Kritik mot förslag om lagrad teletrafik

ÖVERVAKNING2008-03-31
Förslaget om lagring av tele- och datatrafik får kritik av flera tunga remissinstanser. Att regeringen, och inte riksdagen, ska få bestämma hur mycket som ska lagras möter starkt motstånd.

I november förra året kom utredningen ”Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning”.  Den bygger på EUs direktiv om att all data- och teletrafik ska lagras för att underlätta polisens arbete mot terrorism och annan grov brottslighet. Initiativet till direktivet kom från bland annat Sverige och dåvarande justitieminister Thomas Bodström.

Flera av de myndigheter som svarat på remissen är kritiska till lagförslaget: Skatteverket är emot att regeringen genom en författning ska kunna ändra omfattningen av vilka uppgifter som ska sparas. Sådana beslut bör tas av riksdagen genom lagstiftning, enligt Skatteverket. Samma uppfattning har Justitieombudsmannen, Statskontoret, Brottsförebyggande rådet, Länsrätten i Skåne och Datainspektionen. Även Domstolsverket och Svea Hovrätt ifrågasätter den delen av förslaget.

Flera av remissinstanserna anser att det ska krävas strängare regler för när polisen ska få del av trafikuppgifterna. Om uppgifterna begärs ut med stöd av lagen om elektronisk kommunikation räcker det med att det finns en misstanke om brott, det behöver inte finnas någon misstänkt person. Domstolsverket påpekar att det är viktigt att en domstol prövar om uppgifter ska lämnas till polisen. Det anser också Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.

Säkerhetspolisen, Säpo, är kritisk till att lagrade trafikuppgifter ska kunna lagras utomlands. ”Detta kan innebära att uppgifter av stor betydelse för rikets säkerhet kan bli åtkomliga i andra länder, utom svenska myndigheters kontroll”, skriver Säpo i sitt remissvar.

Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Säpo och Ekobrottsmyndigheten är missnöjda med att utredningen föreslår att trafikuppgifter bara får lagras i ett år. De anser att två år vore bättre.

De teleoperatörer som svarat på remissen anser att staten ska stå för kostnaden för att lagra uppgifterna. De anser inte att det är operatörernas ansvar. Det anser även Stockholms Handelskammare och det statliga bolaget Teracom.

Utredningen föreslår att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2009.

Lagring av trafikuppgifter

Enligt EG-direktivet ska alla trafikuppgifter om telefonsamtal, fax, sms, e-post och annan datatrafik lagras mellan ett halvt till två år. Utredningen SOU 2007:76 föreslår att uppgifterna sparas ett år och att operatörerna står för lagringen. Polisen kan begära ut uppgifter enligt Rättegångsbalkens regler om hemlig teleövervakning, vilket fordrar domstolsbeslut och en skäligen misstänkt person. Uppgifterna kan också begäras ut enligt lagen om elektronisk kommunikation vilket inte kräver föregående domstolsbeslut eller någon misstänkt.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.