Teresa Küchler: Egenintresset styr när EU pratar budget

KRÖNIKA: GÄSTKRÖNIKA2013-02-12
Det är ironiskt att EU-ledarna, som numera predikar tillväxtsatsningar, skär i de delar av EU-budgeten som skulle skapa jobb och tillväxt. Alla slår vakt om vad de redan har.

Aldrig är EU-tanken, den som vinner Nobelpris och handlar om solidaritet och om att lyfta fattiga i klubben till samma nivå som de rika, så långt borta som under de sömnlösa dygn då unionens ledare diskuterar hur de ska fördela pengarna i EU-kassorna.

Långtidsbudgeten framkallar de häftigaste grälen i Bryssel, eftersom alla länder misstänksamt vaktar sina egna kistor. Ingen vill komma hem med ett dåligt avtal till sina väljare.

Storbritanniens Margaret Thatcher drämde på ett ökänt toppmöte 1984 sin handväska i bordet och tjöt: Ge mig mina pengar! Och en gång blev Frankrikes president Charles de Gaulle så upprörd över ett dåligt avtal att han lät de franska stolarna i Bryssel stå tomma i ett halvår.

På EU-toppmötet om budgeten i helgen som gick fanns det, till journalisters förtret och politikernas lättnad, inte någon känt lynnig stats- eller regeringschef som exempelvis förr Silvio Berlusconi eller Nicolas Sarkozy som brusade upp (vad vi vet), men det hindrade inte EU-ledarna från att oresonligt kräva sitt för sig själva.

Alla slog vakt om vad de redan har: jordbruksbidrag, regionalstöd eller rabatter på EU-avgiften. Pengar man däremot inte sett ännu – som till framtida, gränsöverskridande satsningar för hela EU – kunde nallas.

»Connecting Europe Facility« heter ett infrastrukturprojekt som ska utveckla EUs transport-, energi-, och digitala nätverk. Målet är att göra handeln på EUs inre marknad smidigare genom bättre transportvägar som förbinder fler länder och städer. Energidelen handlar om att minska beroendet av rysk gas genom att säkra nya och fler vägar för gas, och de digitala nätverken ska försäkra att Europa inte hamnar på efterkälken i den moderna, globala ekonomin. Projektet, som kallats ett »EU-flaggskepp«, får nu sina anslag kraftigt minskade.

Ett annat projekt som bantas är Galileo, Europas svar på amerikanernas GPS, som består av 30 satelliter som ska förse européerna med sofistikerad navigations- och kartläggningsteknik, och som enligt EU-kommissionen skulle skapa tiotusentals nya jobb. Även ITER, jättereaktorn i Frankrike som ska framställa fusionsenergi, får mindre pengar.

Ironin är att EU-ledarna, som i dag inte missar ett tillfälle att predika tillväxtsatsningar efter några år av ensidiga rekommendationer om nedskärningar, nu skär i de delar av EU-budgeten som skulle skapa jobb och tillväxt. Jordbruks- och regionalstöden står fortfarande för två tredjedelar av pengarna.

Det är säkert svårt nog, till och med när det inte är kristider, att enas om hur man ska fördela i runda slängar 1  000 miljarder euro så att alla känner sig om inte lika nöjda så åtminstone lika förfördelade. Men ambitionen borde vara högre, den prisbelönta EU-gemenskapen starkare.  

 

Teresa Küchler är journalist och bor i Bryssel.

Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Inlagt av Krister (ej verifierad) tis, 02/19/2013 - 08:58
Det är därför de vill skära i budgeten för att ha pengar som kan satsas i den egna ekonomin. Besparingar är ett måste i hårda tider men tydligen inte för EU så som de ser det, istället så hånar de invånarna i medlemsländerna genom att kräva mer pengar, mer makt samt ställa krav som de inte har laglig rätt till men tyvärr så är vissa politiker alltför villiga att ge med sig.
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.