”Vem ska fråga efter revisionen”

FÖRDJUPNING: RISKER2003-07-28
– Det finns en risk att man blir försiktigare och långsammare i en ren tjänstemannaorganisation. Hos Riksdagens revisorer har politikerna tagit ansvar.

Karin Brunsson, tillförordnad chef på Riksdagens revisorer, anser det inte självklart att revisionen blir skarpare i Riksrevisionen.
– Det är högt i tak i politikerstyrda institutioner. Politiker är vana vid konflikter, det är tjänstemännen som är konflikträdda. Det viktigaste är därför inte oberoendet, utan integriteten.

De politiskt valda riksdagsrevisorerna har haft beredningstvång på tjänstemännens utredningar. Den skyldigheten kommer inte att finnas för Riksrevisionens rapporter.

– Jag oroar mig för vem som ska efterfråga dem. Jag hoppas att styrelsen blir efterfrågare, annars finns det risk att vi aldrig får någon deadline. Det är inte roligt, och det blir dyrt för skattebetalarna. Vi blir också mer beroende av att medierna

uppmärksammar granskningarna.

– Det som behövs är efterfrågan, roliga projekt och idéer och att riksrevisorerna visar att revision är viktigt! Man behöver också ha ett tydligt förhållningssätt till statsförvaltningen.

Hon hoppas att Riksrevisionen ska arbeta över områdesgränser och undersöka hur ”det verkligen är”.

– Man ska inte ta något för givet och inte gå på alla modeord. Man måste prata med dem som berörs. Det är lätt att få uppgifter från dem som har makten, från myndigheter, chefer och starka professionella grupper, men det blir lätt en abstrakt verklighet.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.