Facket tappade intresset

FÖRDJUPNING: FÖRETAGSHÄLSOVÅRD2003-12-03
Facken bevakade inte vad som hände, när statssubventionen och Statshälsans verksamhet upphörde. Pengar, avsedda för företagshälsovård, kom att användas till annat.

I och med att statsbidragen togs bort för företagshälsovård införde Statshälsan avgifter för sina tjänster. När verksamheten senare avslutades var kostnaden 1 540 kronor per anställd och år.

– Den kostnaden skickades tillbaka till myndigheterna som ett budgettillskott och vi uppmanade facken att se till att detta användes till företagshälsovård.

Det berättar Ulf Åhlstedt på Offentliganställdas Förhandlingsråd. Han var på föregångaren TCO-S när Statshälsan byggdes upp och är kritisk till att facken inte följde uppmaningen.

Enligt hans mening ledde det till ett minskat intresse för arbetsmiljö,  mer tystnad på arbetsplatserna och till att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte fungerat.

I Arbetsmiljölagen står att företagshälsovård (fhv) ska finnas om det är nödvändigt. Den ska ha en medicinsk, en teknisk och en psykosocial del.

Enligt ett centralt ramavtal för samverkan på statens område ska arbetsgivaren tillhandahålla företagshälsovård men där nämns inget om volym eller innehåll. Det är upp till de lokala parterna.

Ulf Åhlstedt anser att många av dagens fhv-avtal håller låg nivå. Han är också kritisk till att dagens fhv hållit fast vid gamla metoder istället för att ta in nya kunskaper.

– Kontakten med arbetslivsforskare är otillräcklig, anser han. Företagshälsovården måste, istället för att presentera arbetsmiljöundersökningar som en kostnad, redovisa vad de ger i färre sjukskrivningar, bättre trivsel och därmed bättre arbetsresultat.

Ulf Åhlstedt framhåller att relationen fhv–arbetsgivare bör vara långsiktig. Varje undersökning som görs borde sammanställas i en sorts ”loggbok” hos arbetsgivaren så att både fack och arbetsgivare kan följa företagshälsovårdens arbete genom åren.

– Det är avsikten med systematiskt arbetsmiljöarbete, betonar han.

Om Jan Rydhs förslag (se sidan 17) att göra företagshälsovård obligatorisk och få den certifierad säger Ulf Åhlstedt:

– Rydh vill ge företagshälsovård samma status som ekonomiska revisorer, en självständig ställning. Om de får sådan status kan de reagera på annat sätt när personalekonomiska bokslut görs. Jag tror att han tänker rätt, för idag behöver ingen bry sig om vad företagshälsovården säger.

ÄMNEN:

Arbetsmiljö
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.