Dragkamp om friheten på nätet

Det var först när bloggarna började agera som debatten tog fart på allvar. Den nådde stormstyrka inför riksdagsbeslutet om den så kallade FRA-lagen förra sommaren.

Även riksdagsledamöter från den borgerliga majoriteten ifrågasatte den lag som ger Försvarets radioanstalt, FRA, rätt att signalspana på data- och telefontrafik som passerar Sveriges gränser.

För att få igenom lagen tvingades regeringen i sista stund utlova kompletteringar med syfte att stärka rättssäkerheten.

Vill riva upp FRA-lagen

Men oppositionspartierna har deklarerat att de vill riva upp FRA-lagen och utreda frågan igen – från grunden.

Det kommer också att dröja innan Sverige får någon lag om lagring av data- och teletrafik. EU-direktivet, som stadgar att operatörerna ska spara trafikuppgifter om telefonsamtal, e-post och sms under minst sex månader, skulle ha blivit lag redan 2007. Men nyligen meddelade regeringen att den inte kommer med något lagförslag före riksdagsvalet. Orsaken sägs vara tidsbrist.

Ipredlagen, som trädde i kraft 1 april i år, ska underlätta för rättighetsinnehavare av film, musik och litteratur att förhindra fildelning. Den har kritiserats för att ge branschorganisationerna alltför stor makt och för att kränka integriteten.

Senast har EU-parlamentet och ministerrådet haft en strid om telekompaketet. Det är tre EU-direktiv om elektronisk kommunikation som handlar om allt från konsumenträtt till konkurrens och fördelning av radiofrekvenser.

EU-parlamentet var från början med på noterna. Men när direktivförslagen kom tillbaka till parlamentet för en andra läsning reagerade bland andra Eva-Britt Svensson, Vänsterpartiet. Hon ansåg att ett av direktiven öppnar för att stänga av internetanvändare från nätet.

– Jag var först inte medveten om konsekvenserna. Men en svensk medborgare uppmärksammade mig på att förslaget kunde påverka de medborgerliga fri- och rättigheterna, säger hon.

En bidragande orsak till parlamentets krav på en ändring av telekompaketet var att Frankrike just var på väg att införa den så kallade Hadopilagen. Lagen innebär att fildelare ska kunna stängas av från internet utan någon regelrätt domstolsprocess.

– Aldrig tidigare har så många medborgare kontaktat oss som då, säger Eva-Britt Svensson.

Krävde domstolsförhandling

Inom EU-parlamentet enades man om ett ändringsförslag med innebörden att ingen ska kunna stänga av någon från nätet utan »föregående domstolsförhandling«.

Men ändringsförslaget avvisades av ministerrådet och förlikningsförhandlingar inleddes.

Ministerrådets huvudinvändningen var att varje medlemsland själv beslutar om sitt rättssystem.

Kravet på förhandsprövning ansågs också få civilrättsliga konsekvenser. Exempelvis när en internetoperatör ska stänga av abonnenter som slutat betala sina räkningar.

Men efter många turer där rådets och parlamentets förlikningsgrupper utväxlat diverse textförslag ser frågan nu ut att vara löst.

Avstängning måste prövas

Natten till 5 november enades ministerrådets och parlamentets förlikningskommittéer. De har nu kommit överens om en skrivning som innebär att ingen ska kunna stängas av från internet utan en föregående rättvis och opartisk prövning, »a prior fair and impartial procedure«.

Man hänvisar också till Europa­konventionen om mänsk­liga rättigheter och betonar rätten att bli betraktad som oskyldig tills motsatsen har bevisats.

Samtliga partigrupper i parlamentets förlikningskommitté har förklarat sig nöjda med överenskommelsen och så snart de formella besluten är fattade är telekompaketet i hamn.

Ministerrådets förhandlingar har letts av Sverige.

– Vi är nöjda. Den här formuleringen ställer inte till med några problem i medlemsländerna, säger Henrik Hansson, politiskt sakkunnig på näringsdepartementet.

Den svenska regeringenhar aldrig haft några invändningar mot andemeningen i parlamentets ändringsförslag, förklarar han.

– Vi har redan tidigare sagt att vi inte vill att folk ska kunna stängas av från internet.

Däremot var man till en början frågande inför parlamentets reaktion:

– Telekompaketet handlar i praktiken inte alls om innehållet på nätet. Och det fanns inte heller några skrivningar om att internetanvändare ska kunna stängas av, säger Henrik Hansson.

»Vi har satt ribban«

Lena Ek, Centerpartiet, har varit en av fem svenskar i förlikningskommittén. Hon säger att hon är oerhört lättad över att man lyckats komma överens med rådet. Och hon tycker att nuvarande skrivning i stort sett överensstämmer med parlamentets tidigare ändringsförslag.

– Den här diskussionen kommer att fortsätta. Men nu har vi satt ribban!

Ytttrandefrihet och integritet på internet är en av världens viktigaste frågor just nu, anser Lena Ek.

– Man ska inte kunna stänga av människor från nätet hur som helst. För diktaturer som Burma och Kina är internet vad den fria radion var för diktaturstaterna under kalla kriget, säger hon.

Enligt Lena Ek har överenskommelsen redan lett till att man i Frankrike diskuterar om Hadopilagen måste ändras. Lika­så pågår en intensiv debatt i Storbritannien som är på väg att införa en lag som liknar Hadopi.

Även Christian Engström, Piratpartiet, var med i förlikningskommittén. Han tycker att resultatet är bättre än vad han hade väntat.

– Det är ett klart och tydligt steg i rätt riktning.

Men hans mål är att inte någon ska kunna stängas av från nätet över huvud taget.

– Ingen blir avstängd från att använda telefonen eller från att skicka brev. Samma sak måste gälla internet.

Christian Engström anser att ett av problemen med telekompaketet är att man betraktar internet som en konsumentprodukt där företagen bestämmer villkoren.

– Om internet betraktas som vilken produkt som helst berövas medborgarna i praktiken sitt grundlagsenliga rätt att uttrycka sina åsikter, anser Christian Engström.

Socialdemokraten Marita Ulvskog, som också deltagit i förlikningsförhandlingarna, menar att den nya texten ger minst samma skydd som parlamentets tidigare ändringsförslag.

Vill analysera mer

Marita Ulvskog beskriver internet som ett torg som ska vara tillgängligt för alla.

– Det är där människor möts, kommunicerar och bildar opinion. Brott ska naturligtvis beivras, men det kan inte vara affärsinnehavarna, i det här fallet operatörerna, som avgör om en person eller en familj ska få vistas där.

Även vänsterpartiets Eva-Britt Svensson har varit med i förlikningskommittén men kunde inte delta i slutförhandlingarna. När ST Press når henne dagen efter uppgörelsen förklarar hon att hon inte hunnit analysera förslaget.

– Det ser ut att vara ett steg framåt, men det måste analyseras mer juridiskt innan jag bestämmer hur jag ska rösta i parlamentet.

Hemligt avtal får kritik

En annan fråga som skapat debatt om yttrandefrihet och integritet inte bara i Europa, utan i stora delar av världen, är Acta-avtalet. Det är ett handelsavtal som syftar till att stoppa förfalskning av varumärken och piratkopiering. De som förhandlar om avtalet är bland andra USA, Australien, Kanada, Japan och EU – företrätt av EU-kommissionen och Sverige i egenskap av ordförandeland.

Innehållet i avtalet är hemligt, vilket har rönt mycket kritik i flera av de inblandade länderna.

Stefan Johansson, kansliråd på justitiedepartementet, tycker att hemlighetsmakeriet är olyckligt då det bara leder till spekulationer.

– Den svenska regeringen anser att så mycket som möjligt ska bli offentligt, säger han.

Regeringens utgångspunkt är att Acta-avtalet inte ska innebära någon förändring av svensk lag.

En fråga som behandlas i avtalet är att tullen ska kunna hålla kvar eller förstöra varor med piratkopierat material.

Det har väckt misstankar om att tulltjänstemän ska få rätt att undersöka och ta ifrån resenärer deras datorer, mp3-spelare och mobiltelefoner. Såväl EU-kommissionen som regeringen har deklarerat att de inte kan acceptera regler som påverkar vanliga resenärer.

Något som inte lugnar Eva-Britt Svensson, som menar att kommissionen och rådet gett liknande försäkringar i andra sammanhang, men senare ändrat sig.

– ´De måste lägga pappren på bordet, anser hon.

Fruktar »upphovsrättspolis«

Acta-länderna ska också förhandla om internetleverantörernas ansvar och hur leverantörerna ska kunna avskräcka från piratkopiering. Det har väckt farhågor om att tele- och internetoperatörer ska tvingas lämna ut information om sina kunder och att människor lättvindigt ska kunna stängas av från nätet.

Kritikerna befarar också att samarbetet ska leda till att det inrättas en »internationell upphovsrättspolis«.

Debatten om Ipredlagen, tele­kompaketet och Acta-avtalet handlar om hur skyddet av upphovsrättsinnehavarnas intressen ska tillgodoses utan att inkräkta på yttrandefriheten och andra mänskliga rättigheter.

I Sverige är Antipiratbyrån, medlemsorganisation för filmbranschen, pådrivande för att stoppa olaglig fildelning.

Dess chefsjurist, Henrik Pontén, ser inte någon motsättning mellan upphovsrätt och yttrandefrihet:

– Det är två sidor av samma mynt. Ett skapande utan yttrandefrihet är meningslöst och upphovsrätten är grundläggande för skapandet, säger han.

En uppgift för staten

Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén tycker att det är självklart att brott mot upphovsrätten ska beivras. Men det måste vara en myndighet, och inte privata företag, som agerar också när det gäller piratkopiering, anser hon.

– Det är statsmakterna som ska ansvara för brottsbekämpningen. Annars får vi ett medborgargarde och det är en utveckling som jag självklart är emot.

Och det är många regelverk som väcker frågor om yttrandefriheten och mänskliga rättigheter, anser Agneta Lindblom Hulthén som säger att det har blivit allt svårare för journalister att skydda sina källor.

Hon nämner FRA-lagen, direktivet om lagring av data- och teletrafik samt lagarna om buggning, hemlig telefonavlyssning och kameraövervakning.

– Man tar bort en bit i taget och klattar lite här och där utan att se hur de olika delarna interagerar med varandra.

Agneta Lindblom Hulthén vill att det införs ett moratorium – ett stopp för nya regler som kan hota de mänskliga rättigheterna. En parlamentarisk utredning ska sedan granska både existerande och framtida regelverk.

– Om inte en av de mest väl­utvecklade demokratierna har tid och råd med att se hur den samlade lagstiftningen påverkar demokratin och integriteten, vem fasiken ska då göra det? säger hon.