Allvarliga brister i högskolan

HÖGSKOLAN2007-05-14

Högskoleverket vill införa en kvalitetsfaktor i anslagen till högskolan. Enligt verkets granskning av 1 700 utbildningar är kvaliteten på var tionde utbildning så låg att man måste sätta examinationsrätten i fråga.

Högskoleverket redovisar i dag en rapport till regeringen som bygger på sex års granskning av all grund- och forskarutbildning som leder fram till en examen. Rapporten visar en rad brister och problem i den svenska högskolan, och verket ifrågasätter om inte tilldelningen av pengar till lärosätena också borde bygga på kvalitet i utbildningen, inte bara på antalet studenter.

Enligt Högskoleverket håller svensk högre utbildning generellt hög kvalitet också i internationell jämförelse. Men den snabba utbyggnaden av högskolan har inte åtföljts av motsvarande resursökningar. Därför har antalet studenter per lärare blivit fler, antalet lärarledda undervisningstimmar färre och studentgrupperna mer sammansatta. Också studenternas förkunskaper har blivit sämre, enligt rapporten.

Utbildningar för verksamhet inom skola, vård och omsorg hör till dem som fått mest kritik. Examinationsrätten har ifrågasatts för fyra av tio sjuksköterskeutbildningar och en av tre utbildningar till specialistsjuksköterskor. Av 18 utbildningar till psykoterapeut har 14 ifrågasatts. När det gäller språk har dålig ekonomi, små miljöer, få lärare och få studenter lett till många ifrågasättanden.

I en debattartikel i Dagens Nyheter konstaterar universitetskansler Sigbrit Franke tillsammans med Clas-Uno Frykholm och Ragnhild Nitzler, som arbetat med utvärderingen, att ifrågasatt examinationsrätt är ett kraftfullt verktyg. Högskolorna vidtar nästan alltid åtgärder för att undvika att förlora examensrätten. Antingen anställer man fler disputerade lärare eller lägger ned utbildningen.

”Vi menar att resurstilldelningssystemet måste förändras. Vi vill emellertid inte ändra på grundprincipen att det är studenternas val av utbildning som ska styra merparten av resurserna. Men vi menar att en del av resurserna, kanske 5-10 procent, bör fördelas utifrån bedömningar av utbildningarnas kvalitet.”

En sådan förändring skulle stimulera också de mindre lärosätena att samverka för att stärka kvaliteten, eller att profilera sig och satsa på ett mindre antal utbildningar med hög kvalitet. Enligt debattartikeln har Högskoleverket beredskap för att i ökad grad kvalitetsgranska både utbildning och forskning. Men själva besluten om resurstilldelning bör fattas av en oberoende nämnd, där representanter för lärosätena är i majoritet.

”Bland andra angelägna åtgärder för att förbättra kvaliteten i den högre utbildningen vill vi särskilt nämna behovet av att rensa upp i den brokiga flora av kortare utbildningar som i dag ges i gränslandet till gymnasieutbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar. Det är viktigt att högskolan får ägna sig åt sina huvuduppgifter, att bedriva forskning och utbildning på vetenskaplig eller konstnärlig grund”, skriver de tre.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA