Bild: Thinkstock

Facken gläds åt skärpta krav

FÖRDJUPNING: LÖNEKARTLÄGGNING2016-01-21
Kraven skärps på arbetsgivares arbete med jämställda löner. Regeringen har aviserat att det kommer förslag om årliga lönekartläggningar. Men åsikterna går isär om vilken effekt de har.

2001 skrevs jämställdhetslagen om för att stärka arbetet mot lönediskriminering av kvinnor. Alla löneskillnader som inte har sakliga skäl ska numera undanröjas inom tre år – det ska finnas särskilda handlingsplaner för detta. För att veta om det finns osakliga skillnader ska arbetsgivarna tillsammans med facken kartlägga löner och principer för lönesättning. 

Vid en lönekartläggning jämförs löner­na i arbetsgrupper som domineras av kvinnor med manligt dominerade arbetsgrupper med lika eller likvärdiga arbetsuppgifter. Att lagen inte bara talar om lika arbeten utan även likvärdiga betyder att det krävs någon form av värdering av arbetsuppgifterna. För att göra en sådan använder många arbetsplatser Diskrimineringsombudsmannens, DOs, modell Lönelots. I staten kan man utgå från befattningsgrupperingen Besta. 

Men det är bara grupper på en och samma arbetsplats som jämförs. En kommunanställd socionom kan inte hävda lönediskriminering i förhållande till en privatanställd byggnads­arbetare.

Från början krävdes årliga kartläggningar och handlingsplaner för alla utom de minsta arbetsplatserna. Allians­regeringen sänkte kravet till vart tredje år. Men Stefan Löfvens rege­ring har utlovat en återgång till årli­ga kartläggningar. Arbetsgivarna är kritiska, men facken och DO applåderar planerna. 

– Om vi ska kunna uppnå syftet med lagen krävs kontinuitet och systematik, säger Johanna Kumlin, expert på DOs analysenhet.

DO har påvisat att arbetsgivare som granskats återkommande av myndigheten har lärt sig metoden och fortsätter att arbeta systematiskt. Hos de 470 arbetsgivare som DO återkommit till skulle 4 500 anställda få sina löner höjda med sammanlagt 6,7 miljoner kronor.

Facken gläds åt skärpta krav

Åsa Andersson, ordförande, ST inom Havs- och vattenmyndigheten:
– Vi har ännu ingen kartläggning. Vi har haft förståelse för det, då myndigheten bildades 2011, men nu måste den göras. Vi har en arbetsvärdering enligt Lönelots som snart är klar, där har facken varit med i diskussionen om faktorer. Det är bra att arbetsgivaren blir tydlig om önskad lönestruktur. Sedan får vi se vad som dyker upp i kartläggningen.  

Torbjörn Noaksson, vice ordförande, ST inom Konsumentverket:
– Vi har jobbat väldigt länge med detta. Vi gör ett könskodat prickdiagram som visar lön och Besta-kodning. Då ser vi om någon sticker ut, men de senaste åren har vi inte hittat någon som ligger fel. Från ST är vi noga med en individuell Besta-kodning. Arbetsgivaren vill helst föra ihop folk i grupper. 

Åsa-Britt Edoff, ordförande, ST inom Social­styrelsen:
– Vid den senaste lönekartläggningen 2013 anlitade arbetsgivaren en konsult som stöd, och jag tycker att det gjordes ett gediget arbe­te. Vi använder Besta-koderna, och kartläggningen på gruppnivå visade inga osakliga löneskillnader. Vi uppmärksammade dock att unga jurister kommer in på relativt låga löner.

Struntar i lagen

  • Det är fortfarande vanligt att arbetsgivare inte lever upp till lagens krav på lönekartläggningar. I en undersökning som fackför­bundet Unionen gjort bland 1 000 företag hade en tredjedel inte genomfört någon kartläggning de senaste tre åren. Och när Publikt 2013 granskade femton statliga myndigheter uppfyllde bara fyra till fullo lagens krav. 

7 kronor...

per anställd och år kostar arbetet med lönekartläggning och handlingsplan, beräknade Statskontoret 2011. Detta arbete är den mest »kostnads­effektiva« delen av arbetet mot diskriminering, ansåg Stats­kontoret.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.