisk frihet och autonomi innebär och varför detta måste värnas för att universitet och högskolor ska kunna utföra det samhällsuppdrag vi har.
Erik Renström
Rektor, Lunds universitet
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
