Lars Beckman, M.
Lars Beckman, M.

Regeringen måste se till att myndigheterna följer lagen

DEBATT: LÖNEKARTLÄGGNING2020-10-15
Om regeringen menar allvar med att lönekartläggning är ett viktigt verktyg för att bekämpa osakliga löneskillnader är det av yttersta vikt att statliga myndigheter är ett gott föredöme för andra arbetsgivare, skriver riksdagsledamoten Lars Beckman, M.

Man kan ha olika synpunkter på om lönekartläggning är den mest effektiva metoden för att upptäcka osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor, liksom hur ofta de ska genomföras. Men det kan i många fall vara ett bra och nödvändigt verktyg bland andra insatser. Oavsett vad man tycker om lönekartläggningar så har arbetsgivare en skyldighet att genomföra sådana – och här borde staten vara ett föredöme.

Regeringen har ett flertal gånger framhållit lönekartläggningar som ett viktigt verktyg för att upptäcka och bekämpa osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Ändå är det åtskilliga stora statliga myndigheter som inte har levt upp till lagens krav, visar en granskning som tidningen Publikt har genomfört

Fem av landets trettio största statliga myndigheter har över huvud taget inte gjort någon lönekartläggning för år 2019. Bara fjorton av de trettio myndigheterna blev klara i tid – det vill säga innan 2019 års utgång. Nio blev klara efter årsskiftet – Uppsala universitet och Polismyndigheten några veckor in på det nya året, andra myndigheter först i augusti. En myndighet svarar att en lönekartläggning är på gång, men ännu inte är färdig.

Diskrimineringslagen medger inte några undantag. Alla arbetsgivare med tio eller fler anställda, såväl offentliga som privata, måste varje år – innan årets slut – genomföra och dokumentera en lönekartläggning för att ta reda på om det finns löneskillnader som har samband med kön.

I en skriftlig fråga till jämställdhetsminister Åsa Lindhagen, MP, har jag frågat vad ministern och regeringen tänker vidta för åtgärder för att säkerställa att de statliga myndigheterna följer gällande lagstiftning. Välvilligt kan man kalla svaret från ministern för goddag yxskaft.

I sitt svar skriver Åsa Lindhagen att det är viktigt att alla arbetsgivare har kännedom om diskrimineringslagens bestämmelser och att regeringen åren 2018 och 2019 gett Diskrimineringsombudsmannen, DO, i uppdrag att vidta informationsinsatser för att höja kunskapen om aktiva åtgärder. DO har bland annat tillsammans med Arbetsmiljöverket utvecklat en digital plattform med samlad information om diskrimineringslagens och arbetsmiljölagens krav.

Frågan är då varför regeringen inte agerar och vidtar konkreta åtgärder mot att statens egna myndigheter inte följer gällande lagstiftning? Om regeringen menar allvar med att lönekartläggning är ett viktigt verktyg för att upptäcka och bekämpa löneskillnader mellan kvinnor och män är det ju av yttersta vikt att den verksamhet regeringen är direkt ansvarig utgör ett gott föredöme för andra arbetsgivare.

Den regering som kallat sig världens första feministiska regering brister på område efter område i samhällskontraktet. När statliga myndigheter misslyckats med att följa gällande lagstiftning om lönekartläggning för att jämna ut eventuella osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män är det i sig inte förvånande, men ytterst beklagligt.

 

Lars Beckman

Riksdagsledamot för Moderaterna, Gävleborg

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.