Arbetsgivarsidan nöjd med treårigt avtal
Ett treårigt avtal i nivå med industrins normerande märke är Arbetsgivarverkets förhandlingschef Anna Falck nöjd med. Hon tycker att det är bra att det inte blev någon förkortad arbetstid. ”Vi ser inte att det finns skäl för arbetstidsförkortning på det statliga avtalsområdet”, säger hon till Publikt.
Även om Arbetsgivarverkets inte heller denna gång fått gehör för sin önskan att det centrala kollektivavtalet med den fackliga motparten Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR – som ST är en del av – ska löpa tills vidare, är förhandlingschefen Anna Falck nöjd.
– Vi har ändå fått ett långt avtal som ligger i nivå med märket, säger hon till Publikt.
Det avtal för de anställda på myndigheterna som Arbetsgivarverket och OFR undertecknade under tisdagen ger löneökningar om totalt 5,4 procent fördelat över tre år, om de lokala parterna inte kommer överens om annat. Årets lönerevision gäller retroaktivt från 1 oktober.
Arbetsgivarverket hade, liksom i flera tidigare avtalsrörelser, yrkat på att löneökningarna inte skulle anges i siffror i det centrala avtalet. Anna Falck hänvisar till att det finns andra avtalsområden som har sådana avtal, och att staten behöver förhålla sig till den övriga arbetsmarknaden ändå.
Precis som i förra avtalsrörelsen gick Arbetsgivarverket inte med på OFRs krav på en individgaranti, med en i siffror angiven lägsta löneökning.
– Det stör sättet att hantera den lokala lönebildningen om man låser upp sig för en individgaranti redan innan, säger Anna Falck.
Som Publikt skrivit om tidigare uttryckte OFRs och STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar att årets förhandlingar var tuffare än på länge. Anna Falck är benägen att hålla med.
– Det har varit ganska tuffa och komplicerade förhandlingar. Dels för att vi har genomfört dem digitalt rakt igenom, vilket försvårar till viss del, dels för att yrkandestrukturerna har sett olika ut. Det var ganska rörigt till en början, säger hon.
Med det menar hon att OFR hade betydligt fler yrkanden än vad Arbetsgivarverket lade fram. Det sistnämnda beror på att arbetsgivarsidan bedömde att det fanns ett antal frågor som man inte visste hur man skulle förhålla sig till, säger Anna Falck.
Bland dem finns den pågående utredningen om lagen om anställningsskydd, las.
– Utredningen om en modern arbetsrätt var ju lagd, men de pågående förhandlingarna mellan Svenskt Näringsliv, PTK och LO pågick när vi växlade yrkanden. Därav föregick vi till exempel inte det arbetet. Inom ramen för pensionsfrågorna inväntar vi också en del lagstiftningsfrågor, säger hon.
Parterna stod också långt ifrån varandra när det gäller synen på arbetstidfrågor. OFR ville i sina yrkanden se en arbetstidsförkortning, samtidigt som Arbetsgivarverket ville ha ett större inflytande över arbetstidens förläggning.
– Där har vi fortfarande inte nått varandra och vi har fortfarande svårt att hitta vägen framåt, säger Anna Falck.
När det gäller arbetstidsförkortning påpekar hon att Arbetsgivarverket har samma inställning till arbetstidsförkortning som andra arbetsgivarorganisationer på den svenska arbetsmarknaden:
– Vi ser inte att det finns skäl för arbetstidsförkortning på det statliga avtalsområdet.
Hon är dock nöjd med att parterna trots allt tog ett litet steg närmare varandra, och kom överens om att se över de speciella bestämmelser som finns inom universitets- och högskoleområdet när det gäller anställningsvillkor.
Anna Falck lyfter även fram den rabatterade avgiften till parternas samverkansorgan Partsrådet som en seger för arbetsgivarsidan. Hon är också glad över att parterna har enats om en modell där den som varit sjukskriven och är färdigrehabiliterad, men trots det inte kan återvända till sin tjänst, ska kunna få stöd från Trygghetsstiftelsen.
Mot bakgrund av coronapandemin har parterna också kommit överens om att under avtalsperioden gemensamt arbeta med arbetsmiljöfrågor relaterade till digitala arbetsformer och distansarbete.
– Jag tror att man alltid påverkas av en så här stor förändring. Exakt hur mycket och på vilket sätt är svårt att säga i nuläget, säger Anna Falck.
Hon tror att det finns lärdomar att dra av det senaste årets påtvingade distansarbete. Som exempel nämner hon att vissa möten kanske kan vara digitala, snarare än att man reser till varandra.
– Men jag tycker mig också se att det finns många som längtar tillbaka och vill vara på sin arbetsplats. För man går miste om ganska mycket, som sitt sammanhang, sina kolleger och att kunna hålla isär arbetsliv och fritid.
En annan fråga som parterna är överens om är att det finns en problematik med de så kallade säkerhetsklassningarna, i de fall där en anställd inte kan fortsätta på sin tjänst.
Där måste man avvakta den utredning som pågår innan det går att reda ut vilka åtgärder som krävs, menar Anna Falck.
– Det är komplext eftersom man inte heller alltid får reda på varför någon förlorar sin säkerhetsklassning, säger hon.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
