Det gäller lönen – och många andra frågor

LEDARE2013-05-07
Löneökningarna står i centrum för avtalsrörelsen. Men kollektivavtalen kan också användas för att förbättra villkoren på många andra områden.

Beskeden om hur ST-medlemmarnas löner och villkor ska utvecklas kommer närmare. ST har fått ett bud från arbets­givarna inom spårtrafiken, framfört sina krav för medlemmar i kommunikationsbranschen, och diskuterar sina prioriteringar inför de kommande förhandlingarna på myndighetsområdet.

När ST kommer till förhandlingsbordet är många andra avtal på arbetsmarknaden redan klara. Det finns en tanke med detta. De senaste åren har löneökningarna i andra branscher följt nivån inom industrin, det så kallade märket. Systemet ska säkra att svenska löner inte ökar mer än vad den konkurrensutsatta exportindustrin orkar med.

De avtal som i år har tecknats inom industrin har ett värde på 6,8 procent över tre år. Men LO-förbund inom handeln och inom kommuner och landsting har faktiskt fått större löneökningar än så – även om parterna ändå hävdat att man följt märket. Förklaringen ligger i att det gjorts förändringar av villkoren som ska ge arbetsgivarna möjlighet till besparingar.

Även om de exakta procentsatserna alltså inte är skrivna i sten anger indust­rin ändå tydligt takten – och så lär det bli också på STs avtalsområden.

Men avtalsrörelsen handlar inte bara om månadslönen. Den rymmer många andra möjligheter för facket att förbättra de anställdas situation. Det kan handla om pengar – exempelvis semestertillägg eller ersättning vid föräldraledighet – men också om anställningstrygghet, arbetsmiljö och arbetstider.

Inom spårtrafiken kräver ST att möjligheterna att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra ska begränsas. Man vill också se ett stopp för farligt ensamarbete. I förhandlingarna i kommunikationsbranschen driver förbundet att de anställda ska få större inflytande över sina arbetstider.

När kraven ska formuleras inför förhandlingarna med Arbetsgivarverket trycker ST-medlemmar och förtroendevalda även där på frågor som arbetsmiljö och arbetsbelastning. Man vittnar också om problem med hur lönerna sätts ute på arbetsplatserna – något som illustrerar att tydliga skrivningar om löneprocessen är en viktig del av avtalet.

Ett fackligt krav som funnits medi många avtalsrörelser är möjligheten för anställda att få ersättning när de reser i jobbet utan­för normal arbetstid. Men trots att det borde vara en självklarhet att den som förflyttar sig i tjänsten inte ska behöva göra det på sin fritid, saknar det centrala avtalet på myndighetsområdet fortfarande regler om reseersättning. Som Publikt kan visa i detta nummer har det lett till att många inte får någon reseersättning, och att de lokala avtal som tecknats ser mycket olika ut.

Det finns många konkreta frågor vid sidan av löneökningarnas storlek som fackets medlemmar har ett intresse av att reglera i kollektivavtal. Restiden, som rör både balansen mellan arbete och fritid och pengar i plånboken, är bara ett av många exempel.

Ytterst är det den fackliga styrkan som avgör vilka resultat som kan uppnås i förhandlingarna med arbetsgivaren. Därför är det också så viktigt för ST att få med sig fler medlemmar – och att engagera alla i avtalsrörelsen. 

Alexander Armiento,

chefredaktör

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.