Finanspolitik i strid mot ramar och lag

RIKSREVISIONEN2020-12-18
Den kraftiga höjningen av taket för statens utgifter de kommande åren strider enligt Riksrevisionen mot det finanspolitiska ramverket. Dessutom följer regeringen inte budgetlagen, enligt myndighetens granskning.

Finanspolitikens syfte är att säkerställa långsiktigt hållbara offentliga finanser. I huvudsak följer regeringen det finanspolitiska ramverket, konstaterar Riksrevisionen i ett pressmeddelande. Riksrevisionen har genomfört två granskningar kring finanspolitiken, den ena behandlar regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket under 2020 och den avser hur utgiftstaket har hanterats av olika regeringar under åren 1997–2020.

När det gäller det finanspolitiska ramverket bedömer Riksrevisionen att det finns ett antal brister, bland annat saknar regeringens förslag till kraftigt höjda utgiftstak för 2021 och 2022 stöd i ramverket. Dessutom bryter regeringen mot budgetlagen genom att inte redovisa hur den planerar att återgå till överskottsmålet. Riksrevisionen saknar också en samlad bedömning av effekterna av tillfälliga respektive permanenta åtgärder i budgetpropositionen.

”De nivåer som regeringen föreslår för utgiftstaken 2021 och 2022 är så höga att takets funktion som instrument att stödja överskottsmålet sätts ur spel. Regeringen följer därmed inte en av grundtankarna med det finanspolitiska ramverket”, kommenterar riksrevisor Helena Lindberg granskningen i pressmeddelandet.

Att utgiftstaket förlorar sin begränsande funktion kan bland annat leda till att viktiga finanspolitiska prioriteringar inte görs. Enligt Riksrevisionen innebär det att regeringen tar en onödig risk.

”Läget är osäkert, och det är naturligt att regeringen vill ha stort manöverutrymme. Men de föreslagna utgiftstaken rimmar inte med regeringens egna prognoser utan återspeglar en svagare ekonomisk utveckling. Taket bör utgå från regeringens huvudscenario, och om förutsättningarna förändras dramatiskt kan regeringen alltid återkomma till riksdagen med förslag till ny nivå”, framhåller projektledaren Bengt Lewin.

Riksrevisionens långsiktiga bedömning av utgiftstaket åren 1997-2020 visar att utgiftstaket i stort har tillämpats som riksdagen avsett och att taket haft en disciplinerande effekt på utgiftsutvecklingen. Utgiftstakets roll har enligt rapporten varierat över tid. Det kan förklaras av olika ekonomiska utgångslägen och olika regeringars politiska preferenser.

Men regeringarna har inte alltid har redovisat skälen bakom de förslagna nivåerna för taket. Det riskerar enligt Riksrevisionen att minska förtroendet för finanspolitikens uthållighet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.