Lyssna på medarbetare som slår larm

LEDARE2013-03-27
Myndigheternas skydd mot korruption är otillräckligt, varnar Riksrevisionen. En viktig åtgärd måste vara att värna om anställdas rätt och möjlighet att påtala oegentligheter och brister.

Enligt åklagaren har de åtalade i muthärvan inom Kriminalvården tagit emot mångmiljonbelopp för att rigga upphandlingar av byggprojekt.

En annan åklagare berättar att fler anställda vid Migrationsverket kan bli indragna i utredningen kring en anställd och en före detta anställd som misstänks ha sålt uppehållstillstånd till asylsökande.

När upphandlingar inte går rätt till används inte skattepengarna på bästa sätt. Och om det går att muta sig till ett beslut öppnas dörrar för den som betalar pengar under bordet. Det är allvarliga konsekvenser av allvarliga brott.

Men den allra största skadan av sådan korruption kan drabba tilliten i samhället – och i förlängningen arbetssituationen för alla som jobbar i offentliga verksamheter. Det behövs inte många fall av maktmissbruk för att skapa en bild av att människor i dessa roller inte drar sig för att berika sig själva. Det riskerar att undergräva viljan att betala skatt och kan underblåsa misstro och aggressioner i möten med offentliganställda.

Därför ligger det i allas intresse att minimera risken för korruption i förvaltningen. I en färsk rapport konstaterar Riksrevisionen att myndigheternas skydd är otillräckligt. Det behövs mer än allmänna riktlinjer mot mutor. Myndigheterna måste identifiera risker för korruption och arbeta med riktade åtgärder. Det behövs också ett aktivt ledarskap och en levande diskussion om etiska frågor, skriver Riksrevisionen. Rapporten rekommenderar regeringen att ställa tydliga krav på att myndigheterna arbetar aktivt med frågan och att följa upp att det sker.

Det är kloka förslag – men den allra viktigaste och mest angelägna åtgärden är att säkerställa att medarbetare som slår larm tas på allvar. Som Publikt kan berätta i detta nummer fanns intern kritik från flera chefer inom Kriminalvården mot myndighetens upphandlingar och rutiner, men i förundersökningen säger cheferna att de inte fick gehör för sina synpunkter och frågor.

De egna medarbetarna är de som har störst chans att upptäcka oegentligheter i verksamheten. En klok ledning utnyttjar den resursen på bästa sätt.

En väg är att skapa system där det är möjligt att slå larm anonymt. Bara en fjärdedel av de myndigheter Riksrevisionen granskat har i dag någon form av sådant »visselsystem«.

Men det mest grundläggande är att skapa ett klimat där med­arbetare känner sig trygga med att varna för risker och berätta om misstankar och där organisationen lyssnar till vad de har att säga.

En arbetsplats där medarbetarna inte upplever att det är högt i tak och att kritik är välkommen har stora problem. »Det är väldigt få, ens i ledningsstrukturen, som vågar säga vad man verkligen tycker«, säger en av cheferna i Kriminalvården i polisutredningen. Med sådana stämningar är det svårt att upptäcka såväl mutbrott som andra missförhållanden.

Ett öppet klimat på våra arbetsplatser har många vinster – för både anställda, arbetsgivaren och samhället i stort. 

 

Alexander Armiento,

chefredaktör 

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.