Satsa mer på säkra och friska arbetsplatser

LEDARE2018-10-09
Arbetsmiljöverkets insatser bidrar till ett hållbart arbetsliv. Att myndigheten fått utökade resurser och kunnat anställa fler inspektörer är positivt. Men det behövs ytterligare satsningar för en bättre arbetsmiljö.

»Myndigheterna känns mer som vänner än som fiender«, säger en chef på en av de arbetsplatser som arbetsmiljöinspektör Monica Engström besöker i Publikts reportage. Det är en replik som visar att Arbetsmiljöverket kan vara ett viktigt stöd i arbetsgivarnas och medarbetarnas ansträngningar för att förbättra arbetsmiljön på jobbet.

Inspektörerna konstaterar själva att deras besök gör nytta. »Först är de ganska avvaktande och tycker att det är jobbigt, men när jag metodiskt har gått igenom vad de behöver göra är de jätteglada«, säger Monica Engströms kollega Johan Allarveus.

Trots att det är tydligt att Arbetsmiljöverket gör viktiga insatser för ett hållbart arbetsliv valde den borgerliga regering som tillträdde efter valet 2006 att göra stora nedskärningar i myndighetens budget. Den dåvarande arbetsmarknads­ministern Sven Otto Littorin sade samtidigt till Publikts föregångare ST Press att han tyckte att det var viktigt att behålla arbets­miljö­inspektionerna på oförändrad nivå – något som i praktiken blev omöjligt med de minskade resurserna. Mellan 2006 och 2010 minskade antalet årsarbetskrafter på myndigheten med över 35 procent och inspektionerna blev färre.

Sedan regeringsskiftet 2014 har Arbetsmiljöverket fått ökade anslag – de är nu tillbaka på 2006 års nivå.

150 nya inspektörer har anställts, berättar myndighetens general­direktör Erna Zelmin-Ekenhem för Publikt. Ska Sverige följa rekommendationerna från FN-organet Internationella arbets­organisationen, ILO, behöver de dock bli ännu fler.
Dödsolyckorna på landets arbetsplatser har lyckligtvis blivit allt färre. Men det är fortfarande ett stort problem att männi­skor slits ut i arbetslivet. I dag handlar det i stor utsträckning om att en hög arbetsbelastning orsakar stressrelaterade sjukdomar. Det leder till stort lidande för de drabbade och är också mycket kostsamt för samhället. Med ytterligare resurser och vassare verktyg skulle Arbetsmiljöverket kunna göra mer för att motverka detta.

För att arbetet för ett hållbart arbetsliv ska vara framgångsrikt krävs också att kunskap om arbetsmiljöfrågor samlas och sprids till alla de aktörer som har nytta av den. En myndighet med det uppdraget har saknats sedan Arbetslivsinstitutet lades ned 2007, men i augusti invigdes den nya Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Den ska också arbeta med företagshälsovårdens utveckling – även det ett viktigt uppdrag.

Men dessa satsningar är inte nog. Vi behöver veta mycket mer om den arbetsrelaterade ohälsan och hur den kan förebyggas. Därför måste större resurser satsas på arbetsmiljöforskningen vid landets lärosäten. 
De senaste åren har viktiga investeringar gjorts för att stärka de verksamheter som jobbar för att våra arbetsplatser ska bli säkrare och friskare. En ny regering bör bygga vidare på dem.


Alexander Armiento, chefredaktör

 

 

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

ÄMNEN:

Arbetsmiljö
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.