Svar: Befogad fråga med flera svar

DEBATT2004-10-13
STs förhandlingschef, Johan Tengblad, svarar på insändaren från Skatteverkets personal i Malmö.

Varför satsar ST på att höja lönerna för handläggare inom Försäkringskassan och inte också lönerna för andra  felavlönade handläggare? Det är en befogad fråga.

Svaret är både enkelt och svårt. Det enkla svaret är: De grupper inom försäkringskassorna som vi satsar på har lönelägen ( = genomsnittslöner) som ligger 25–35 procent under jämförbara grupper inom staten, och liknande löneskillnader kan vi inte se någon annanstans. Det svåra svaret handlar om vilka grupper det är, vilka som är jämförbara inom staten och varför man ska göra något just nu. Det svaret måste bli lite utförligare, för att visa hur vi resonerar.

Titeln på tjänsten eller befattningen ska inte avgöra lönen, eftersom den inte alltid säger vilket arbete man har. Man måste titta på vilka arbetsuppgifter som döljs bakom titeln och vilka kraven i arbetet är.

Inom en och samma myndighet finns det bra förutsättningar att kunna jämföra olika arbeten och bedöma om de är likvärdiga. Betydligt svårare är det att avgöra vilka arbetsuppgifter som är likvärdiga mellan myndigheter. Det finns egentligen bara ett underlag som gör det möjligt att jämföra lönelägen mellan myndigheter och det är något som tidigare kallats TNS-systemet (nu kallas det BESTA). Det är ett klassificeringssystem där likartade arbetsuppgifter förs ihop i grupper, s k »familjer«.

Inom varje »familj« finns sedan en svårighetsgradering med olika krav i arbetet, som till exempel anger arbetsledande eller olika handläggande och assisterande arbetsuppgifter. Utifrån detta system finns det därmed möjlighet att jämföra lönelägen när det gäller likvärdiga arbetsuppgifter.

En sådan jämförelse kan göras mellan försäkringskassorna och  staten. Det gäller då ett visst slag av arbetsuppgifter, som kallas »Allmänt utredningsarbete«. För några av svårighetsgraderna inom denna »familj«, de med högre krav i arbetet, finns löneskillnader vad gäller genomsnittslönen på mellan 25 – 35 procent mellan försäkringskassorna och staten. Inom försäkringskassorna har ungefär hälften av handläggarna sådana arbetsuppgifter där dessa löneskillnader finns. Det är dessa skillnader som vi nu vill rätta till.

Vid årsskiftet ska försäkringskassorna förstatligas. Därför är det viktigt och avgörande att nu lösa frågan med den felaktiga lönesättningen. När de blir en statlig myndighet måste också lönesättningen jämföras med lönerna inom staten. Rättar vi inte till felaktigheterna nu, är risken stor att det sedan är för sent.

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.