Högskolan behöver starkare styrning
Reglerna för högskolornas styrning bör förbättras. Det kommer Riksrevisionen fram till i en slutrapport som bygger på tio detaljgranskningar på senare år.
Det finns en risk att systemen för att tilldelningen av resurser till universitet och högskolor motverkar kvalitet och effektiv resursanvändning. Det kan få konsekvenser för både studenter och forskare, skriver Riksrevisionen i sin rapport.
Under åren 2008-2011 har Riksrevisionen genomfört tio olika granskningar av hur resurserna till universitet och högskolor används. Eftersom högskolorna får anslag efter antalet studenter finns det en tendens att de satsar på breda utbildningar som lockar många, istället för att erbjuda ett mer profilerat utbildningsutbud, konstaterar myndigheten.
Samspelet mellan utbildning och forskning behöver också utvecklas, anser Riksrevisionen. Annars riskerar den akademiska personalen att delas upp i två kategorier, de som forskar och de som undervisar. Det äventyrar den forskningsanknytning som är en förutsättning för hög kvalitet i grundutbildningen, skriver myndigheten i ett pressmeddelande:
”Regeringen bör förbättra formerna för att finansiera högskolans utbildning och forskning så att de resurser som satsas ger hög kvalitet och avsedda resultat. Högskoleledningarna bör vässa den strategiska styrningen så att samspelet mellan utbildning och forskning samt mål om profilering får ett tydligare genomslag”, säger riksrevisor Gudrun Antemar i pressmeddelandet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.