En viktig del av facklig folkrörelse
Fackförbund är inte företag och deras medlemmar inte kunder. Facken är folkrörelser som får sin kraft från människor som slutit sig samman för att de har gemensamma värderingar och gemensamma mål. Chefredaktör Alexander Armiento är orolig för arbetsmarknadsjournalistikens framtid.
Du läser just nu en tidning som har en självständig ställning inom sin organisation, med en redaktion som själv styr sin bevakning utifrån journalistiska principer. Kanske låter det abstrakt och utan större mening – men det är i själva verket väldigt viktigt.
Som chefredaktör är jag stolt över att Publikt med läsarnas intresse för ögonen granskar såväl politiker och arbetsgivare som sin ägare, Fackförbundet ST.
Men vilken roll och ställning en facklig medlemstidning ska ha är inte självklart. Fackförbundet Vision beslutade nyligen att förbundets tidning ska inordnas i kommunikationsavdelningen. Därmed blandar man samman journalistisk bevakning på medlemmarnas uppdrag och kommunikationsverksamhet som förmedlar ett budskap från ledningen.
Det är olyckligt. Det finns starka skäl till att ST och de flesta andra fackförbund har gett sina medlemstidningar en självständig roll, trots att självständigheten säkert kan upplevas som besvärlig när den då och då tar sig uttryck i artiklar som inte ligger i linje med vad förbundsledningen helst vill kommunicera. Vägvalet visar på långsiktighet och en insikt om vad som bygger upp förtroende och gör organisationer starka.
Fackförbund är inte företag och deras medlemmar inte kunder. Facken är folkrörelser som får sin kraft från människor som slutit sig samman för att de har gemensamma värderingar och gemensamma mål. Folkrörelser som bygger på medlemmarnas engagemang, delaktighet, insyn och inflytande.
För att tiotusentals medlemmar i en stor organisation ska kunna delta i den demokratiska processen behövs forum som gör det möjligt. Där det finns plats för granskning av både det egna förbundet och dess verksamhetsområde, och där människor med skilda uppfattningar kommer till tals. En medlemstidning som produceras utifrån journalistiska principer är ett sådant forum.
På senare år har de fackliga tidningarnas roll blivit ännu mer betydelsefull, i takt med att andra redaktioner skurit ned på arbetsmarknadsjournalistiken. I de stora medierna ser vi tyvärr allt mindre av initierad bevakning av arbetsgivarnas agerande och löntagarnas villkor. Vore det inte för fackförbundspressen skulle denna viktiga del av verkligheten sällan synas.
Även fackförbunden skulle granskas betydligt mindre. Det vore olyckligt, för de är inte vilka föreningar som helst. De sluter avtal som påverkar även dem som inte är medlemmar. De är remissinstanser för politiska beslut och har täta kontakter med politikerna. Många förbund har dessutom stora ekonomiska resurser.
Bland fackmedlemmarna har uppdraget att granska också den egna organisationen ett starkt stöd – i Publikts senaste läsarundersökning svarade 86 procent att det var viktigt eller mycket viktigt att deras fackliga medlemstidning gör detta.
Fackföreningsrörelsens öppenhet och medlemstidningarnas journalistik ökar fackens trovärdighet i samhällsdebatten och medlemmarnas tillit till sina organisationer. Det bidrar till den svenska fackföreningsrörelsens unika styrka.
Alexander Armiento är chefredaktör för Publikt.
Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
