EU-parlamentet får inte ta ställning

ANTITERRORLAGAR2003-11-28
– Antiterrorlagarna kan krocka med de mänskliga rättigheterna, hävdar EU-parlamentarikern Charlotte Cederschiöld.

I slutet av förra året godtog EUs ministrar delar av det antiterrorpaket som enligt människorättsorganisationer, fackföreningar och riksdagspolitiker hotar rättssäkerheten i Europa.

Innan besluten klubbas i Bryssel, ska Sveriges riksdag ta ställning till de nya lagarna (se Statstjänstemannen nr 16/01). Men det får däremot inte EU-parlamentet göra.

Regelverk som utgör en del av det mellanstatliga samarbetet står utanför parlamentets kontroll. Att det inte heller tycks finnas någon vilja bland ministrarna att höra parlamentet har gjort Charlotte Cederschiöld, moderat EU-parlamentariker och gruppens talesman i rättsliga frågor, rasande:

– Det är oacceptabelt att ministerrådet inte diskuterar med medborgarnas eget organ. Vi kan påverka regler om kofångare, men inte regler som hotar de grundläggande mänskliga rättigheterna, säger hon.

Särskilt irriterad är hon på statsminister Göran Persson:

– Han motsätter sig att parlamentet får delta i beslut som kan krocka med EUs stadga om mänskliga rättigheter.

Framför allt är det reglerna  om integritetsskydd och privatlivets helg, som måste avvägas mot brottsbekämpningen, anser Charlotte Cederschiöld:

– Det handlar inte bara om terrorism, utan också om Europolbrott som bilstölder och om att införa buggning och rätt att läsa e-post.

Charlotte Cederschiöld säger att hon inte är emot att bovar bekämpas, men att det inte får ske på bekostnad av rättsstatens principer:

– Om vi inför åtgärder som kränker de grundläggande rättigheterna har terroristerna lyckats! Att motsätta sig medborgerlig kontroll är snudd på en diktatorisk attityd. Maktbalans behövs även på EU-nivå.

Antiterrorlagarna

Rambeslutet om bekämpande av terrorism: Definierar begreppet terrorism och innehåller en lista över terroristbrott. Gemensamma straffsatser inom EU. Angivare kan erbjudas strafflindring.

Den europeiska arresteringsordern: En brottsmisstänkt EU-medborgare kan lämnas ut till vilken domstol som helst i unionen. För ett trettiotal brott räcker det med att de är kriminaliserade i ett enda EU-land. Det rör sig om allt från terrorism till att utnyttja minderåriga sexuellt och databrott.

Eurojust: Åklagarmyndigheterna i EU ska samarbeta om gränsöverskridande brottsutredningar. En enhet inrättas med nationella åklagare. Föregångaren ”proeurojust” existerar sedan mars 2001.

Dessutom har EUs ministerråd enats om:
  • en lista över inhemska terroristorganisationer, bland annat IRA på Irland och ETA i Spanien
  • att tillgångar som tillhör terroristorganisationer ska frysas.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.