Fikapausen lönar sig – för alla parter

FÖRDJUPNING: ARBETSMILJÖ2009-10-20
Det räcker med tio minuter för att vila hjärnan. Men utan fikapausen skulle det sociala klimatet på jobbet se helt annorlunda ut, menar experterna.

Näringsexperten:

Ur näringssynpunkt är fikapausen i sig inget problem, tvärt om. De flesta av oss mår bra av åtminstone ett extra mellanmål om dagen, säger Ann Gleerup, lektor i näringslära vid Göteborgs universitet. Men då bör det handla om en frukt eller två.

– De flesta äter för lite frukt, säger hon. Vi behöver få i oss 500 gram frukt och grönt per dag.

Kaffe och te kan i för stora doser stressa kroppen. Men fyra släta koppar om dagen utgör ingen generell hälsofara, menar Ann Gleerup.

I stället är det tillbehören som ställer till det. Så fort vi häller i mjölk och socker ökar energi­nivåerna. Kaffe latte är en kaloribov, liksom drickchoklad.

Att dagligen stoppa i sig vetebröd är inte heller lyckat, i synnerhet inte för den som avverkar arbetsdagen vid ett skrivbord. Sådant tilltugg kallas utrymmesmat på fackspråk, och ingår inte i den rekommenderade kosten. Men Ann Gleerup vill inte vara dogmatisk. Fikabröd med kollegerna en gång i veckan är ingen dödssynd.

– Jag tycker absolut att man ska unna sig det. Det har med gemenskap och stresshantering att göra. Men har man ett jobb där man inte gör av med så mycket energi och kalorier så ska man hålla igen lite.

Sociologen:

Fikapausen är ett tämligen svenskt fenomen. Det menar Roland Paulsen, doktorand i sociologi vid Uppsala universitet som just nu gästforskar i skotska Glasgow.

– Här finns ingen naturlig tidpunkt eller plats som man samlas kring. Det gemensamma för den svenska fikarasten, utöver vilan och avbrottet i arbetet, är möjligheten att skapa en social sammanhållning som inte bara är relaterad till en viss arbetsuppgift. Det finns ett behov av att skapa den sortens utrymmen.

En tillåtande attityd till fikapauser kan även gynna arbetsgivaren, hävdar Roland Paulsen. Det främjar ansvarstagande och skapar tillhörighet, men ger också mer direkta vinster.

– All sorts rekreation lönar sig produktionsmässigt. Man kommunicerar kring arbetet även under pauserna.

De svenska fikarutinerna står emellertid inför en utmaning. Arbetsgivarnas detaljkontroll över arbetsprocessen minskar, vilket ökar möjligheten att ta paus när det passar en själv. Roland Paulsen menar att detta kan skapa en trend där vi allt oftare tar med oss koppen tillbaka till datorn, snarare än umgås med kollegerna. Men om den gemensamma fikapausen försvinner skulle det få konsekvenser för den psykosociala arbetsmiljön, menar han.

– Det skulle ändra det sociala klimatet.

Stressforskaren:

Torbjörn Åkerstedt, professor på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, är mitt i en fikapaus när ST Press ringer. Han konstaterar att tempot på arbetsplatserna har blivit tuffare de senaste tjugo åren.

– Man kräver mer av varje individ, och målen är mindre tydliga. Man vet aldrig när det är klart, man kan jobba hur mycket som helst.

Därför är det viktigt att ta pauser. Forskning har visat att de ökar säkerheten, koncentrationsförmågan och vakenhetsnivån. Men det finns ännu inga forskningsrön om hur ofta man behöver ta paus, eller hur länge.

– Människor med kontorsjobb tar ju jämt paus, tittar ut genom fönstret till exempel. Hjärnan säger till. Egentligen ser det ut som om det skulle kunna räcka med en kort paus på fem till tio minuter, säger Torbjörn Åkerstedt.

För att en paus ska tjäna sitt syfte bör man ägna den åt något man tycker är intressant, så att hjärnan får koppla av en stund. Visst kan själva arbetsplatsen tjäna på samvaro. Men enligt Torbjörn Åkerstedt är det sannolikt lika givande för individen att surfa fem minuter på egen hand som att fika med kollegerna. 

                                     

ÄMNEN:

Arbetsmiljö
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.