Utredare upprörs över att ST och TCO är negativa

FÖRDJUPNING: DISKRIMINERING2006-03-14

Att ST och TCO ratar flera av diskrimineringskommitténs förslag väcker stark kritik.–Ynkligt, säger kommittéledamoten Hans Andersson.

Av:  Rickard Jakbo

Förslagen innebär bland annat krav på årliga likabehandlingsplaner gällande alla diskrimineringsgrunder samt möjlighet till positiv särbehandling. Arbetsmarknadens parter är dock negativa till förslagen.

Under presskonferensen sa vänsterpartiets ledamot i kommittén, Hans Andersson, att parternas reaktion var ynklig.

–Parterna har gjort alldeles för lite i praktiken. Man ger uttryck för en alltför glättig bild av läget. Jag håller med om att facken gör mycket bra på lokal nivå, men det måste finnas en lag som gäller då man inte gör ett bra jobb. Ofta har man en alltför okritisk inställning till de egna insatserna, säger Hans Andersson.

I den artikel på DN Debatt som han hänvisar till skriver företrädare för de fackliga centralorganisationerna och arbetsgivareorganisationerna att Sverige inte är så dåligt på att integrera invandrare i arbetslivet, i varje fall inte om man jämför med länder som Tyskland, Danmark, Frankrike och Nederländerna. Hans Andersson och flera andra i kommittén blev upprörda över att parterna dagen före kommitténs presskonferens gick ut och argumenterade mot förslagen.

–Vi utökar ombudsmannafunktionen, vi stärker Arbetsdomstolens kompetens och kommer med kreativa förslag om likabehandlingsplaner. Då säger arbetsgivarna och facket att det är fina fisken i dag, och att de har gjort så mycket.

»Facken har missförstått«

TCO och ST hävdar att även om mycket kan förbättras är det långt ifrån motiverat att införa positiv särbehandling och tvinga företag att skriva likabehandlingsplaner. Detta skulle nämligen kräva etnisk registrering, vilket parterna anser är oacceptabelt. Att skärpa lagen skulle dessutom försvåra arbetet med att sluta lokala avtal om åtgärder mot diskriminering, menar centralorganisationerna.

–Man har missförstått frågans dignitet, säger Hans Andersson.

Margareta Olsson, ombudsman på ST, menar tvärtom att mycket har hänt på senare tid.

–Vi har kommit längre än på 80-talet. Medvetenheten är större i dag. Vi har jobbat mycket med attitydfrågor.

Enligt lagen mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ska arbetsgivaren redan i dag arbeta planmässigt och målinriktat och vidta konkreta åtgärder som kan följas upp. Fackförbunden och arbetsgivarna anser att detta räcker. Enligt det nya förslaget ska arbetsgivarna årligen göra en likabehandlingsplan. Planen ska beskriva de åtgärder som behövs på arbetsplatsen, och vad som ska göras under det kommande året, ungefär som dagens jämställdhetsplaner.

»Det blir väldigt luddigt«

–Vi tycker inte att lagen ska tvinga fram likabehandlingsplaner. När det gäller jämställdheten har lagen inte betytt så mycket. Och vad är det som man ska lagstifta om? Antagligen måste man registrera personalens bakgrund för att det ska bli möjligt med kvalitetskrav, och då måste man fråga sig vilka som ska registreras och hur. Det blir väldigt luddigt. Vi vill att parterna kommer överens på arbetsplatsen. Det är det viktiga, säger Margareta Olsson.

På Ams fungerar lagen

Att lagen är tillräcklig redan i dag framgår av arbetet på till exempel Ams, menar Margareta Olsson. Hon har tillsammans med ST-avdelningen där diskuterat mångfaldsfrågor med ledningen, och det har gett resultat, tror hon.

Margareta Olsson hänvisar till att DO, Diskrimineringsombudsmannen, nyligen i en granskning visat att Ams är en av de två myndigheter som lever upp till lagens krav.

Lite förebyggande arbete

Men granskningen visar också att endast två av de 29 myndigheter som DO synat följer lagens krav på förebyggande arbete mot diskriminering. Myndigheterna hade i regel någon form av mångfaldsplan men få hade ett tydligt diskrimineringsperspektiv på åtgärderna. Facken får också viss kritik. Trots att lagen kräver att arbetsgivare och arbetstagare samarbetar framgår det tydligt, skriver DO, att man inte kan »se något större genombrott för det förebyggande arbetet mot diskriminering hos fackförbunden«.

–Diskriminering är ingen lätt fråga, säger Margareta Olsson på ST. Vi hinner och orkar inte alltid. Så länge man inte får frågan att flyta in i andra frågor är det svårt, i synnerhet om arbetsgivaren skär ned den fackliga tiden. Men bjuds vi in och tillåts ha inflytande så går det bra.

Rekryteringen nyckelfråga

Hon anser att det viktiga är rekryteringsprocessen. Enligt DO är lagens krav på rekryteringsprocessen lågt ställda. ST har inte tagit ställning till om lagen bör ändras.

–Men jag anser arbetsgivaren borde ha mer långtgående informations- och förhandlingsskyldighet när det gäller rekrytering. Det finns i dag bara när det gäller chefstillsättningar. En bra arbetsgivare släpper in facket i rekryteringsprocessen.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA