Fakta om friska ska hjälpa sjuka

FÖRDJUPNING: SJUKFRÅNVARO2003-07-28

Varför är de så friska i Värmland? Har de anställda mindre att göra, bättre psykosocial miljö eller kanske mer lyhörda chefer?

Av:  Ann-Charlotte Viklund

Med sina drygt 400 anställda har Värmlandskassan den tredje lägsta sjukfrånvaron bland landets 21 försäkringskassor.
Med pengar från försäkringskassornas gemensamma Utvecklingsråd ska man nu i projektform ta reda på varför sjukfrånvaron är så låg vid just Värmlandskassan.

I slutet av mars var sjukfrånvaron vid Värmlandskassan strax under sex procent. Endast lilla Gotlandskassan (under tre procent) och kassan i Kronoberg (cirka 5,5 procent) ligger lägre. Förutom dessa tre kassor är det bara Västra Götaland, Kalmar och Örebro som idag ligger under sju procent, som i år har fastställts som mål för landets samtliga försäkringskassor.

På Försäkringskasseförbundet, FKF, kassornas gemensamma arbetsgivar- och intresseorganisation, tror man att målet kommer att nås, men då krävs naturligtvis att arbetsgivaren ingriper i de långa sjukfallen.

För att ta reda på vad som håller sjukfrånvaron nere vid just Värmlandskassan har man ansökt och fått pengar från försäkringskassornas gemensamma Utvecklingsråd. I projektform ska man nu intervjua både långtidsfriska och långtidssjuka anställda.

Man vill också ta reda på vilka rehabiliterings- och arbetsmiljöåtgärder som gett effekt på kassans sjuktal. Projektet ska i första hand koncentreras på den psykiska ohälsan och den psykosociala arbetsmiljön, berättar Mariann Lindstedt, huvudskyddsombud vid Värmlandskassan. Hon ska vara projektledare och utredare för projektet.

– Just nu befinner vi oss fortfarande i kartläggningsfasen och genomför intervjuer med både friska och sjukskrivna. Vi har också bjudit in Värmlandskassans sjukskrivna anställda till en lunch och informationsträff för att berätta mer om detta MÅ-projekt. 

Även ansvariga chefer ska informeras om vad som förväntas av dem, bland annat om deras skyldigheter gentemot de långtidssjukskrivna anställda.

Projektet ska genomföras i flera steg: Man börjar med att kartlägga kassans egna sjukskrivna och inventerar resultat från undersökningar som gjorts på annat håll. Därefter utbildas såväl chefer, skyddsombud som övrig personal för att öka medvetenheten om arbetsmiljöarbetet. En arbetsmiljödag på temat ”Hälsa och det egna ansvaret. Vi är varandras arbetsmiljö” är inplanerad till september.

Genom samtal med enskilda anställda och grupper och med hjälp av förslagsverksamhet ska man också inventera arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Därefter ska alla goda idéer genomföras och hela projektet så småningom utvärderas, innan erfarenheterna sprids till övriga försäkringskassor och andra intresserade. Totalkostnaden för projektet beräknas till 140 000 kronor.

FAKTA

Bakgrund
Sjukskrivningar som har sin grund i psykosociala problem, t ex utmattningsdepressioner, har under de senaste åren ökat kraftigt även bland försäkringskassornas anställda. Trots att kassan i Värmland har förhållandevis låg sjukfrånvaro vill man ändå inventera och identifiera generella arbetsmiljöproblem som finns i organisationen.

För att klara uppgiften har man tillsatt en arbetsgrupp bestående av representanter för arbetsgivare och fackliga organisationer, handläggare och mellanchefer. Kassans arbetsmiljökontroller, med uppdrag att bevaka arbetsmiljöarbetet vid Värmlandskassan, ska vara ledare för gruppen.

Syftet med projektet är att förbättra den psykiska hälsan ytterligare och att utveckla försäkringskassan till en hälsofrämjande arbetsplats.

Var femte kassa över gränsen
Riksmålet för de anställdas sjukfrånvaro vid samtliga 21 försäkringskassor är för 2003 lagt högst sju procent. ”Smärtgränsen”, den gräns ingen kassa ska tillåtas överstiga, är 8,5 procent.

FKFs sjukfrånvarostatistik för mars månad visar att tolv kassor låg över riksmålet och fyra kassor till och med över smärtgränsen. Dessa var Jämtland, Uppsala, Stockholm och Västerbotten.

I hela riket står tre procent av personalen för 34 procent av sjukfrånvaron. Vid den friskaste kassan, Gotland, står fyra procent för 26 procent av sjukfrånvaron, i Kronoberg två procent för 35 procent och i Värmland två procent för 27 procent av sjukfrånvaron.

ÄMNEN:

Arbetsmiljö
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA