»Meddelarskyddet är inte bara en rättighet, utan också en skyldighet som ska säkra allmänhetens insyn och skydda mot korruption. Då duger det helt enkelt inte att grundlagen inte efterföljs«, anser STs ordförande Britta Lejon.
Bild: Casper Hedberg
»Meddelarskyddet är inte bara en rättighet, utan också en skyldighet som ska säkra allmänhetens insyn och skydda mot korruption. Då duger det helt enkelt inte att grundlagen inte efterföljs«, anser STs ordförande Britta Lejon.

Britta Lejon: »Det här duger inte«

ÖPPENHET2014-05-28
Det har blivit lägre i tak på de statliga arbetsplatserna. Det svarar fyra av tio i en medlemsundersökning som ST gjort. »Myndigheterna lever inte upp till grundlagen«, säger STs ordförande Britta Lejon och kräver mer utbildning. Civilminister Stefan Attefall efterlyser en diskussion bland cheferna.

Nästan en fjärdedel, 23 procent, av dem som svarat i STs medlemsundersökning instämmer inte alls när de får frågan om de kan framföra kritiska uppfattningar om verksamheten offentligt. Bara 13 procent instämmer helt i att de kan göra det.

När det handlar om möjligheten att framföra kritiska uppfattningar internt på arbetsplatsen är det 27 procent som helt instämmer i att det är möjligt.

– Det här duger inte, säger STs ordförande Britta Lejon. Meddelarskyddet är inte bara en rättighet, utan också en skyldighet som ska säkra allmänhetens insyn och skydda mot korruption. Då duger det helt enkelt inte att grund­lagen inte efterföljs.

– Och att de anställda kan fram­föra sina åsikter internt är inte bara en viktig del av en god arbetsmiljö, det är också nödvändigt för att verksamheten ska fungera på bästa sätt.

STs undersökning är webbaserad och har skickats till 4 000 medlemmar på statliga myndigheter och på univer­sitet och högskolor. Cirka 1 200 har svarat och enligt förbundet är det ett representativt urval.

Var femte av dem som svarat, 21 procent, uppger sig ha varit utsatt för repressalier efter att ha framfört kritik. Närmare fyra av tio, 38 procent, anser att det blivit lägre i tak under de senaste tre åren.

– Jag tror att försämringen hänger ihop med att allt fler har otrygga jobb. En alltmer otrygg arbetsmarknad påverkar både visstidsanställda och dem som har fasta jobb. Men det handlar också om att det finns stora brister i ledarskapet, säger Britta Lejon.

Civilminis­ter Stefan Attefall, som ansvarar för statsförvaltningen, anser att STs undersökning visar hur viktigt det är att arbeta med värde­grundsfrågor.

– Siffrorna visar på ett uppenbart behov av att öka kunskapen om yttrandefriheten och meddelarskyddet, säger han.

Det han själv kan göra är att trycka på generaldirektörer och andra som han har kontakt med, förklarar han.

– Men det behövs också en levande diskussion bland chefer på alla nivåer, anser Stefan Attefall.

Enligt honom är problemet med tysta arbetsplatser oftast kopplat till hur enskilda chefer fungerar.

– Rädda chefer är mindre öppna för att meddelarfriheten ska fungera i praktiken. En trygg chef skapar ett klimat där man kan uttrycka åsikter både internt och externt.

Svaren i STs enkätvisar att många också är osäkra på vad som gäller – både när det handlar om deras egen yttrandefrihet och om allmänhetens rätt till insyn.

Bara drygt hälften, 56 procent, svarar ja på frågan om de har kunskap om hur yttrandefriheten är reglerad för statligt anställda. 72 procent svarar ja på frågan om de har kunskap om hur offentlighetsprincipen – rätten att ta del av allmänna handlingar – fungerar på deras arbetsplatser.

Att alla inte har den kunskapen är allvarligt, anser Britta Lejon.

– Ska vi leva i enlighet med grundlagen fordras information och utbildning. Alla nyanställda och chefer måste få utbildning om statstjänstemanna­rollen. Bristerna är uppenbarligen så stora att också redan anställda behöver vidareutbildas. Kunskapen får inte stanna på en ytlig nivå utan måste komma ut på varenda arbetsplats.

Britta Lejon tycker att alla statliga arbetsgivare bör vara ålagda att anordna utbildningar om statstjänstemanna­rollen och meddelarfriheten.

Även Stefan Attefall tycker att det är viktigt med utbildning, men han anser att varje myndighet själv måste bestämma hur värdegrunden ska introduceras.

– Ansvaret är delegerat till myndigheterna. Men från regeringens sida kan vi sprida goda exempel och trycka på i målformuleringarna. Där kan även de fackliga organisationerna och Arbetsgivarverket hjälpa till.

Han tror dock att de flesta ändå har hyggliga kunskaper om meddelar­friheten, även om de kanske känner sig osäkra på detaljerna. Men Stefan Attefall understryker att kunskapen är fundamental för att demokratin ska fungera – och förklarar högtidligt:

– Statstjänstemännen är demokratins redskap för att serva medborgarna och föra ut information.  

Läs också Statsvetare: Myndigheter tar över företagens lojalitetskultur

ST-undersökningen om öppenhet i staten visar:

  1. Kan du framföra kritiska uppfattningar offentligt om hur verksamheten fungerar?
  • Instämmer helt: 13%
  • Instämmer delvis: 40%
  • Instämmer inte alls: 23%
  • Vet inte/osäker 25%
  1. Kan du framföra kritiska uppfattningar internt på arbetsplatsen om hur verksamheten fungerar?
  • Instämmer helt: 27%
  • Instämmer delvis: 55%
  • Instämmer inte alls: 11%
  • Vet inte/osäker: 7%
  1. Har du någon gång upplevt repres­salier eller fått nackdelar, till exempel sämre löne- och karriär­utveckling, när du framfört kritik?
  • Ja: 21%
  • Nej: 55%
  • Vet inte/osäker: 24%
  1. Har det enligt din bedömning under de senaste tre åren blivit högre eller lägre i tak eller är det oförändrat?
  • Högre: 10%
  • Oförändrat: 52%
  • Lägre: 38%
  1. Har du kunskap om hur yttrandefriheten regleras för statligt anställda?
  •  Ja: 56%
  • Nej: 10%
  • Vet inte/osäker: 34%
  1. Har du kunskap om hur offentlighetsprincipen fungerar på din arbetsplats?
  • Ja: 72%
  • Nej: 6%
  • Vet ej/osäker: 22%

Källa: STs undersökning ”Öppenhet på villovägar”.

 

 JaJaJaKä

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.