Länsstyrelse hinner inte med sina ärenden

PROTEST2005-05-11

Personalen på Länsstyrelsen i Stockholm förväntas göra dubbelt så mycket för hälften av pengarna, hävdar dess styrelse i ett protestuttalande
- Det är en uppenbar risk att det går ut över kvaliteten, säger handläggaren Göran Bjarme.

Stockholmarna är orättvist behandlade, anser länsstyrelsens styrelse med landshövding Mats Hellström i spetsen. Huvudstadens län har 20 procent av landets befolkning och nära 30 procent av landets länsstyrelseärenden – men bara tio procent av anslagen. Problemet har förvärrats i takt med att befolkningen ökat, eftersom anslagssystemet bara i mindre utsträckning tar hänsyn till folkmängden.

En konsekvens är att handläggningstiderna kan bli extremt långa. Justitiekanslern anmärkte förra året på hanteringen av exempelvis bygglovsärenden, där beslut kan dröja upp till två år.

Sjukskrivningarna på väg upp

En annan följd är enligt skrivelsen att personalen går på knäna. En arbetsmiljöenkät visar att över hälften av de anställda anser att arbetet är stressigt eller mycket stressigt. Stockholm har högre sjuktal än länsstyrelserna i genomsnitt, och det senaste halvåret har sjukskrivningarna ökat kraftigt.

–Många yngre personer går in i väggen, säger Anne-Jeanette Johansson, STs sektionsordförande. Vi som har jobbat längre tål bättre högarna av ärenden.

–Vi har en väldigt stark prioritering, berättar Göran Bjarme, beslutsfattare på förvaltningsavdelningens juridiska enhet. Man läser igenom ärendena snabbt och lägger dem i olika högar – förtur, extra förtur och jättebråttom. För ärenden med låg prioritet är handläggningstider på upp till två år inte ovanliga.

Den juridiska enheten hanterar bland annat ärenden som rör Miljöbalken och Plan- och bygglagen.

–Vi har många svåra ärenden. Vi vill fatta korrekta beslut, men det är en svår ekvation att få ihop om vi samtidigt ska ge besked i rimlig tid.

Många ringer och är arga

De längsta väntetiderna kan drabba exempelvis familjer som vill bygga ett hus, men fått bygglovsansökningen avslagen.

–När beslutet dröjer börjar folk ringa, säger Göran Bjarme. Vi får samtal varje dag där människor i timmar berättar sitt livs historia och hur de påverkas av att de får vänta. Handläggarna får ofta ta emot ovett, och det krävs mycket av dem för att behålla fattningen och svara sakligt.

Pressen att korta handläggningstiderna gör att beslutsunderlaget ibland blir sämre än det bör vara, anser han.

–Beslutet kanske blir rätt, men dåligt motiverat. Och då har vi ett överklagande som ett brev på posten. Ändå är handläggarna väldigt duktiga.

Länsstyrelsen har föreslagit en ny finansieringsmodell som skulle ge Stockholm omkring 50 miljoner kronor mer i anslag per år. Om länsstyrelsernas resurser fördelas enbart efter befolkningens storlek skulle anslaget öka med omkring 200 miljoner kronor, nästan en fördubbling av dagens resurser.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA