Rekrytera så att staten växer i hela landet

LEDARE2018-05-15

Samtidigt som regeringen beslutar om kostsamma omlokaliseringar fortsätter andra myndig­heter att växa i Stockholm. Det är inte en effektiv användning av statens resurser.

Det finns ett stort värde i att staten är närvarande i hela landet, med viktig service som medborgarna har nytta av och kvalificerade tjänster som stärker den lokala arbetsmarknaden. De senaste årtiondena har statsförvaltningen tyvärr lämnat många mindre orter. Regeringen har aviserat att det man kallar »smygcentralisering« ska stoppas. Men de omlokaliseringar som hittills varit den främsta motåtgärden är dyra och ineffektiva. Att se till att de största myndigheterna anställer personal utanför storstäderna är en bättre strategi.

Redan i regeringens första budget hösten 2014 pekades riktningen ut för myndigheter med huvudkontor i Stockholm – de »bör pröva om delar av verksamheten kan lokaliseras på annan plats«, skrev regeringen.

I början av 2015 meddelade Skatte­verket i stället sin avsikt att stänga kontor på flera mindre orter. Det utlöste en intensiv debatt om statliga myndigheters närvaro i hela landet. Rege­ringen gav Statskontoret i uppdrag att utreda frågan och Skatte­verket lade snart sina planer på is. I höstbudgeten samma år upprepade regeringen i ännu tydligare ordalag budskapet: myndigheternas verksamhet bör få större spridning över Sverige.

Men trots att regeringen varit tydlig med sina ambitioner har de inte fullt ut avspeglats i myndigheternas rekrytering. Publikt granskar i detta nummer hur utvecklingen sett ut under 2016 och 2017 på tio stora rikstäckande myndigheter. Granskningen visar att antalet anställda i storstäderna har blivit betydligt fler, och att ökningen inte varit lika stor på mindre orter. Totalt har de tio myndigheterna ökat antalet anställda i Stockholm med kranskommuner mer än i alla mindre städer och landsbygdskommuner tillsammans.

Under samma period har regeringen beslutat att omlokalisera hela myndigheter från Stockholm till andra orter. Flyttar som inte bara drabbar de anställda, utan också innebär stora kostnader och svåra avbräck för verksamheterna, i flera fall för att flytta enbart några tiotal tjänster.

Myndigheterna har i dag en långtgående frihet att själva bestämma var de ska ha sin verksamhet. Även om det finns argument för den ordningen, är det problematiskt att stats­förvaltningen förstärks med hundratals personer i huvudstaden samtidigt som regeringen går in och flyttar andra verksamheter i motsatt riktning.

I höst ska en ny förordning börja gälla, som bland annat innebär att den myndighet som vill lägga ned ett kontor behöver göra en konsekvensanalys. De nya reglerna påverkar dock inte beslut om var i landet nya medarbetare ska rekryteras och var nya enheter ska placeras.

Det behövs en mer långtgående samordning. Om de stora myndigheterna i större utsträckning rekryterar utanför storstadsområdena kan staten stärka sin närvaro i hela landet på ett mer effektivt sätt – utan att det drabbar vare sig de kompetenta medarbetare myndigheterna behöver värna om eller de viktiga samhällsuppdrag de jobbar med.

Alexander Armiento, chefredaktör

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

ÄMNEN:

Omlokalisering
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA