Brottsbekämpning går före integritet

INTEGRITET2015-02-04
Tio myndigheter ska bli skyldiga att lämna personuppgifter till andra myndigheter för att underlätta arbetet mot grov organiserad brottslighet. Det föreslår justitiedepartementet i en promemoria. Enligt promemorian kan risken för integritetsintrång öka.

Utredningen föreslår en ny lag som ska lätta på sekretessen mellan myndigheter när det gäller organiserad brottslighet. Syftet är att förebygga, förhindra eller upptäcka sådana brott. Tio myndigheter ska få mindre sekretess: Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polisen, Säkerhetspolisen, Skatteverket och Tullverket.

Myndigheterna ska enligt förslaget själva bedöma om de ska lämna över begärda uppgifter, efter en avvägning mellan integritetsaspekter och samhällets intresse att bekämpa brott. Men om inte övervägande skäl talar för sekretess ska myndigheten lämna ut uppgiften. Hittills har tyngdpunkten varit den omvända: myndigheter får lämna ut uppgifter om det är uppenbart att ett utlämnande har företräde framför integritetsintresset.

Förslaget får kritik av advokaten Conny Larsson i en debattartikel i dagensjuridik.se. Han anser att den föreslagna lagen är så långtgående att den kan stå i strid med EUs stadga om grundläggande rättigheter, regeringsformen och EUs dataskyddsdirektiv. Han framhåller bland annat att förslaget lämnar öppet vilka slags uppgifter som kan lämnas ut, att uppgifter om icke misstänkta personer kan omfattas och att personuppgifter även kan lämnas till utländska myndigheter, till exempel när Sverige utbyter underrättelseinformation med andra länder.

Departementet bedömer för egen del att den föreslagna lagen kan öka risken för integritetsintrång. Men enligt promemorian är den risken acceptabel i förhållande till samhällsintresset att bekämpa grov organiserad brottslighet.

STs ordförande Britta Lejon varnar för att reglerna kan bli för otydliga och töjbara.

– Självklart vill alla att myndigheterna ska arbeta effektivt mot grov brottslighet, men det måste vägas mot integritetsskyddet. Om paragraferna blir gummiartade lägger man också ett stort ansvar på enskilda anställda och chefer att göra avvägningar.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Inlagt av Gustav (ej verifierad) mån, 02/09/2015 - 23:30
Tragiskt hur kort många fina, kompetenta medmänniskor tänker nuförtiden.

"Jag kan inte rimligen se att någon skulle, någonsin, missbruka någonting alls. För det skulle i alla fall inte jag göra, så varför skulle någon annan det?"

Ja, varför skulle någon annan det? Om ingen skulle missbruka dataregister - varför får inte vem som helst tillgång till dom? Varför sekretessbelägger vi i så fall handlingar?
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.