Bild: Fredrik Hjerling

Inga stora effekter av nya las-regler

ARBETSRÄTT2023-11-17

Ett år efter att de nya reglerna i lagen om anställningsskydd trädde i kraft har fackliga företrädare i staten knappt märkt av förändringarna. ”Undantag från turordningen har inte använts än”, säger EvaLena Moser, avdelningsordförande för ST inom universitets- och högskoleområdet.

Av:  Börge Nilsson

På landets universitet och högskolor förhandlas det ständigt om övertalighet.

– Lunds universitet anställer över hundra personer varje månad, och det sägs upp omkring två till tre i månaden. Så det är regelbundet återkommande övertalighet, säger EvaLena Moser som både är avdelningsordförande för ST inom universitets- och högskoleområdet och sektionsordförande vid Lunds universitet.

En av de nya reglerna i lagen om anställningsskydd, las, ger arbetsgivare rätt att undanta tre personer från turordningsregeln ”sist in – först ut” om det uppstår arbetsbrist. Tidigare var det två personer. På det statliga området finns dock ett avtal som begränsar detta ”treundantag” till arbetsgivare med minst 50 anställda. Myndigheter med färre anställda får inte göra några undantag alls.

EvaLena Moser känner inte till att det har gjorts några undantag från turordningen på universitet och högskolor.

– Jag har stämt av med fackliga kollegor på universiteten i Luleå, Stockholm och Lund, och vi känner inte till att man använt sig av några undantag.

Det beror inte bara på de nya las-reglerna, menar hon.

– Under mina 25 år som facklig företrädare har jag bara varit med om ett enda förslag från arbetsgivaren om att göra ett undantag som i slutändan ändå inte realiserades.

Ett skäl är att turordningskretsar blir extremt små bland specialiserade forskare och lärare – ofta består de bara av en enda person, säger EvaLena Moser. Ett annat skäl är att undantag kan skapa svåra konvulsioner på arbetsplatserna, och därför tror hon att arbetsgivarna i det längsta försöker undvika sådana.

– Det är en kultur man ska utmana om man ska börja använda regeln om undantag. Först in, sist ut är accepterat vid uppsägningar. Att frångå det riskerar att skapa stora arbetsmiljöproblem, säger EvaLena Moser.

Även Arbetsförmedlingen har sagt upp personal under det senaste året. Inte heller då skedde några förhandlingar om vare sig turordning eller treundantag, eftersom en hel befattning, titeln beslutshandläggare, avvecklades, berättar Åsa Johansson, avdelningsordförande för ST inom Arbetsförmedlingen.

– Man varslade 300 medarbetare. Omkring 100 personer fick erbjudande om omplacering till arbetsförmedlare. Övriga blev uppsagda, säger hon.

Erbjudandet om omplacering byggde på arbetsgivarens bedömning att personen hade tillräckliga kunskaper för att klara jobbet som arbetsförmedlare.

En annan årsgammal ändring i lagen om anställningsskydd är den nya anställningsformen särskild visstid, som ersatte allmän visstidsanställning. Syftet med förändringen var att minska antalet otrygga anställningar. I den nya anställningsformen krävs sammanlagt tolv månaders anställningstid under en femårsperiod för att automatiskt få rätt till en tillsvidareanställning. Tidigare krävdes två års anställningstid.

Eftersom Arbetsförmedlingen drar ned och ska spara pengar har den nya anställningsformen särskild visstid inte förekommit alls, konstaterar Åsa Johansson.

Men det har den gjort inom Kriminalvården. Joachim Danielsson, avdelningsordförande för ST inom Kriminalvården, säger att myndigheten förutspår att 5 000 nya medarbetare behöver anställas fram till 2025.

– Vi befinner oss i en enorm expansion, kanske den största jag varit med om under mina 30 år här. Dessutom har vi hög personalomsättning, säger han.

Nyanställningarna sker som särskild visstid, provanställning eller tillsvidareanställning, men exakt vad som avgör vilken anställningsform som väljs, vet inte Joachim Danielsson. Både provanställning och särskild visstid gör det lätt för arbetsgivaren att avsluta en anställning.

– Vi har en upplevd bild av att antalet provanställningar som avslutas har ökat, men i vilken omfattning det sker har jag inga siffror på.

Det är väl märkligt, om ni behöver personal?

– Nej, det kan tvärtom vara ett sundhetstecken. Man måste få in rätt individ i verksamheten. Det kanske inte kan fångas upp förrän man börjat jobba, men då är det bra om anställningen avslutas, säger Joachim Danielsson.

Situationen på Försäkringskassan är den motsatta. Myndigheten beräknas gå med ett underskott på 500 miljoner kronor både i år och nästa år, och nyanställer i princip inte alls, berättar Thomas Åding, STs avdelningsordförande på Försäkringskassan.

– Vi behöver anpassa praxis och riktlinjer för anställningsformer till den nya lagstiftningen, men nu har vi en regering som inte tänker skjuta till några medel och inte betala för vår verksamhet. Så därför kan vi inte anställa, säger han.

Inte heller på Försäkringskassan har den nya turordningsregleringen, ”treundantaget”, prövats ännu.

– Nej, och vi hoppas slippa det ett tag till, säger Thomas Åding.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Arbetsrätt
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA