Bild: Getty Images

Depression och ångest ökade under pandemin

CORONA2021-10-27
En internationell forskningsstudie som refereras av Jämställdhetsmyndigheten gör uppskattningen att förekomsten av depression och ångesttillstånd i Sverige ökade kraftigt under förra året. Kvinnor har drabbats hårdare än män.

Den ökade förekomsten av psykisk ohälsa under pandemin är väsentligt större än i våra nordiska grannländer. Det framgår av en världsomspännande studier från en grupp forskare vid Universitetet i Queensland i Australien. Enligt forskarrapporten, som presenteras i tidskriften The Lancet och refereras av Jämställdhetsmyndigheten i ett pressmeddelande, resulterade pandemin i 53 miljoner fler fall av depression förra året, och hela 76 miljoner fler fall av ångest.

Enligt forskarna vid Universitetet i Queensland var den uppskattade förekomsten av depression bland svenskarna förra året 24 procent högre än förväntat, vilket är en väsentligt större ökning än i våra grannländer Danmark, Norge och Finland, men lägre än i vissa andra länder som exempelvis Frankrike.

Samma mönster syns för ångesttillstånd, som uppskattas ha ökat med 23 procent förra året i Sverige på grund av pandemin, vilket var betydligt högre än i både Norge och Danmark.

Jämställdhetsmyndigheten understryker i pressmeddelandet att siffrorna i Lancetartikeln är behäftade med stora osäkerheter och bygger på statistisk modellering, men framhåller samtidigt att en ökad ohälsa kan få konsekvenser för vården:

”Vården kommer behöva ställa om och förbereda sig, för att hantera psykisk ohälsa framöver kan mer resurser behövas”, konstaterar Sofia Lindbom, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Studien visar att de länder som drabbades hårt av viruset också är de länder där de största ökningarna av depression och ångest har skett och att kvinnor och barn påverkats betydligt mer, jämfört med vuxna män.

Enligt pressmeddelandet bygger risken att drabbas av depression och ångest på ett komplext samspel av olika faktorer, som gör att kvinnor har ökad risk att utveckla besvär. Unga, utrikesfödda, kvinnor med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga och kvinnor med låga inkomster och då i synnerhet ensamstående kvinnor med barn är mer sårbara.

”De har oftare osäkrare anställningar, lägre löner från början, mindre sparande med mera. Kvinnor förväntas också ha tagit en större del av det obetalda arbetet som pandemin inneburit med både hemarbete, och ett ökat vabbande”, framhåller Sofia Lindbom i pressmeddelandet.

Enligt forskarna finns också en risk att kvinnor har utsatts för våld i hemmet i större utsträckning under pandemin. Rapporten lyfter också fram att påfrestningarna på unga, kopplade till hemundervisning och minskad interaktion med jämnåriga, kan resultera i psykisk ohälsa. Även vårdpersonal riskerar enligt pressmeddelandet långsiktiga psykiska besvär utifrån den enorma stress och påfrestning som pandemin inneburit för vården, en sektor där kvinnor är i majoritet.

”Att kvinnor och yngre åldersgrupper och då särskilt flickor och unga kvinnor har drabbats av en ökad psykisk ohälsa till följd av pandemin leder till att ojämställdheten av den psykiska hälsan kommer att öka, vilket redan är ett hälsoområde där det råder stor ojämställdhet. Likaså kommer pandemins konsekvenser även att öka ojämlikheten av psykisk ohälsa inom gruppen kvinnor till följd av att redan sårbara och utsatta grupper i befolkningen har fått det svårare under pandemin”, kommenterar Jämställdhetsmyndighetens utredare Sofia Lindbom undersökningen i pressmeddelandet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.