Många är åtgärdströtta

FÖRDJUPNING: AKTIVITETSGARANTI2003-12-16

Förmiddag vid jobbcentret i Vårberg i sydvästra Stockholm. En grupp arbetslösa sitter vid datorerna och söker jobb eller skriver ansökningshandlingar. Några läser tidningar. Många har behållit ytterkläderna på.

Det är trångt i lokalerna som arbetsförmedlingen delar med socialförvaltningen.
Därför har de 35 som deltar i aktivitetsgarantin delats in i en för- och en eftermiddagsgrupp.
En av dem är Inga Willberg:
– Jag tycker illa om aktivitetsgarantin! I alla fall för oss som är över 60 år, säger Inga Willberg som själv är 62 år.
Hon anser inte att hon kan få någon som helst hjälp vid jobbcentret.
– Jag vet att jag inte får dom jobb jag söker. För 20 år sedan skulle jag ha fått dem! Men arbetsgivarna vill inte ha äldre om de kan få unga. Du vet, vi har lite egenheter, lite ont i ryggen och ont i benen…

Hon har deltagit i aktivitetsgarantin sedan i oktober och tycker att det är slöseri med tid.
– Jag tänker sluta här innan jag blir pensionerad, säger hon bestämt.
Kazim Shah är positiv till aktivitetsgarantin. Själv har han just fått ett jobb som centrumvärd:
– Det är kommunen som projektanställer centrumvärdar för att människor som rör sig i förorterna Bredäng och Skärholmen ska kunna känna sig trygga, förklarar han.
Kazim Shah deltog bara i aktivitetsgarantin i två veckor innan han fick jobbet.
– Aktivitetsgarantin behövs. Det är bra för arbetslösa att få tillgång till Internet och komma hit och skicka iväg ansökningshandlingar.

Här får man också mer hjälp och stöd än i arbetsförmedlingarnas ordinarie verksamhet, anser han.
Stefan (fingerat namn) har varit arbetslös från och till i åtta år:
– Det som är positivt med aktivitetsgarantin är att man blir av med ångesten att a-kassedagarna ska ta slut.
Men enligt Stefan är handledarnas instruktioner att de arbetssökande inte ska trivas och ha det för bekvämt i aktivitetsgarantin.
– Därför ska dom jävlas med oss. Det gör dom genom att tvinga dig att söka ett jobb som du är totalt okvalificerad för.
Han tycker också att det är negativt att han hela tiden måste stå till handledarnas förfogande:
– Jag måste prata med dig, kan de säga och sedan frågar de varför du inte lyckats få något jobb. De talar om för oss att arbetsgivarna tror att vi är konstiga. Det gör att du börjar tvivla på dig själv.
Stefan vet inte om han kan räkna med att få något nytt jobb:
– Men jag hoppas det. Arbetsgivarna måste börja uppskatta äldre arbetskraft.
Kristina Pettersson har varit arbetslös till och från sedan 1993 när hon miste ett fast jobb.
Hon tycker att det är bra att hon kan använda dator och telefon och att det är fritt porto när hon skickar iväg en ansökningshandling.
– Men jag har varit van att själv disponera mina dagar. Det kan jag inte nu. Jag känner mig lite infångad och det känns som om man inte riktigt litar på att jag kan skaffa jobb själv.
– På plussidan finns också att det kan bli lite ensamt att vara hemma.
Kristina Pettersson hoppas att hon ska få ett jobb så fort som möjligt så att hon inte blir kvar i aktivitetsgarantin alltför länge.

Handledarna Eva-Lotta Jonsson, Taina Virta och Margareta Rubensson ser bekymrade ut när de får höra att flera av de intervjuade är negativa till verksamheten.
– Det behövs ett arbetssätt som gör att vi kan få ut även de långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden. Särskilt nu när behovet av arbetskraft är så stort, förklarar Eva-Lotta Jonsson.
Fördelen med aktivitetsgarantin är att de kan koncentrera sig på den grupp som har störst behov av stöd. De lär känna alla och kan se vad var och en behöver hjälp med.
– Verksamheten ska vara inriktad mot jobb, säger Margareta Rubensson.
I mars är 94 personer inskrivna i aktivitetsgarantin. Av dem deltar 35 personer aktivt i verksamheten, 19 har fått jobb, men följs fortfarande upp och 40 personer går i utbildning, har någon form av anställningsstöd eller är ute på anställningspraktik.
– Sedan vi startade i höstas har 19 personer fått jobb och är avskrivna från verksamheten, säger Eva-Lotta Jonsson.

De tre handledarna håller med de intervjuade om att det finns en åldersdiskriminering på arbetsmarknaden.
Men läget är inte hopplöst. Hittills har minst fyra deltagare som är över 60 år fått jobb.
Att flera i gruppen uttrycker sig negativt om verksamheten gör dem bekymrade:
– Det kan bero på att de är tvingade att komma hit. Många är också besvikna på vad som hänt innan, tror Taina Virta.
Eva-Lotta Jonsson anser att de helt enkelt är åtgärdströtta efter att ha sökt massor av jobb och ha deltagit i en rad olika åtgärder utan att det har lett till något arbete.

Vårberg

Område: Verksamheten omfattar Stockholmsförorterna Skärholmen,
Bredäng, Sätra och Vårberg

Invånare: 30 000

Arbetslöshet eller aktiva i arbetsmarknadsåtgärder: 5,1
procent

Långtidsinskrivna på arbetsförmedlingen: 60 

ÄMNEN:

Arbetsmarknad
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA