Lyxiga fester säger inget om arbetsmiljön

LEDARE2012-09-04
Nu granskar medierna myndigheternas alla personalaktiviteter. Risken är att andra, större utgifter kommer i skymundan – och att det blir svårare att diskutera medarbetarnas arbetsmiljö.

Flotta middagar på Grand Hotel i Stockholm är inte en rätt­visande bild av hur statens anställda har det. Det är det många som har påpekat efter Dagens Nyheters rapportering om Tillväxtverkets interna representation och den efterföljande uppmärksamheten kring myndigheters krog- och konferensnotor.

Givetvis ska myndigheter inte slösa stora summor på festande – och de allra flesta chefer i staten gör inte heller det. Samtidigt måste självklart även statligt anställda kunna samlas till möte, ta del av kompetensutveckling och äta tillsammans. Det vore olyckligt om den allmänna slutsatsen blev att offentliga arbetsgivare inte får ordna vanliga personalaktiviteter.

Civilminister Stefan Attefall uttryckte det väl i förra numret av Publikt: »Det får inte bli ett sådant kineseri att det blir omöjligt att ha god personalvård. Men det ska göras på ett måttfullt sätt.«

Det är viktigt att bekämpa föreställningarom ett utbrett lyxliv på myndigheterna. Inte minst för att de riskerar att leda till att verkliga problem viftas bort. För oavsett hur frikostigt det bjuds när en arbetsplats samlas till fest säger det inte mycket om personalpolitiken i stort. Det spelar ingen roll hur god konferensmaten är, om arbetsgivaren inte avsätter resurser till att skapa en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö i vardagen. Anka och hälleflundra kan inte ersätta fungerande ventilation och möjlighet till avlastning när stressen blir för stor.

Det gäller också att inte glömma att det finns offentliga utgifter som förtjänar en minst lika noggrann granskning som dessa kostnader – inte minst för att det handlar om betydligt större summor. I förra numret avslöjade Publikt att Arbetsförmedlingen köpt pr-tjänster för mångmiljonbelopp, bland annat för att skriva debattartiklar. I detta nummer rapporteras om hur fler myndigheter låtit pengarna rulla.

Många uppgifter kunde förmodligen ha lösts på ett billi­gare sätt om man i stället låtit anställd personal göra jobbet. I Publikt ställer Stefan Attefall frågan varför man inte ger de anställda den chansen – och svarar själv att det kanske saknas självförtroende.

Det kan vara en viktig del av förklaringen till att tjänster köps in även när det inte handlar om expertkompetens som myndig­heten faktiskt saknar. Men en bidragande orsak är också att många statliga arbetsgivare hakat på en trend där viktiga verksamheter outsourcas till externa aktörer, ibland utan att det ens görs en seriös jämförelse med vad andra lösningar skulle kosta.

Trenden är särskilt problematisk i offentliga verksamheter, eftersom de företag som anlitas inte omfattas av offentlighetsprincipen och andra regler som ska säkerställa att medborgarna har insyn i förvaltningen. En pr-byråanställd slår knappast larm om oegentligheter hos den myndighet som är kund.

Sådana hot mot de välgrundade principerna för vår förvaltning måste civilminister Stefan Attefall ta på största allvar. På lång sikt är risken annars att betydligt mer går förlorat än under en kväll på Grand Hotel. 

Alexander Armiento,

chefredaktör

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.