Här bevaras folkets språk

KULTUR: DIALEKTER2010-09-28
Har du hittat äggblomster* i trädgården? Eller slagit ögon-kanken* i en öppen skåpslucka? Då är du nog uppvuxen i Blekinge. Eller så har du rotat i Uppsalas dialektarkiv.

På 50 000 skivor och sju miljoner små lappar finns landets språkskatt bevarad. Väl organiserad efter ortsnamn, dialektala ord eller i vilket landskap det används. Arkivet är samlat från mitten av 1800-talet, men de äldsta dialektuppteckningarna är från 1600-talet och finns i kopior i stället för original. Det är ju tråkigt med flottiga fingeravtryck på antika papper.

Vi befinner oss på dialektarkivet i Uppsala, ett av fyra i landet. Arkivet ingår i det statliga Institutet för språk och folkminnen, Sofi, som samlar in, bevarar och forskar om dialekter, namn och folkminnen.

Leif Nilsson är namnvårdskonsulent på Sofi. Han skrattar lite åt frågan om det finns en standardmening, som alla får säga när dialektforskarna samlar in material.

– Vi söker upp människor som är födda, uppvuxna och har levt hela livet i samma socken. De får berätta om orten och sig själva, då får man folkminnet på köpet av dialekten och vice versa.

Han fyller i att ett genuint uttal av ett ortsnamn ofta hjälper till med tolkningen av namnet. Ibland ser det skrivna namnet helt annorlunda ut än det uttalas.

En doft av gammalt papper

Arkivet är kallt. En låg temperatur är bättre för att bevara materialet. Det doftar av gammalt papper, som samlat på sig lite damm, nästan som på bibliotek. Hyllorna, med alla sina små trälådor, är fulla av rek­tangu­lära små papperslappar.

En del har röda siffror, så man kan hitta en viss plats på ett kartark, som finns längre in i rummet. Alla lappar är signerade av den som upptecknat dem. De är antingen prydda med ord, vad de betyder och hur de används i en mening, eller med ett ortsnamn och en förklaring var namnet kommer ifrån. Ändå känns arkivet förvånansvärt litet. Ord tar inte så mycket plats.

Dialekterna är återupprättade

Under 1940- och 1950-talet var utjämningen, eller snarare utrotningen, av dialekter ett politiskt mål. Alla skulle tala rikssvenska, speciellt lärare.

Annika Karlholm är forskningsarkivarie på Sofi i Uppsala. Hon berättar att ända in på 1980-talet var de som studerade nordiska språk tvungna att gå hos en talpedagog för att lära sig rikssvenska.

– Det har skett en ideologisk förändring, och i dag har dialekter hög­r­e status. Det är inte längre ett problem att tala med dialekt, folk blir i stället snarast tvåspråkiga och väljer när de talar vad.

Rikssvenskan är en konstprodukt. Det var efter medel­tiden som försöken med att standardi­sera skriftspråket började. Annika Karlholm förklarar att det är hur det dialektala talspråket skiljer sig från skriftspråket som dialektforskare under­söker.

– Men dialekter är svenska språket, säger hon. Det är variationerna som gör språket levande. 

Har du något favoritord?

– Vilken svår fråga! Jag har ingen direkt favorit. Men det är ofta härligt att höra dialektord i sin rätta miljö, i en helt vanlig mening: »De blåst vesta ... å båuran frå sjöa dåna å slår doft oppi strannfjåru*«. Det är som att lyssna på poesi!

Många anpassar sin dialekt

Dialekter har alltid funnits, även om de förändras över tid. När människor bodde mer isolerat i socknar levde språket ett eget liv och skilde sig från en socken till en annan. Dia­lekter utvecklas i vår strävan att skilja oss från varand­ra, men utjämnas när vi strävar efter en likhet med en annan grupp. Annika Karlholm förklarar att många byter eller förändrar sin dialekt om de flyttar för att passa in i det område där de befinner sig.

Hon skriver tillsammans med Eva Thelin på ett nytt svenskt dialektlexikon. Det kommer  ta cirka tio år, vilket är ganska kort tid inom ordboksvärlden. Det ska ersätta det förra, skrivet av Johan Ernst Rietz på 1860-talet. Tills lexikonet är klart kan man roa sig med att lyssna på dialekter från hela Sverige via institutets hemsida.  

– Vi gör ett mindre, lite enklare och mer populärvetenskapligt lexikon. Vi väljer ut godbitarna och plockar in de ord vi fastnar för, säger Annika Karlholm.

Urvalet är särdialekter. Det är ord som inte finns med i Svensk ordbok, Svenska Akademins ordlista eller Svenska Akademins ordbok, men ändå används inom minst tio olika socknar eller tre landskap. Målet är att väcka intresset för dialekter hos allmänheten. Något som Fredrik Lindströms populära språkböcker och tv-program har hjälpt till med.

– Han har definitivt gjort dialekter och forskningen om dem populär. Man måste inte göra det så svårt hela tiden, det kan vara kul också, säger Annika Karlholm.

Men varför ska vi bevara dialekter?

– Dialekter är berikande, språket skulle utarmas om alla pratade likadant. Dialekter är en del av vår kultur.

* Det här betyder dialektorden i texten

Äggblomster är ett dialektalt ord för maskros.

Ögon-kanken syftar till pannbenet närmast ögonbrynen.

Båra [uttal båura]: våg (i sjö), bölja

Strandfjåru: strandkant

Butt: kvitt (Bohuslän)

Byxa: att planlöst springa hit och dit (Småland och Västergötland)

Öla: en liten holme i en myr (bland annat på Gotland)

Ölma: titta stint, surt, blänga (bland annat i Västergötland)

Älska: att tämja ett husdjur (bland annat i Gästrikland och Medelpad)

Leif Nilsson på Institutet för språk och folkminnen letar i lådor fyllda med ortsnamn från Stockholmstrakten.
Bild: Patrik Lundin
Leif Nilsson på Institutet för språk och folkminnen letar i lådor fyllda med ortsnamn från Stockholmstrakten.

IMMATERIELLA KULTURARV

På regeringens uppdrag undersökte Sofi om Unescos konvention om skydd av de immateriella kulturarven kan genomföras i Sverige.

Immateriellt kulturarv kan vara seder, hantverkskunskap och språkliga uttryck som dialekter.

Sofi föreslår att konventionen skrivs under. De vill även skapa ett råd av myndigheter och intresseorganisationer och bygga ett nätverk för att fördjupa och förenkla samarbeten. Sofi har till exempel hjälp av hembygdsgårdar för att samla in folkminnen.

ÄMNEN:

Kultur
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.