Undantag ska skydda journalistiskt arbete

DEBATT: ÖPPENHET2013-03-05

Ingen konflikt mellan dataskydds­förordningen och tryckfrihet, skriver Amelia Andersdotter.

Personuppgiftslagstiftningen kan vara en komplicerad historia. I en nyhetsartikel i Publikt nr 2 2013 hävdar Staffan Dahllöf att den föreslagna dataskyddsförordningen står i konflikt med tryckfriheten och offentlighetsprincipen.

Men det stämmer inte: både den nuvarande personuppgiftslagen och den kommande förordningen gör det klart och tydligt att journalistisk och motsvarande verksamhet liksom offent­lighetsprincipen är undantagna.

För det första slår artikel 80 i förordningen fast att EUs medlemsstater är skyldiga att göra undantag för journalistiska, konstnärliga eller litterära verksamheter. Artikeln är generöst formulerad. Möjligheterna till undantag är därför mycket vida. Dessutom anger artikel 6:1 en rad olika undantag för myndighets­utövning, liksom för journalistiska och andra verksamheter. Skyddet för tryckfriheten står därför starkt i den nya dataskyddsförordningen.

En utredare på justitiedepartementet menar i artikeln att man inte ska behöva skapa undantag för tryckfriheten. Socialdemokraten Anna Hedh håller med, och menar att tryckfriheten måste gå före i alla lägen. Den rimliga tolkningen av både justitiedepartementets och Anna Hedhs yttranden måste vara att person­uppgiftslagstiftning över huvud taget inte är önskvärd. Journalistisk verksamhet måste nämligen i vissa fall befatta sig med personuppgifter, och då måste man ha ett undantag för dessa fall så att den journalistiska verksamheten inte hindras.

Målet med personuppgiftslag­stiftningen är att skydda individer från spridning av integritetskänslig data utan deras eget godkännande.
De tekniska möjligheterna att kombinera offentliga personuppgifter är i dag så stora att det motiverar ett starkare personuppgiftsskydd.

Men därför behövs ett undantag för journalistisk verksamhet, som ju inte är automatiserad och inte är skapad i syfte att utsätta individer för obehagliga påtryckningar eller otillbörlig styrning. Den journalistiska verksamheten finns där för att samhället ska kunna utkräva ansvar av makthavare som fattar viktiga beslut om medborgares grundläggande rättigheter. Det är en fundamentalt viktig samhällsfunktion. Men det är en myt att den skulle hotas av ett bättre integritetsskydd.

Amelia Andersdotter,

piratpartiet, ledamot av eu-parlamentet.

 

Svar: Tryckfriheten ska gälla alla

Tryck- och yttrandefrihet är med­borgerliga rättigheter, inte skrå­intressen för journalister, konstnärer och författare. EUs egen datainspektör Peter Hustinx har därför före­slagit att artikel 80 ändras så att hänsyn till yttrandefriheten kommer att gälla också för privata bloggare och andra som använder sociala medier.

Det kunde man tro låg i Piratpartiets anda, men icke så. Amelia Andersdotter kallar artikel 80 för »generöst formulerad« som den är.

Vidare konstaterade Datainspektionen förra året: »I Sverige får man i dag publicera personuppgifter i löpande text på exempelvis en webbsida, så länge man inte kränker enskildas personliga integritet. Kommissionens förslag ser inte ut att ta hänsyn till en sådan vardaglig publicering av personuppgifter.« (Remissyttrande 2012-03-19)

Justitiedepartementet har varnat riksdagen för en »potentiell grundlagskonflikt«. (PM till konstitutionsutskottet 2012-02-08)

Sveriges Kommuner och Landsting kallar den påbjudna gallringen av personuppgifter i artikel 6 för en oacceptabel inskränkning i arkivlagen och offentlighetsprincipen. (Yttrande 2012-03-09)

Men Piratpartiets Amelia Andersdotter tycks mena att de konflikter dessa aktörer pekar på inte existerar. Det är ett klart politiskt besked, om än något förvånande. 

Staffan Dahllöf,

artikelförfattare

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Inlagt av Amelia Andersdotter (ej verifierad) sön, 03/17/2013 - 16:53
Vart var du, Staffan Dahllöf, när parlamentet röstade emot större transparens i jordbruksreglerna i onsdags förra veckan? Varför skrev du inte till ledamöterna och berättade att du vill ha bättre transparens i vem som får jordbruksstöd? Det var inte Piratpartiet som röstade på ett sådant sätt att mottagare av direktstöd via EU:s jordbruksbudget även i fortsättningen kan lita på statens stöd, men vi emottog heller ingen stark lobbyism från transparensvänliga journalister som vill veta vem som får vilka pengar och när av offentliga organisationer.

Jag tror att journalister behöver mobilisera sig kring rätt regelverk för att få den transparens och insyn i offentliga myndigheters verksamhet som behövs. Tråkigt att de istället väljer att arbeta mot medborgarnas rätt till privatliv.
Inlagt av Staffan Dahlllöf (ej verifierad) mån, 03/18/2013 - 12:48
När du nu frågar så har jag de senaste sex åren varit här www.farmsubsidy.org, och här www.wobbing.eu; i två nätverk och nyhetstjänster om just det du efterlyser. Rekommenderas – inte minst för att öka förståelsen för vilka konsekvenser den föreslagna dataskyddsförordningen kan få för öppenheten.
Med vänlig hälsning

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA