EU-parlamentet får inte ta ställning

ANTITERRORLAGAR2003-11-28

– Antiterrorlagarna kan krocka med de mänskliga rättigheterna, hävdar EU-parlamentarikern Charlotte Cederschiöld.

I slutet av förra året godtog EUs ministrar delar av det antiterrorpaket som enligt människorättsorganisationer, fackföreningar och riksdagspolitiker hotar rättssäkerheten i Europa.

Innan besluten klubbas i Bryssel, ska Sveriges riksdag ta ställning till de nya lagarna (se Statstjänstemannen nr 16/01). Men det får däremot inte EU-parlamentet göra.

Regelverk som utgör en del av det mellanstatliga samarbetet står utanför parlamentets kontroll. Att det inte heller tycks finnas någon vilja bland ministrarna att höra parlamentet har gjort Charlotte Cederschiöld, moderat EU-parlamentariker och gruppens talesman i rättsliga frågor, rasande:

– Det är oacceptabelt att ministerrådet inte diskuterar med medborgarnas eget organ. Vi kan påverka regler om kofångare, men inte regler som hotar de grundläggande mänskliga rättigheterna, säger hon.

Särskilt irriterad är hon på statsminister Göran Persson:

– Han motsätter sig att parlamentet får delta i beslut som kan krocka med EUs stadga om mänskliga rättigheter.

Framför allt är det reglerna om integritetsskydd och privatlivets helg, som måste avvägas mot brottsbekämpningen, anser Charlotte Cederschiöld:

– Det handlar inte bara om terrorism, utan också om Europolbrott som bilstölder och om att införa buggning och rätt att läsa e-post.

Charlotte Cederschiöld säger att hon inte är emot att bovar bekämpas, men att det inte får ske på bekostnad av rättsstatens principer:

– Om vi inför åtgärder som kränker de grundläggande rättigheterna har terroristerna lyckats! Att motsätta sig medborgerlig kontroll är snudd på en diktatorisk attityd. Maktbalans behövs även på EU-nivå.

Antiterrorlagarna

Rambeslutet om bekämpande av terrorism: Definierar begreppet terrorism och innehåller en lista över terroristbrott. Gemensamma straffsatser inom EU. Angivare kan erbjudas strafflindring.

Den europeiska arresteringsordern: En brottsmisstänkt EU-medborgare kan lämnas ut till vilken domstol som helst i unionen. För ett trettiotal brott räcker det med att de är kriminaliserade i ett enda EU-land. Det rör sig om allt från terrorism till att utnyttja minderåriga sexuellt och databrott.

Eurojust: Åklagarmyndigheterna i EU ska samarbeta om gränsöverskridande brottsutredningar. En enhet inrättas med nationella åklagare. Föregångaren ”proeurojust” existerar sedan mars 2001.

Dessutom har EUs ministerråd enats om:

  • en lista över inhemska terroristorganisationer, bland annat IRA på Irland och ETA i Spanien
  • att tillgångar som tillhör terroristorganisationer ska frysas.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA