Bild: Casper Hedberg

Fler utbildningsplatser på förslag i budgetpropositionen

STATSBUDGETEN2020-09-23
Regeringen föreslår att det inrättas tusentals nya utbildningsplatser vid lärosätena. I statsbudgeten föreslås också en tillfällig höjning av basanslagen för forskning med mer än 1,2 miljarder kronor 2021, och med 900 miljoner kronor permanent från 2024. ”Det ger förutsättningar för lärosätena att minska tidsbegränsade anställningar”, säger STs avdelningsordförande EvaLena Moser.

Längst ned i texten finns en lista med regeringens förslag på hur de nya utbildningsplatserna ska fördelas över de olika lärosätena.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2021 att 1,7 miljarder kronor tillförs universitet och högskolor, vilket motsvarar nästan 19 000 helårsstudenter. 5 500 platser är permanenta, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Anledningen till satsningen är, enligt propositionen, bland annat att coronapandemin gör att fler blir arbetslösa, behöver ställa om eller kompetensutveckla sig.

Förutsatt att propositionen röstas igenom i riksdagen blir det exempelvis ett tillskott på 496 miljoner kronor per år under 2021 och 2022 till utbildning på avancerad nivå, vilket ska öppna för runt 4 000 fler utbildningsplatser årligen, enligt regeringens beräkningar.

Regeringen föreslår också ytterligare 167 miljoner kronor årligen för 2021 och 2022, som ska gå till omkring 2 000 extra platser till dem som har blivit av med jobbet under coronapandemin, och som snabbt behöver komma ut i arbetslivet igen.

– När lärosäten får specifika uppdrag att öka utbildningsplatser inom särskilda områden för att svara mot samhällets direkta behov är det positivt. Men då måste även medel tillföras så att andra utbildningsområden inte riskerar att dräneras på resurser. Det är viktigt att universitet och högskolor fortsatt ska säkerställa grundutbildning som gynnar samhällsutvecklingen i stort, säger EvaLena Moser, STs ordförande inom universitets- och högskoleområdet.

Ytterligare 259 miljoner kronor, till ungefär 3 000 utbildningsplatser, vill regeringen öronmärka för dem som vill vidareutbilda sig eller ställa om under nästa år. Man föreslår dessutom 30 miljoner kronor under 2021 som ska gå till platser för personer som har korttidspermitterats till följd av pandemin, och som kan tänkas vilja gå kortare kurser för kompetensutveckling eller omställning.

En annan åtgärd som regeringen vill vidta i spåren av pandemin är att höja den gräns som finns för hur många studenter lärosätena kan anta – utöver vad anslagen räcker till. För närvarande går den gränsen vid 10 procent fler studenter än vad anslaget medger. Gränsen föreslås höjas till 15 procent. Lärosätena får kompensation för kostnaderna för de extra studenterna i efterskott.

För att få fler människor att skola om sig föreslås också en höjning av det så kallade tilläggslånet för den som studerar på heltid med 1 000 kronor extra per månad. Höjningen är temporär under 2021 och 2022, och kommer att kosta 48 miljoner kronor per år, uppger regeringen.

När det gäller forskning så föreslås att de så kallade basanslagen, som ligger till grund för finansieringen av forskning, höjs permanent med 720 miljoner kronor samt med 500 miljoner kronor tillfälligt under 2021. Anslagen ska sedan uppgå till en permanent ökad nivå med 900 miljoner kronor 2024, enligt budgetpropositionen.

–  Våra universitet och högskolor ska kunna ha möjlighet att säkra upp svensk forskning inte minst i tider där det kan visa sig att näringslivet på grund av coronapandemin inte kan investera riktigt lika mycket i svensk forskning, säger högskole- och forskningsminister Matilda Ernkrans, S, till Publikt.

Matilda Ernkrans, S.
Bild: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Matilda Ernkrans, S.

Senare under hösten kommer den mer detaljerade så kallade forskningspolitiska propositionen, som regeringen just nu förhandlar fram med samarbetspartierna inom januariavtalet, Liberalerna och Centerpartiet.

– Coronapandemin har ju prövat oss och det går åt mycket tid och engagemang för att hantera de delarna också i högskolevärlden, säger Matilda Ernkrans.

STs avdelningsordförande EvaLena Moser är positiv till de ökade basanslagen.

– Vi ser att det ger en möjlighet till att minska de otrygga anställningarna som annars finansieras med mer kortvariga externa projektanslag, säger hon.

I en skriftlig kommentar till budgetpropositionen påpekar STs avdelning inom Universitets- och högskoleområdet också att ökade basanslag är ”särskilt angeläget ur ett jämställdhetsperspektiv, eftersom dagens anslagssystem och karriärvägar lett till en alltmer skev könsfördelning ju längre man kommer i den akademiska karriären”.

ST kritiserar dock att de extra 500 miljoner kronorna i basanslag som tillförs lärosätena under 2021 ska ”flytta över” till forskningsråden under de följande åren. Dessa pengar borde i stället bli en permanent höjning av basanslagen, tillsammans med de 900 miljonerna som regeringen föreslår från 2024, menar man.

”Då kunde man kanske se åtminstone en antydan till trendbrott när det gäller det allt större beroendet av externa anslag och de osäkra anställningsförhållanden som detta innebär”, skriver ST inom Universitets- och högskoleområdet.

Den totala kostnaden för universitet och högskolan var 77 miljarder kronor 2019, vilket betyder en ökning med 15 procent sedan 2015, enligt regeringens beräkningar i budgetpropositionen. Studenterna har också blivit fler, och uppgick till omkring 303 600 stycken förra året, vilket är 1,6 procent fler jämfört med 2018.

 

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.