Länsstyrelser brister i krisberedskap

RIKSREVISIONEN2015-10-21
Länsstyrelserna behöver bli bättre på krisberedskap, bland annat genom mer övning och tillsyn av kommunerna. Bara varannan länsstyrelse har övat nog, visar en granskning från Riksrevisionen.

Länsstyrelserna har ansvar för att minska sårbarheten i samhället och ska verka för att Sverige har en god krisberedskap. De ska bland annat ha förmåga att ta över det operativa ansvaret för de kommunala räddningstjänsterna vid allvarliga händelser.

Nu har Riksrevisionen granskat krisberedskapen och kommit fram till att den behöver förbättras på flera sätt. Bland annat behöver många län öva mer på krishantering.

”Arbetet med krisberedskap behöver bli effektivare, bland annat bör länsstyrelserna genomföra krishanteringsövningar i större omfattning. Risken är annars att en kris blir värre än vad den hade behövt bli”, skriver riksrevisor Margareta Åberg i ett pressmeddelande.

Enligt Riksrevisionen tar alla länsstyrelser fram risk- och sårbarhetsanalyser i tid och i enlighet med de formella kraven. Men granskningen visar att användbarheten ibland är begränsad. Det saknas ofta kopplingar mellan identifierade hot och risker och de åtgärder länsstyrelserna planerar. Analyserna ser också olika ut i olika län, vilket försvårar arbetet med nationella riskbilder och övergripande krisberedskap.

En stor del av länsstyrelsernas krisberedskapsarbete finansieras genom projektbidrag. Det leder till kortsiktighet och problem med personalförsörjningen. Med projekt som pågår ett till två år i taget blir det osäkert hur stora resurser som finns för krisberedskapsarbetet från år till år. Det gör det också svårare att anställa personal med tillräcklig kompetens, när det som finns att erbjuda är tidsbegränsade projektanställningar.

Riksrevisionen föreslår regeringen att fördela en större andel av anslaget för krisberedskap till länsstyrelsernas förvaltningsanslag. Totalt uppgick länsstyrelsernas direkta kostnader för krisberedskap, skydd mot olyckor och civilt försvar till cirka 226 miljoner kronor under 2014.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.