Varannan dag delar Therese Karlsson på Postnords Nöbbelövs­kontor i Lund ut både brev och paket i en ”tjock” slinga. Varannan dag har hon bara med sig brev.
Bild: Emil Malmborg
Varannan dag delar Therese Karlsson på Postnords Nöbbelövs­kontor i Lund ut både brev och paket i en ”tjock” slinga. Varannan dag har hon bara med sig brev.

Prövar nya vägar

REPORTAGE2020-12-15
Therese Karlsson och hennes kolleger är de första Postnordanställda som prövar att bara dela ut brev varannan dag. Det har lett till nya arbetsmiljöproblem. Nu arbetar man för att hitta lösningar på dem innan resten av landet ska följa efter.
Av:  Tora Villanueva Gran

I dag är det en så kallad x-dag för brevbärare Therese Karlsson, eller Tusse som alla kallar henne. Hon har vad som på postspråk kallas den ”tjocka slingan” och ska dela ut både brev, varubrev och paket. På y-dagarna, då hon kör ”tunna slingan” som innefattar ett större område, har hon inga brev i packningen. Då har hon bara med sig paket och varubrev och tömmer gula brevlådor. Så är Postnords produktions­modell med varannandagsutdelning, internt kallad Solo, uppbyggd.

Therese Karlsson utgår från Nöbbelövs­kontoret i Lund. Sedan 28 september är det pilotområde för försöket med den nya modellen, som ska pågå fram till slutet av januari 2021.

Hon kör det lilla eldrivna Postnord­fordonet som ser ut som en mindre bil men klassas som moped. Med det kan hon ta sig fram på cykelbanor och in i bostadsområden i den västra delen av Lund, dit dagens arbetspass tar henne. Det är inte helt lätt för Publikts reporter och fotograf som hojar efter på varsin cykel att hålla jämn takt.

– Vi skulle behöva mer utrymme i for­donen, det är en sak som har kommit fram i piloten. När vi kör de tjocka slingorna får vi inte alltid plats med allt utan måste springa och hämta i bagaget. Det blir tungt, rent fysiskt, konstaterar hon.

På dagens så kallade ”tjocka” runda ska brevbäraren Therese Karlsson dela ut såväl brev som varubrev och paket.
Bild: Emil Malmborg
På dagens så kallade ”tjocka” runda ska brevbäraren Therese Karlsson dela ut såväl brev som varubrev och paket.

Therese Karlsson avverkar två mindre villagator – och i ett av husen råkar en tidigare kollega bo, den pensionerade brevbäraren Bo Sturesson. Han kommer ut på farstubron när han ser henne genom köksfönstret.

– Så du blir fotograferad i dag, Tusse, skrattar han.

Bo Sturesson konstaterar att han som före detta brevbärare kanske inte är helt objektiv. Men som boende och med­borgare upplever han inga problem med att få brev enbart varannan dag.

– Det är ju ändå så lite brev numera och går inte ihop längre för Postnord rent ekonomiskt, något måste göras. Den förståelsen upplever jag även att mina grannar har, när vi pratar om det hela. Ingen av oss här på gatan har haft några klagomål, säger Bo Sturesson.

Vi måste vidare och Bo Sturesson ber Therese Karlsson att hälsa till kollegerna. Nu väntar ett större område med fler­familjshus på tre våningar, på andra sidan en rejält trafikerad gata. De fastigheterna saknar hiss, så Therese Karlsson behöver kliva ur fordonet och springa upp och ned till fots i alla trappor.

– Det är rätt tufft för knäna. En vanlig arbetsdag snittar jag på 23 000 steg.

Hon är nöjd med att den här slingan är planerad så att hon tar det fysiskt tyngsta i början. När detta område väl är avverkat väntar enplanshus, som inte innebär lika mycket springande.

– Och så avslutar jag med brevlåde­tömning. Det görs fortfarande varje dag.

De små mopedklassade postbilarna skulle behöva mer utrymme för post i framsätet. Det är en av de upptäckter som Therese Karlsson och hennes kolleger gjort under månaderna med pilotförsöket.
Bild: Emil Malmborg
De små mopedklassade postbilarna skulle behöva mer utrymme för post i framsätet. Det är en av de upptäckter som Therese Karlsson och hennes kolleger gjort under månaderna med pilotförsöket.

En tjock slinga tar oftast fyra till fem timmar. Men den kan ta längre tid. Eller gå fortare. Det har inte varit helt lätt att veta nu under försöket med den nya produktionsmodellen. Turerna är nya för brev­bärarna och skiljer sig dessutom åt beroende på om det är en x- eller y-dag.

– Vi ska inte säga ”min” slinga längre. Vi ska kunna byta med varandra om någon är sjuk eller så. Det tar lite tid att lära sig att hitta och att komma fram till vilken rutt som är den bästa, vilken ordning som är mest effektiv, säger Therese Karlsson.

Det är också svårare än förr att beräkna hur mycket som ska delas ut under varje tur. Varje brevbärare för därför noggrann statistik över såväl volymen post som hur lång tid hanteringen tar. Det blir ett viktigt underlag i utvärderingen av försöket.

– Jag tycker att chefer och arbetsledare lyssnar. Blir det för mycket och man inte hinner med sin slinga, får någon annan ta över. Men det har sällan hänt. Vi har lagt om arbetspassen en hel del, så att vi går omlott mer än tidigare, och det gör det lättare att avlösa varandra. Förr började och slutade de flesta samma tid, säger Therese Karlsson och berättar att hon bara behövt jobba övertid vid ett fåtal tillfällen på grund av just försöket med förändrad utdelning.

Däremot har en del arbetspass blivit fysiskt tyngre, med tjockare buntar att hålla i och springa i trapporna med. Det har också tillkommit arbetsmoment på grund av nya digitala rutiner, som att alla varubrev ska skannas på kontoret av respektive brevbärare.

– Sedan har vi haft stora utmaningar med reklamen här i våra områden. Vi kan inte anpassa utdelning av den till x- och y-dagar på grund av olika avtal med kunder. Det har lett till att vi ibland tvingats leverera till samtliga hushåll trots att det varit y-dag med tunn slinga. Det blir både stressigt tidsmässigt och fysiskt tungt.

Brevbäraryrket innebär en hel del tunga lyft. Med varannandagsmodellen tenderar de att bli fler, visar försöket.
Bild: Emil Malmborg
Brevbäraryrket innebär en hel del tunga lyft. Med varannandagsmodellen tenderar de att bli fler, visar försöket.

Vi lämnar Therese Karlsson och tar oss till lokalerna på Nöbbelöv. De har till viss del möblerats om. I den större hallen står numera ett nytt bord för skanning av varu­brev, något som tidigare gjorts hos post­ombuden. Brevbärarnas telefoner har också uppdaterats med nya program.

– Men vi ser att vi kan utveckla det tekniska stödet än mer, säger Mattias Strandell som är produktionschef för Nöbbelövskontoret och har övergripande personalansvar.

Att det blev just här som Postnord valde att förlägga sitt försök beror på att det inom området finns både tätort och glesbygd. Det gör det möjligt att utvärdera hur modellen fungerar i olika typer av utdelningsområden. Man distribuerar dessutom paket och företagspost både på landet och i tätort eftersom ett företagscenter är knutet hit.

På kontoret jobbar 45 medarbetare, varav 40 är i operativ tjänst. Teamet har blivit dubbelt så stort sedan kontoret i närliggande Kävlinge lades ned för drygt ett år sedan och personalen därifrån flyttade hit. Nu täcker man ett område med 38 000 hushåll som sträcker sig över västra och norra Lund samt de mindre orterna Löddeköpinge, Furulund och Hofterup i Kävlinge kommun.

Även inne på postkontoret har ändringar behövt göras. De så kallade kammarna, där varje hushåll har varsitt fack, är numera uppdelade i x- och y-dagar. De behöver också kunna rymma mer post än tidigare.
Bild: Emil Malmborg
Även inne på postkontoret har ändringar behövt göras. De så kallade kammarna, där varje hushåll har varsitt fack, är numera uppdelade i x- och y-dagar. De behöver också kunna rymma mer post än tidigare.

Det var tidigt i våras som medarbetarna fick veta att ledningen sagt ja till huvudkontorets förfrågan om att vara föremål för försöket. Brevbäraren Peter Mårtensson, som är arbetsplatsombud för ST på kontoret i Nöbbelöv, upplever att de flesta kolleger är positiva till att få delta.

– Det ger oss möjlighet att påverka innan en ny produktionsmodell sjösätts. Det är bättre än att få något i knäet som har massa brister.

Alla anställda är medvetna om att något måste göras, menar han. Med­arbetarna har själva sett hur antalet brev minskar varje år medan mängden paket och varuleveranser, det som på postspråk kallas klump, ökar.

– Nu under försöket när vi delar ut brev varannan dag är mängden uppe i ungefär samma nivå som för kanske tio år sedan. Det här handlar ju om att kunna garantera heltidstjänster i en föränderlig tid, säger Peter Mårtensson, som varit postanställd i 31 år.

STs avdelning inom Postnord ser i nu­läget inte att försöket lett till någon större övertalighet i Skåne, trots att motivet är att kunna effektivisera verksamheten. Det beror enligt avdelningen på att anställda som slutat sedan beslutet om den nya produktionsmodellen togs inte ersatts med tillsvidareanställningar.

Inte heller arbetsplatsombudet i Nöbbelöv, Peter Mårtensson, är särskilt orolig för framtida uppsägningar just på sin arbetsplats.

– Kontoret har så många andra uppdrag än att enbart dela ut brev att det kommer att finnas att göra, även om breven bara ska delas ut varannan dag, säger han.

Peter Mårtensson syftar exempelvis på företagscentret där kollegan Jonas Johansson, som passerar just under vårt samtal, jobbar. Han stannar till helt kort och ger en bild av hur mycket volymen paket och varuleveranser ökar.

– 2019 jobbade en person med detta. 2020 har vi fått gå upp till tre heltidare och har tre leveransbilar. Och du ser själv, vi kör runt med stora truckar för att klara tyngderna, säger Jonas Johansson.

För Mattias Strandell, produktions­chefen, har det varit angeläget att ända från start få med alla medarbetare och påminna om hur viktiga de är för Postnord i hela landet.

– Alla har ögonen på oss och vill ta del av våra erfarenheter. Vi är vanligtvis en utförarorganisation, vi tillhandahåller service och gör som vi blir tillsagda. Att få detta inflytande och faktiskt kunna vara med och forma framtidens postutdelning är en viktig uppgift.

Mattias Strandell inledde redan i våras med att sätta upp en stor whiteboard där alla fick skriva ned tankar och frågor. Han ville undvika att medarbetare gick och tryckte på saker, allt skulle fram i ljuset.

– Annars skapas så lätt missnöje. Eftersom alla inte vågar prata inför hela gruppen blev det här ett bra tillvägagångssätt, att kunna skriva upp frågor och sedan få svar på nästa möte. Vi gör fortfarande så.

Mattias Strandell, som är produktionschef på Nöbbelövskontoret, ser positivt på att arbetsplatsen har varit föremål för pilotförsöket. Det ger möjlighet att påverka modellen, framhåller han.
Bild: Emil Malmborg
Mattias Strandell, som är produktionschef på Nöbbelövskontoret, ser positivt på att arbetsplatsen har varit föremål för pilotförsöket. Det ger möjlighet att påverka modellen, framhåller han.

Björn Eriksson kommer förbi med ett dokument som Mattias Strandell behöver kika på. Han är ansvarig testledare från huvud­kontoret i Solna och har varit på plats i Lund tre dagar i veckan, så länge pandemirestriktionerna har tillåtit det. Tillsammans med bland andra Mattias Strandell, gruppledare och fackliga representanter följer han successivt upp och utvärderar hur försöket går. Allt som går att mäta mäts och fokus ligger på kvalitet och arbetsmiljö. Tanken är att varje möjlig fallgrop ska identifieras och att mest effektiva lösning ska hittas – på allt från hur tjockare slingors material ska få plats i de så kallade kammarna, de postfack som sitter i långa rader efter ett noggrant postnummer­system längs väggarna inne på kontoren, till hur hanteringen av felskick av brev ska gå till. Om ett sådant felskick har skett en torsdag kan det med varannandagsmodellen i värsta fall dröja ända till måndagen i veckan efter innan brevet delas ut.

– Det här är en skrivbordsprodukt som man har arbetat med centralt i flera år. Nu testas den i praktiken. Det ger oss ­mycket värdefulla erfarenheter, säger Björn Eriksson.

I mitten av november lämnade Postnord en delredovisning av försöket till Post- och telestyrelsen, PTS. Sammanfattningsvis visar den att utdelningen kvalitetsmässigt har nått upp till sina mål. Mottagarna har varken drabbats av fler förseningar eller fler felskick, i stället har mätresultaten varit lite bättre än vanligt. Det beror dock inte på modellen i sig, enligt delrapporten, utan snarare på det ständiga utvecklingsarbete som sker såväl på brevterminalen i Malmö som på det enskilda postkontoret.

– Det är viktigt att poängtera att våra kolleger på terminalen i Malmö också har gjort ett stort jobb. När vi får hit posten har de redan delat upp den i x- och y-dagar, säger Peter Mårtensson.

Det skriver Mats Jönsson, vice ord­förande för sektion syd i ST inom Post­nord, under på. Han har själv varit involverad i arbetet, eftersom han arbetar med programmering av sorteringsmaskiner.

– Vi hade inte räknat med att det skulle ta så mycket tid för oss på terminalen som det faktiskt har gjort. Vi tänkte att det största arbetet hamnar ute på brevbärarkontoren. Men vi har fått arbeta jättemycket, det är olika möten med diverse fokusgrupper varje dag, säger han.

Varje morgon har brevterminalen dessutom möte med Nöbbelövskontoret för att uppdatera varandra om det senaste.

– Mycket av den nya programmeringen görs centralt, men någon måste ju koppla in och anpassa det också lokalt. I februari blir det skarpt läge för oss. Då ska ­modellen rullas ut i hela Skåne, vi blir först i landet, säger Mats Jönsson som inte tvekar det minsta om huruvida varannandags­utdelningen kommer att bli verklighet i hela landet.

Han har som fackligt förtroendevald fått ta emot en del frågor och oro från kolleger.

– Men jag tycker att cheferna har hanterat det bra och hela tiden involverat medarbetare och tagit funderingar på allvar. De som drabbas mest är ju brevbärarna ute på kontoren, säger han.

Mats Jönsson poängterar dock att kolleger på andra brevterminaler ska vara beredda på att omställningen tar tid även där.

– Man måste se till att bygga in det, att det finns andra som kan ta vid när det under en period finns personer som be­höver gå ifrån sina vanliga arbetsuppgifter ganska mycket för att arbeta med den nya modellen.

Therese Karlsson och hennes kolleger är väl medvetna om att utvecklingen med allt färre brev innebär att förändringar blir nödvändiga. Men för de anställda på Postnord är det viktigt att arbetsmiljön är sådan att det är möjligt att hålla ett helt arbetsliv.
Bild: Emil Malmborg
Therese Karlsson och hennes kolleger är väl medvetna om att utvecklingen med allt färre brev innebär att förändringar blir nödvändiga. Men för de anställda på Postnord är det viktigt att arbetsmiljön är sådan att det är möjligt att hålla ett helt arbetsliv.

Arbetsmiljön för brevbärarna lyfts även i Postnords delredovisning till PTS. Mycket av det som Therese Karlsson själv erfarit kommer också fram i delrapporten. Det har blivit svårare att bedöma volym och tidsåtgång för rundorna. Lyften har blivit tyngre och rundorna mer svårnavigerade – åtminstone tills allt har satt sig. Det är också svårt att veta vilket fordon som är mest lämpat när volymen kan skilja så mycket från en dag till en annan: räcker cykel eller krävs elmoped eller kanske rent av en bil?

Elisabeth Hansson, affärsområdeschef för det som inom Postnord kallas ­Communication Services och innefattar brev, reklam och tidningar, hyllar det lokala teamet i Nöbbelöv som hon menar har gjort ett jättejobb.

– Vi utvärderar många parametrar, men det som är i fokus för oss inför att beslut ska fattas är kvaliteten och medarbetarnas arbetsmiljö. Därför är vi hela tiden mycket noga med att involvera dem, i såväl diverse faktiska mättal som i regelbundna med­arbetarenkäter.

Formellt beslut om modellen tas först i mitten av december, men enligt Elisabeth Hansson arbetar man i dagsläget efter att det ska bli en utrullning i hela Skåne i feb­ruari. Den nya modellen ska sedan införas successivt i hela Sverige till och med 2022, om inga hinder dyker upp längs vägen.

Therese Karlsson har nu hunnit avverka halva trapphusområdet av trevånings­fastigheter på Väster i Lund. Hon passerar en boende som är på väg till soprummet. Han hälsar glatt.

– Tjänare Tusse! Var det någon post till mig i dag?

Nej, det var inte det. Inte i dag, konstaterar Therese Karlsson och byter några fraser med mannen. När han har gått vidare konstaterar hon att de där små dagliga kontakterna är jätteviktiga för många människor, särskilt i pandemitider.

– Vi är Postnords ansikte utåt. Oavsett om folk har klagomål så gillar de flesta sin brevbärare, säger hon.

Therese Karlsson hoppas att hon och kollegerna får möjlighet att ha kvar de relationerna även med den nya produktionsmodellen, trots att variationen i slingor blir större.

– Samtidigt har jag förståelse för att något måste göras. Vi har ju oftast bara brev till vartannat hushåll ungefär. För mig är det viktigt att jag och mina kolleger ska få ha kvar jobbet – jag hamnade här av en slump för 13 år sedan, men trivs oerhört bra.

Så funkar utdelning varannan dag

Modellen bygger på att gatorna i utdelningsområdet delas in i två grupper, ”x” och ”y”. På ”y-dagen” sorteras brev undan och lagras på närmaste terminal. På den så kallade tjocka slingan delar brev­bäraren ut såväl två dagars post som varubrev (tjocka kuvert upp till två kilo), paket och expressbrev. På den tunna slingan delas enbart varubrev, paket och expressbrev ut. Brevbärarens rutt under den tunna slingan anpassas från dag till dag utifrån vilka postnummer varubrev, paket och expressbrev ska till. Postnord håller på att utveckla digitala hjälpmedel, som också testas under försöket, för att detta ska fungera så smidigt som möjligt.

Effektivisering nödvändig när breven blir färre

Postnords ledning hoppas få politiskt stöd för att i framtiden gå ännu längre och få upp till tre dagar på sig att dela ut brev. Det säger sig självt att det kommer att leda till att färre brevbärare behövs, konstaterar bolagets vd Annemarie Gardshol.

Postnords statistik visar att antalet skickade brev har minskat med mer än 50 procent sedan millennieskiftet, medan paketförsändelserna har ökat med ungefär 250 procent under samma tid. Bara under det senaste året har brev­volymerna minskat med 14 procent jämfört med samma period 2019. Det inne­bär ekonomiska svårigheter för Postnord, som trots allt färre brev måste leva upp till det samhällskrav man har enligt postförordningen.

– Det är inte så enkelt som att vi kan ta igen vad vi förlorar på breven på paket­sidan. Det får nämligen inte ske någon korssubventionering mellan de olika tjänsterna som ligger inom vårt uppdrag. Detta kontrolleras av PTS varje år, säger Postnords vd Annemarie Gardshol till Publikt.
De verktyg Postnord i dag kan ta till är att höja brevportot och att effektivisera. Från 1 januari höjs kostnaden för att skicka brev upp till 50 gram med 1 krona till 12 kronor. Den modell med varannandags­utdelning som just nu testas i Lund är en effektiviseringsåtgärd.

– Men det räcker inte. Vi har ett kvalitetskrav på att 95 procent av breven ska komma fram inom två dagar och det är mot detta piloten utvärderas. Vårt önskemål är att servicekravet justeras så att vi får möjlighet att leverera en begränsad mängd brev efter tre dagar i stället, säger Annemarie Gardshol.

I praktiken är det nämligen inte stora brevvolymer som gör tvådagarskravet svårt att uppnå, förklarar Annemarie Gardshol. Det är de långväga försändelserna som kan ställa till det, och de motsvarar ungefär 10 procent av all post.

– Om kravet justeras skulle Postnord kunna spara ytterligare pengar, samtidigt som vi skulle kunna minska våra koldioxidutsläpp rejält eftersom vi då inte behöver dra i gång ett stort flygnät igen, säger Annemarie Gardshol.

Hon bekräftar att varannandagsmodellen i slutändan leder till att det behövs färre brevbärare. Hur många kan hon i dagsläget inte ge någon finger­visning om. Hon hoppas dock att minskningen till stor del ska kunna lösas med naturliga avgångar samt kompetensväxling.

– Postnord som företag befinner sig i skifte av affärs­modell. Vi behöver anpassa vår verksamhet efter nya förutsättningar. Redan i dag uppmanar vi med­arbetare till kompetensutveckling. Vi kommer bland annat att ha behov av många fler chaufförer som kan köra tunga fordon på paketsidan.

Annemarie Gardshols bedömning är att det över tid inte kommer att hålla att som i dag helt och hållet finansiera den samhällsomfattande posttjänsten med portointäkter från kunderna. Nästa steg skulle kunna vara någon form av statlig finansiering, spår hon. Nyligen tillsatte regeringen en utredning som ska se över finansieringen av posttjänsten. Uppdraget ska redovisas i januari 2023.
 

Färre brev = färre anställda

Svenskarna skickar allt färre brev. Därför har också antalet postanställda minskat kraftigt de senaste åren.

Femton år av personalnedskärningar

Anställda i Postnord i Sverige (tidigare Posten), omräknat till heltidstjänster, enligt företagets årsredovisningar. 

ÄMNEN:

Postnord
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.