JK riktar allvarlig kritik mot Kriminalvården
Justitiekanslern, JK, riktar allvarlig kritik mot Kriminalvården sedan en fängelsedömd person blivit felaktigt frihetsberövad under 18 dagar. Enligt JK har anstalten Kumla inte följt myndighetens rutiner.
En intagen på Kumlaanstalten skulle 2019 börja avtjäna ett två år och tre månader långt straff. I en dom 2020 dömde hovrätten den intagne för andra brott, straff som skulle avtjänas i samband med den redan inledda fängelsevistelsen.
Hovrätten hade bifogat ett så kallat avräkningsunderlag till domen, där det stod klart att den tid den intagne suttit häktad skulle räknas av från straffet. Men när anstalten fick domen uppmärksammades aldrig avräkningsunderlaget. Det fick till följd att det inte fattades något nytt beslut om strafftid.
När den intagne under 2020 flyttades till anstalten Norrtälje fattade personal där misstanke om att hans strafftidsberäkning var felaktig jämfört med det avräkningsunderlag som hade bifogats hovrättens dom. Efter en utredning konstaterades att den intagne borde ha tillgodoräknats ytterligare 35 dagars frihetsberövande och frigetts villkorligt 8 augusti 2020. Utredningen ledde till att han frigavs 26 augusti.
Den intagen ansökte om ersättning enligt lagen om ersättning vid frihetsberövanden. I samband med hanteringen av ansökan konstaterade JK att den intagne hade varit berövad friheten på felaktiga grunder och beslutade att inleda ett tillsynsärende.
JKs utredning visar att det finns en handbok för strafftidsberäkning inom Kriminalvården. Den ska fungera som stöd i det dagliga arbetet för den som arbetar med frågor om strafftidsberäkning. Handboken är enligt Kriminalvårdens arbetsordning bindande för myndighetens organisation och personal. Utredningen visar att handbokens bestämmelser inte följdes vid anstalten Kumla.
”Det är självfallet ytterst allvarligt att en person hålls felaktigt frihetsberövad. JK har i flera tidigare tillsynsärenden påtalat vikten av att de myndigheter som hanterar frågor som rör frihetsberövanden har väl fungerande rutiner samt att höga krav på noggrannhet måste ställas på Kriminalvården, som är den myndighet som har det primära ansvaret för att fatta beslut i frågor om straffverkställighet”, skriver JK i beslutet.
JK konstaterar att handboken inte följts och att det har saknats en tydlig arbetsbeskrivning för handläggningen. Dessutom har domen kommit att hanteras av en annan person än den handläggare som normalt ansvarar för bevakning av domar. Därför uppmärksammades inte avräkningsunderlaget av anstalten, konstaterar JK:
”Det framstår dessutom närmast som en slump att avräkningsunderlaget ändå kom att uppmärksammas och att strafftidsbeslutet ändrades. Med hänsyn till de höga krav som måste ställas vid hanteringen av frågor om straffverkställighet förtjänar Kriminalvården allvarlig kritik för att det funnits brister såväl avseende rutiner som i organisatoriskt hänseende”, skriver JK i sitt beslut.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
