Brist på bevis hinder för rättslig prövning

FÖRDJUPNING: DISKRIMINERING2016-08-31
Få fall av diskriminering av ST-medlemmar hamnar på förhandlingsbordet, och ännu färre i domstol. Den vanligaste orsaken är bristande bevisning, säger Maria Olwaeus, ombudsman som ansvarar för diskriminerings­frågor på ST.

Enligt Maria Olwaeus har ST bara drivit några enstaka diskrimineringsärenden till domstol det senaste decenniet. Det faller på den som anser sig utsatt att visa på omständigheter som »ger anledning att anta« att han eller hon diskriminerats – i lagens mening. Ofta räcker den bevisningen inte ens till förhandlingsbordet.

– Men det innebär inte att medlemmen inte känner sig väldigt kränkt och upprörd över en situation som han eller hon upplever som diskriminerande, säger Maria Olwaeus.

Att känna sig kränkt är inte detsamma som att vara diskriminerad rent juridiskt. Många människor blandar ihop begreppen, säger Maria Olwaeus. När ST får in en anmälan om diskri­minering från en medlem eller ombudsman utreds händelsen i relation till de sju diskrimi­neringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, religion och ålder.

– Om kränkningen inte handlar om någon av dessa grunder så är det inte diskriminering enligt lagen, säger Maria Olwaeus.

Konkret innebär processen frågor i tre steg:

1. Har individen missgynnats kopplat till någon av de ovanstående diskrimineringsgrunderna?

2. Finns det någon annan jämförbar person i en likartad situation som har behandlats bättre än den som känner sig diskriminerad?

3. Finns det ett orsakssamband mellan handlingen och diskrimineringsgrunden?

Om ST kommer fram till att diskriminering har ägt rum kallas arbetsgivaren till förhandling.

– Om inte får vi förklara för medlemmen vad vi kan göra och vad vi inte kan göra, säger Maria Olwaeus.

Då kan medlemmen i stället vända sig till DO.

För att komma till rätta med problemen med dålig bevisning försöker ST ge lokala ombudsmän och medlemmar bättre verktyg att urskilja diskriminering. Förhoppningen är att de lättare ska kunna agera i tid och även börja dokumentera bevis under skeendet.

Emelie Hedén Eklund är ombudsman på ST och utbildar i diskrimineringsfrågor:

– Vi vill att våra förtroende­valda ska ha grundläggande kunskap om vad diskrimineringslagen säger, både om förebyggande och reaktivt arbete. Vi håller arbetsplatssemina­rier om normer och norm­kritik. Vi lyfter ofta lika­behandlingsfrågor på vår hemsida och på sociala medier, och då handlar det om förebyggande arbete, exempelvis hur man ser till att alla som vill kan vara öppna med sin sexualitet på sin arbetsplats.

Vad ser ni för resultat i det arbetet?

– Vårt jobb är att stötta våra förtroende­valda så att de på bästa sätt kan jobba aktivt med förebyggande arbete på sina arbetsplatser. Ett lyckat arbe­te innebär i mångt och mycket att inget händer, så det är svårt att få ett kvitto på det.

De effektivaste verktygen är lokalt anpassade till arbetsplatsen och de utmaningar som finns just där, anser Emelie Hedén Eklund. Lönediskriminering, trakasserier och diskriminering i rekrytering behöver åtgärdas på olika sätt. Men samtal om normkritik är en grundbult:

– En kombination av forum för diskussion om makt och normer på arbetsplatsen och bra, tydliga mallar för lönekartläggning och rekryterings­processer ger effekt. Men det finns inga magiska universallösningar utan det handlar om metodiskt arbete med planer och aktiviteter, och att faktiskt våga ändra inriktning på det man gör om det inte ger något resultat. För att det ska hända något är det också en nödvändighet att arbetet är förankrat hos den högsta ledningen.

Maria Olwaeus, ombudsman ST.
Bild: ST
Maria Olwaeus, ombudsman ST.
Emelie Hedén Eklund. ombudsman ST.
Bild: Malin Hansson
Emelie Hedén Eklund. ombudsman ST.

ÄMNEN:

Diskriminering
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.