Eva Boss: Cyprioter i chock känner sig övergivna

KRÖNIKA: GÄSTKRÖNIKA2013-03-26

Cypriotiska statsanställda uttrycker chock över euroländernas brist på solidaritet. Frågan är vad cyprioterna nu ska satsa på för att överleva, skriver frilansjournalist Eva Boss.

Cyprioterna har upplevt sin värsta tid på mycket länge. De är besvikna och desillusionerade över att de inte kan få samma stöd som andra euroländer, när de fått problem med ekonomin.

Väntan på ett besked om landet ska gå i konkurs eller om man får hjälp har tagit på nerverna. Oavsett den slutliga utgången väntar många svåra år.

Själv är jag förvånad över den hårda tonen mot Cypern i kommentarer från europeiska politiker och tidningar. I Tyskland började det redan före jul, då det hävdades att stöd till landet bara skulle hjälpa ryska oligarker som uppgavs tvätta sina svarta pengar på ön.

Chocken kom när den nye presidenten Nikos Anastasiades åkte till Bryssel för att komma överens om hur stödet skulle se ut och möttes av kravet att en stor del av pengarna skulle tas från bankkontona. Det är något som tidigare alltid varit otänkbart eftersom bankbesparingar ska vara säkra.

De statsanställda fick redan före jul se sina löner sänkas, sin arbetstid öka och sina pensioner försämras för att rädda ekonomin. När jag talar med några statligt anställda uttrycker de sin chock över att de andra euroländerna inte är villiga att visa någon solidaritet, trots allt tal om att alla EU-medborgare ska behandlas lika.

– Nu är vi alldeles ensamma, sade Constantina på inrikesministeriet. Ingen försvarar oss eller vill hjälpa oss.

Krisen utlöstes av att de cypriotiska bankerna dumt nog köpte en stor del grekiska statsobligationer för att hjälpa grekerna. Sedan beslutade trojkan – EU, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden – om en »haircut«, en nedskrivning av Greklands skulder med 75 procent. Det innebar att bankerna förlorade nästan fem miljarder euro. Så mycket pengar hade inte de, och inte staten heller, så Cypern blev tvunget att begära hjälp.

Chefen för finansministeriet Andreas Charalambos säger till mig att ingen har lyssnat på dem under förhandlingarna. Trojkan har inte velat höra att Cypern tog itu med penning­tvätten redan för tio år sedan. Han kan heller inte förstå varför man beräknat att Cypern behöver hela 17 miljarder euro i hjälp. Den beräkningen utgår bland annat från att fastighetsvärdena skulle sjunka med 45 procent, vilket de inte gjort. Samtidigt medger han att många misstag har begåtts och att man nu tittar på vad som går att omstrukturera och spara på.

Det kan tyckas märkligt att just Cypern drabbats av så stora svårigheter, fastän landet till skillnad från exempelvis Grekland har en fungerande statsapparat uppbyggd under den brittiska kolonialtiden. Det förekommer heller ingen korruption där man får betala för beslut. Cypern har dessutom möjligheter att betala tillbaka sina skulder, eftersom man nyligen hittat naturgas.

Men nu är förmodligen tiden som finansiellt centrum över. Frågan är vad cyprioterna ska satsa på för att överleva.

 

Eva Boss är frilansjournalist bosatt på Cypern.

  

Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

ÄMNEN:

Internationellt
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA