Så här är det hos oss

FÖRDJUPNING2003-09-24
Av:  Eva Spira & Marianne Wiberg

Kriminalvårdsverket

Parterna vill få fram bättre arbetstidslösningar än man haft hittills på arbetsplatser, där personal måste tjänstgöra dygnet runt. Två system är aktuella – periodplanerad arbetstid och det så kallade 3-3-systemet.

Den periodplanerade arbetstiden liknar det som finns inom Statens institutionsstyrelses område (se nästa uppslag). Inom kriminalvården förekommer systemet på delar av myndigheter. Grunden är till exempel en arbetsgrupp på nio schemalagda personer. Ytterligare två anställda förstärker gruppen vissa tider och täcker upp kända ledigheter.

En central arbetsgrupp inom Kriminalvårdsverket tittar också på ”e3-3-systemet”e –man arbetar i tre dagar och är ledig i tre, både på helg- och vardagar. Detta ska testas på en sluten anstalt. Sex anställda ska arbeta i systemet och ytterligare två ska ha traditionell arbetstid måndag–fredag.

–Periodplanerad arbetstid ger utrymme för variationer och personalen får en rejäl möjlighet att bestämma hur arbetstiden förläggs. I detta ligger också en arbetstidsförkortning på 20 minuter per vecka, berättar Sven-Erik Larsson, ST-Kriminalvård.

Vad gäller 3-3-systemet tror han att den enskilde blir mer låst och får mindre inflytande över arbetstiden.

Green Cargo

Lokförarna får önska vilka tider de vill jobba. Allas önskemål läggs in i en personlig dataprofil. Var fjärde vecka presenterar datorn ett nytt arbetsschema. Där finns uppgifter om allt som har med tågtider, turkonstruktioner och arbetstidsbestämmelser att göra.

Systemet tar i första hand hänsyn till driften, i andra hand till våra önskemål, anser Jan-Ove Jönsson, ST-Spårtrafik. Arbetsgivaren har förespeglat att cirka 80 procent av önskemålen skulle uppfyllas i systemet, som funnits i dryga två år.

–I dagsläget bedömer jag att det bara är mellan 40 och 50 procent, fortsätter han.

Men det största missnöjet handlar om att det blivit svårare att planera fritiden. Tidigare hade man halvårsvisa scheman. Nu är framförhållningen mellan två och sex veckor.

–Jag anser att vi fått mindre inflytande med det nya bemanningssystemet.

Enligt Jan-Ove Jönsson håller systemet på att testas även på SJ AB.

Centrala studiestödsnämnden

Sommartid har bytts ut mot fyra lediga dagar – en per kvartal – utöver semester. I detta ligger även att man avstått visst löneutrymme som kan tas ut som ledig tid, förklarar Arne Mellqvist, ST-Studiestöd.

Flextid är vanligt på statens område sedan länge. På en del myndigheter har ramarna tenderat att växa. Några exempel:

Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI)

Flextid har funnits i över 20 år. Flexsaldot kan variera från minus 50 till plus 100 timmar.

Tidigare fanns stämpelklockor. Nu håller den anställde själv reda på sina flextider. När stämpelklockorna försvann infördes årsarbetstid, i år är den till exempel 1971,55 timmar.

Årsarbetstiden kan förläggas inom vissa ramar som man själv beslutar om, men hel dags ledighet kräver överenskommelse med chefen. Vid beordrad övertid utgår övertidsersättning.

–Jag tror att de allra flesta är nöjda. Systemet ger de anställda stora möjligheter att styra över sin arbetstid, förklarar Marita Widén, ST-VTI.

Livsmedelsverket

Flextidssaldo på 100 timmar plus och 10 timmar minus tilllåts. Övertid måste beordras. Arbetsgivaren stämmer av flextidssaldot per den 30 september och de timmar som då överstiger 100 försvinner. Flextidsram: klockan 6–9 och 18.30–22.

–Vi tror inte att detta inneburit att personalen jobbar mindre utan mer, kommenterar Helena Lundin, ST-Livs.

Högskoleverket

Här har man arbetstidsavtal utan stämpelklocka. Flexramen är vid – tillåten plustid är 30 timmar och minustid 10 timmar. Enligt Jean-Pierre Zune, ST-ATF, ger det medarbetarna rätt stor frihet. Fördelen för arbetsgivaren är att de anställda inte så lätt får ut övertid.

Nationellt centrum för flexibelt lärande

Här vill arbetsgivaren införa årsarbetstid.

–Vi i ST är tveksamma, säger Lisbeth Nylund, ST-Skola. Övertid tas bort och vi får jobba när vi vill – vilket brukar betyda att man jobbar mycket mer än normalt. Inarbetad tid ska kunna tas ut som ledighet men då måste det också vara möjligt att få ut ledigheten.

ÄMNEN:

Arbetsmiljö
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA