Ny stolt myndighet tar plats i trånga lokaler

FÖRDJUPNING: RIKSREVISIONEN2003-06-26
Den 1 juli inrättas Riksrevisionen, den första myndighet som riksdagen skapat under sig sedan 1809. Ett historiskt beslut, som också har medfört en hel del fackliga bekymmer.

I dagarna töms Riksrevisionsverkets lokaler på Drottninggatan i Stockholm och Riksdagens revisorers kontor på Storkyrkobrinken. De båda myndigheterna läggs ned. I deras ställe uppstår Riksrevisionen, och flyttlassen går till Nybrogatan 55 i huvudstaden.

Det är ingalunda frågan om en sammanslagning, understryker de inblandade. Efter flera års utredningar och politiskt kompromissande kunde alla riksdagspartier enas om att skapa något helt nytt: en statlig revision oberoende av såväl riksdag som regering.

Regeringen har hittills kunnat beställa utredningar från Riksrevisionsverket, RRV, om statlig verksamhet som den särskilt ville granska. Och för riksdagen har Riksdagens revisorer spelat en liknande roll, om än i mindre skala.

Men den nya Riksrevisionen ska inte ta uppdrag från någon annan än sig själv. Myndighetens chefer, de tre riksrevisorerna, bestämmer själva vad som ska granskas, även om en grupp politiker i styrelsen får yttra sig om den årliga granskningsplanen.

Den tillträdande riksrevisorn Lennart Grufberg tror inte att den politiska styrelsen blir ett hinder för myndighetens oberoende.

- Vi är valda av riksdagen och oavsättliga. Allt ska finna sin form och vi känner oss starka. Det förhållandet att vi är tre stärker oss också.

Det faktum att de tre som valdes till riksrevisorer varit tjänstemän och inte politiker var dessutom en viktig markering, påpekar han.

Vad den första granskningsplanen ska innehålla, förutom fullföljande av de projekt som redan pågår inom de gamla myndigheterna, vill Lennart Grufberg inte avslöja.

- Men jämfört med RRV har vi fått ett starkt granskningsmandat ifråga om de statliga bolagen och ägarstyrningen. Det är områden vi ska granska.

- Bildandet av Riksrevisionen är en väldigt spännande utmaning, säger ST-ordföranden på RRV, Carl-Åke Gerdén. Vi får vidare förutsättningar i vårt arbete, eftersom vi nu även kan granska regeringens styrning av myndigheterna, bland annat via regleringsbreven.

Men som facklig företrädare har han det senaste året varit tvungen att ägna mer tid åt problemen i omställningen än de positiva framtidsutsikterna. Carl-Åke Gerdén bläddrar i datorn och plockar fram det ena dokumentet efter det andra: skrivelser och protokollsanteckningar om det fackliga inflytandet, dimensionering, budgetunderlag, lokaler, den internationella verksamheten, anställningstrygghet med mera.

ST och Saco har varit överens i de viktiga frågorna, och till vissa delar har besluten gått fackens väg. Utredaren Lars-Erik Erikssons förslag att lägga ned hela den internationella verksamheten samt RRVs Uppsalakontor har inte genomförts.

I frågan om arbetslokalerna har det gått sämre. Kontoret på Nybrogatan är långtifrån tillräckligt stort för att alla som vill ska kunna få eget rum, vilket var ett fackligt krav och, som facket uppfattade det, ett löfte från arbetsgivaren. Nu kommer fyra av tio få sitta i "storrum", och det är inte populärt.

Riksrevisorn Lennart Grufberg, som får det administrativa ansvaret i Riksrevisionen, menar att något sådant löfte inte getts.

- Men i möjligaste mån försöker vi tillgodose önskemålen, och vi ska ha avskärmningar för att dämpa ljudet. Vi tre riksrevisorer sitter själva i en öppen lösning, och jag tycker att det är ett utmärkt sätt att arbeta på, säger han.

Carl-Åke Gerdén håller inte med.

- Arbetet kräver koncentration och att man kan slippa att bli störd. Vi har nu fört fram att Riksrevisionen bör hyra in sig i delar av grannhuset.

När Statstjänstemannen besöker RRV har den lokala ST-styrelsen möte.

På dagordningen står "dimensionering" och "intresseanmälan". Sedan riksrevisorerna kom på plats den 1 april har förberedelser och förhandlingar forcerats, och förslaget om antal anställda har ST bara haft två dagar på sig att ta ställning till.

- Vi skickade ut ett mejl till medlemmarna, men det är inte så lätt att se konsekvenserna av en sådan skiss över alla enheter, konstaterar styrelseledamoten Meta Boëthius.

Ledningen vill dra in ett tiotal administrativa tjänster. Lennart Grufberg vill se Riksrevisionen som ett föredöme för statsförvaltningen och ha en slimmad organisation, men facket befarar att den snarare blir anorektisk.

Också frågan om intresseanmälan har sina komplikationer. Alla anställda ska anmäla intresse för tjänster i den nya organisationen, trots att de flesta chefsposterna ännu inte är tillsatta. Varje tjänst har en kravspecifikation, och för revisorsarbete krävs högskoleexamen eller motsvarande förvärvade kunskaper.

- Flera är oroliga att de inte ska klara kraven, säger Anne-Marie Hugmark i styrelsen.
Uppenbarligen har alla här klarat sina arbetsuppgifter fram till nu. Samtidigt har man sagt att man ska anställa externt.

- Det är äldre kvinnor det handlar om, tror hon.

Anne-Christine Larsson framhåller att det är arbetsplatsens sak att erbjuda ett kompetenslyft om man saknar tillräckliga kvalifikationer. Det har facket begärt, och arbetsgivaren har i varje fall inte sagt nej.

Enligt Lennart Grufberg är det bara undantagsvis som de nuvarande anställda inte uppfyller kraven i Riksrevisionen.

- Men jag hoppas att vi kan lösa alla frågor i samförstånd.


 

FAKTA

Oberoende riksrevision
Riksrevisionen bildas den 1 juli, samtidigt som Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer läggs ned. Den nya myndigheten leds av tre riksrevisorer - Lennart Grufberg, Eva Lindström och Kjell Larsson - och får inte ta uppdrag från riksdag eller regering.

Riksrevisionen får cirka 285 anställda, något fler än de gamla myndigheterna tillsammans. Kontor ska finnas i Stockholm, Uppsala. Karlstad och Jönköping, i likhet med gamla RRV.

Riksrevisorerna ansvarar för såväl granskning av räkenskaperna (årlig revision) som effektivitetsrevision inom sina respektive områden. Nya granskningsområden är statliga bolag och stiftelser.

Nya organisationer
Riksdag och regering förlorar sina "egna" granskningsmyndigheter när RRV och Riksdagens revisorer läggs ned.

För att kompensera det nyanställer riksdagen till sin utredningstjänst.

Man ska också köpa konsulttjänster, och hoppas att konstitutionsutskottet ska kunna göra "insatser av revisionsliknande karaktär".

För regeringens del har utredaren Jan Carling föreslagit att Statskontorets utvärderingsverksamhet ska bilda kärnan i en ny organisation.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.