Miljöpartiet vill ge tid för barnen

FÖRDJUPNING: VAL 2006 2006-05-30
Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand är nummer fyra i ST Press serie med partiledarintervjuer. Vi har frågat henne om miljöpartiets uppfattning om staten som arbetsgivare och bolagsägare, arbetsrätt och andra villkor i och kring arbetslivet.

Miljöpartiet går inte till val på att sälja statliga bolag,
deklarerar partiets språkrör Maria Wetterstrand. Däremot förespråkar miljöpartiet förlängd föräldraledighet, måttliga löneskillnader i staten, mer självbestämmande för arbetslösa och en total omgörning av Migrationsverket.

Om miljöpartiet fick styra i tjugo år, vad skulle vara den viktigaste skillnaden mot dagens samhälle?

– Vi skulle definitivt ha jämställda löner. Vi skulle ha ett samhälle med mycket smartare användning av resurser, förnybar energi för el och värme och minskade transporter. Kollektivtrafiken har förbättrats för både långa och korta transporter. Och människor har bättre service där de bor, så att behovet av resor minskar.

– Vi har också ett mångkulturellt samhälle, där det är naturligt att Sverige är ett land med folk från olika håll. Där har vi faktiskt en del att lära av USA! Bostadssegregationen är ett av de största hindren för ett mångkulturellt samhälle. Vi måste bygga om miljonprogrammets bostadsområden, så att fler svenskar flyttar dit.

–Vi behöver också öppna gränserna mer för flyktingar och invandrare.

Finns det verksamhet som i dag bedrivs inom myndigheter som borde privatiseras?

– Inga stora förändringar behövs, men delar av myndigheter som konkurrerar med privat verksamhet kan behöva privatiseras, liksom verksamhet som får statligt stöd fast de inte borde det, till exempel vissa flygplatser.

Finns det myndighetsverksamhet som borde avvecklas?

– Jag tror att man måste göra något nytt av Migrationsverket och Integrationsverket. Vi vill ha ett system där de som får asyl kommer in i samhället snabbt, och där man har ett nät av fadderfamiljer. Det är svårt att förändra Migrationsverket, så det vore bra att få något helt nytt.

Finns det några nya arbetsuppgifter som myndigheter borde sköta?

– Nej, det är sällan där problemen ligger, att det saknas en myndighet. Vi är också tveksamma till den nya jämställdhetsmyndigheten. Vi vill i stället ha en samlad myndighet mot diskriminering. De olika ombudsmännen kan finnas kvar och ha sina specialiteter.

Vill ni sälja några statliga bolag?

– Vi går inte till val på att sälja statliga bolag. Men vi anser att staten bör styra sina bolag bättre, framför allt Vattenfall.

Vad bör hända med Svensk Kassaservice?

– Jag känner inte till Svensk Kassaservice närmare. Men jag anser att de förändringar som Posten har gjort de senaste åren är mycket bra.

– Servicen har blivit bättre i samarbetet med butiker som håller öppet länge och där man kan hämta paket. Man borde göra på liknande sätt med flera offentliga verksamheter.

Vad skulle göra staten bättre som företagsägare?

– Det behövs mycket mer aktiv styrning. Vi tror att man kan bedriva affärsmässig verksamhet som ligger i linje med politiska mål: miljömål, jämställdhetsmål och integrationsmål. Många gånger kan man också ha med barnperspektivet i verksamheten.

–I dag är det så att den ena handen ofta inte vet vad den andra gör. Och det samhällsekonomiskt bästa är inte alltid att göra snabba vinster.

Nu lägger regeringen ett förslag om att anställda i kommunala bolag bör omfattas av offentlighetsprincipen och meddelarskyddet. Bör samma principer även gälla i statliga bolag?

– Ja, det är en mycket viktig demokratifråga.

Är lönerna i staten i dag ojämställda? I så fall, hur ska man förändra det?

– Lönerna är inte jämställda, och kvinnor har mindre möjligheter att utvecklas i jobbet. Vi har föreslagit att vi politiker, som arbetsgivare, och facket ska »göra ett handslag« för jämställda löner inom denna mandatperiod, ett slags Saltsjöbadsavtal för jämställdhet. Men det har man inte varit beredd att göra, Saco sa nej.

–Vi är också beredda att
skjuta till pengar, men det handlar mest om fördelning.

Är det önskvärt med större löneskillnader bland statligt anställda?

– Nej. Vi tycker det är bra om man inte har ett alltför stort lönespann, av rättviseskäl. Så länge man kan få tag på kompetent personal på olika nivåer är det inget självändamål att öka lönespannet.

– Däremot är det viktigt att man har en löneutveckling under årens lopp.

Ska staten gå före med kortare arbetstid?

– Vi har inte föreslagit det, men det vore bra. Man kan antingen korta arbetsveckan eller arbetsdagen.

Miljöpartiet vill ha 30 timmars arbetsvecka. Hur ser vägen dit ut?

– Det måste finnas ett engagemang underifrån. Om inga fackliga organisationer tar strid för kortare arbetstid får man i stället ta det som en rättighet. Därför börjar vi med att verka för att man ska ha rätt att gå ned i arbetstid.

–Nu har Kommunal sagt att man prioriterar högre lön framför sänkt arbetstid. Det ställningstagandet kanske väcker en ny debatt till liv. Vi ser det som ett viktigt uppdrag att få igång en diskussion igen – vi måste skapa ett hållbart arbetsliv.

– Jag har förståelse för att människor kan känna en oro för den egna plånboken, men det handlar också om vad man tycker att den fria tiden är värd.

– Att vi vill sänka arbetstidsnormen innebär inte heller ett krav på absolut likriktning. Arbetstiden ska kunna vara olika under olika perioder i livet.

Vilka är de tre viktigaste åtgärderna ni vill genomföra för att minska arbetslösheten?

– Vi behöver satsa på nyföretagande, och framför allt öka den ekonomiska tryggheten för nya företagare. Sänkt arbetsgivaravgift för den förste anställde, vilket har införts på försök. Det tredje är att föra över Ams-pengar till riktiga jobb i den offentliga sektorn, inte minst i skolan och äldreomsorgen.

– Vi bedömer att det går att skapa 40 000 nya jobb med den åtgärden.

Miljöpartiet vill att Ams avsätter en del av budgeten för upphandling av tjänster av andra aktörer. Hur stor andel?

– Vi vill öka möjligheterna för Ams att upphandla tjänster, de är väldigt begränsade i dag. Men vi har inte satt någon siffra på det. Det beror på vilka andra aktörer som finns.

En arbetslös ska få en individuellt bestämd »arbetsmarknadspeng« att själv förfoga över. Varför?

– Det är en parallell till skolpengen. Individen ska kunna vara med och utforma sina arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Miljöpartiet vill att friår på sikt ska vara en rättighet för alla. Vad kostar det?

– Det ska vara en rättighet att söka friår, och att få det beviljat om det finns en arbetslös som kan vikariera och om arbetsgivaren godkänner det. Kostnaden går inte att precisera, eftersom den beror på konjunkturen och arbetslösheten. Men vår uppfattning är att friåret är en av de billigaste arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

–Man kan tänka sig att en del platser riktas mot vissa grupper, till exempel bör vikariaten komma ungdomar till del i större utsträckning.

Ni säger att familjen ska bestämma så mycket som möjligt om barnledigheten. Ändå vill ni ha fler »pappamånader« och avsätta en tredjedel av tiden till vardera föräldern (med en »valfri« tredjedel). Hur går det ihop?

– Vi vill ge männen ett stöd gentemot arbetsgivare och normer i samhället, så att de tar ut föräldraledighet. Men en förutsättning är att föräldraförsäkringen förlängs till 18 månader, annars ska man inte ha fler bundna månader.

Miljöpartiet har en rad förslag för att småbarnsföräldrar ska kunna arbeta mindre, bland annat ett slags vårdnadsbidrag i tre år. Kan inte detta bli en kvinnofälla?

– Den diskussionen kan man ha. Men om föräldraförsäkringen förlängs till 18 månader och pappan ska ta minst en tredjedel, blir det uppenbart att män också är föräldrar.

–Vi anser också att det är ett värde i livet av att vara hemma med barn, ett värde som män
i dag går miste om. Det är inte bara en nackdel i karriären!

–Om man vänder på diskussionen kan man säga att vi i dag nästan tvingas gå tillbaka till jobbet efter ett år. Men vi är ett samhälle med gott om resurser, och det borde vara möjligt att vara hemma längre. Miljöpartiet brukar inte delta i kritiken av förslag om vårdnadsbidrag.

Ska de enskilda betala mer för sjukförsäkringen och andra socialförsäkringar?

– Vi kan tänka oss en höjning av egenavgiften till a-kassan om det behövs av ekonomiska skäl, eftersom man har igen det väldigt snabbt om man blir arbetslös. Men den får inte öka så mycket att solidariteten i systemet försvinner. Och de borgerligas förslag att samtidigt sänka a-kasseersättningen är osmakligt.

Ska taken i sjukförsäkringen respektive föräldraförsäkringen höjas?

– Vi har varit emot den höjning som gjorts nu. Vi tycker att det är mycket mer prioriterat att höja golven och förlänga föräldraförsäkringen.

Mp driver som enda parti kravet på medborgarlön. Är ni emot inkomstbortfallsprincipen vid sjukdom och arbetslöshet?

– Nej, men vår huvudinriktning är att höja golven i försäkringarna. Man kan diskutera hur medborgarlönen ska byggas upp, men den ska ge ett bra grundskydd för alla.

Vill ni ändra något i arbetsrätten?

– Vi vill att jobb ska bli fasta snabbare, och minska projektanställningar som inte är rena projekt.

–Sverige bör bli mer öppet för arbetskraftsinvandring, och de som kommer hit som anställda i ett utländskt företag ska ha samma lönenivå och rättigheter som andra i Sverige.

Ska det vara möjligt att ställa krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling?

– Man bör kunna ställa mycket mer krav i offentlig upphandling. Det är kanske inte alltid lämpligt att göra det, men möjligheten ska finnas.

Hur stor del av en ungdomskull bör läsa på högskolan?

– Vi har inget sådant mål. Det är inget självändamål att hälften får akademisk utbildning, såsom regeringen vill. Samtidigt ger regeringen lite dubbla signaler, och talar om att man måste få ut arbetskraften fortare i arbetslivet.

–Vi vill satsa mer på lärlingsplatser och kvalificerad yrkesutbildning. Vi har brist på utbildade hantverkare, och ändå ska alla gå teoretiska utbildningar.

Vill ni förändra resurserna per studieplats på högskolan?

–Vi vill öka satsningarna per studieplats. Man måste också ändra dagens system som ekonomiskt gynnar universitet och högskolor som tar in fler studerande än de klarar av kvalitetsmässigt.

Bör statliga chefer utses på något annat sätt än i dag?

–Ja, vi vill ha öppna ansökningsförfaranden. Namnen är inte nödvändiga, men man ska kunna se om det är den mest kvalificerade som får jobbet.

Maria Wetterstrand.<br>FOTO: LARS EKDAHL
Maria Wetterstrand.<br>FOTO: LARS EKDAHL

MARIA WETTERSTRAND

Född 1973. Uppvuxen i Eskilstuna.

Gick med i miljöpartiet i 15-årsåldern. Skolinformatör i valrörelsen 1991. Språkrör i Grön Ungdom 1996–1999.

Magisterexamen i biologi. Har också gått en ettårig dramautbildning, och tagit lektioner i klassisk gitarr och piano.

Valdes in i riksdagen 2001 och sitter i miljö- och jordbruksutskottet. Språkrör för miljöpartiet sedan 2002, tillsammans med Peter Eriksson.

Gift med Ville Niinistö, vice ordförande i systerpartiet Gröna förbundet i Finland. Tillsammans har de sonen Elias, ett år.

Anser att miljöpartiet behövs som påtryckare och radikal opinionsbildare.

Vad vill du göra när du slutar som heltidspolitiker?

– Gärna arbeta med miljöfrågor på annat sätt, till exempel som energirådgivare. Jag tycker om skolmiljön, och kan tänka mig att arbeta som lärare.


MILJÖPARTIET VILL OCKSÅ . . .

att föräldrar ska kunna gå ner till 75 procents arbetstid tills barnet är 15 år, och ta upp till tre års tjänstledighet för varje barn. Föräldrar som är hemma med sina barn ska kunna få ekonomiskt stöd i tre år per barn.

att någon annan än föräldrarna ska kunna ta ut de 90 lägstanivådagarna (garantidagarna) i föräldraförsäkringen.

att gravida kvinnor av hälsoskäl får större möjlighet att slippa arbeta.

införa ett lönetak för generaldirektörer och VD:ar i statens myndigheter och bolag. Maxlönen ska vara 5–10 gånger genomsnittslönen i myndigheten/bolaget. Avgångsvederlag ska betalas i högst 12 månader.

förlänga den möjliga tiden för studier med studiemedel från 12 till 14 terminer och höja studiebidraget med 1000 kronor per månad.

ge möjlighet till ledighet vid andra helgdagar än kristna. En modell är att nuvarande religiösa helgdagar räknas ihop i en ledighetspott, som den anställde själv bestämmer över.

ÄMNEN:

Partipolitik
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.